Grammatical Sūtra: चनचिदिवगोत्रादितद्धिताम्रेडितेष्वगतेः canacidivagotrāditaddhitāmreḍiteṣvagateḥ
Individual Word Components: canacidivagotrāditaddhitāmreḍiteṣu āgateḥ Sūtra with anuvṛtti words: canacidivagotrāditaddhitāmreḍiteṣu āgateḥ padasya (8.1.16 ), padāt (8.1.17 ), anudāttam (8.1.18 ), sarvam (8.1.18 ), apādādau (8.1.18 ), tiṅ (8.1.28 ), na (8.1.29 ) Type of Rule: pratiṣedhaPreceding adhikāra rule: 8.1.18 (1anudāttaṃ sarvam apādādau)
Description:
A finite verb retains its accent, whejn it is not preceded by a Gati Particle (1.4.60 &c), and when it is followed by ((cana)), ((cid)), ((iva)), ((gotra)) &c, a Taddhita affix, or by its own doubled form. Source: Aṣṭādhyāyī 2.0
[A verbal padá 28 is not all ánudātta 19 when co-occurring with 30] the particles caná-, cid, iva, and the word-class beginning with go-trá-, a taddhitá affix (5.3.66-67) or an ā-mreḍ-i-ta(2) and is not preceded by a member denoted by the t.t. gáti (1.4.60 ). Source: From Aṣṭādhyāyī of Pāṇini In Roman Transliteration translated by Sumitra M. Katre, Copyright © 1987. Courtesy of the University of Texas Press.
Mahābhāṣya: With kind permission: Dr. George Cardona 1/9:āmreḍiteṣu agateḥ sagatiḥ api tiṅ iti atra gatigrahaṇe upasargagrahaṅam |* 2/9:āmreḍiteṣu agateḥ sagatirapitiṅ iti atra gatigrahaṇe upasargagrahaṇam draṣṭavyam |3/9:iha mā bhūt | 4/9:śuklīkaroti cana | 5/9:krṣṇīkaroti cana | See More
1/9:āmreḍiteṣu agateḥ sagatiḥ api tiṅ iti atra gatigrahaṇe upasargagrahaṅam |* 2/9:āmreḍiteṣu agateḥ sagatirapitiṅ iti atra gatigrahaṇe upasargagrahaṇam draṣṭavyam | 3/9:iha mā bhūt | 4/9:śuklīkaroti cana | 5/9:krṣṇīkaroti cana | 6/9:yatkāṣṭhā śuklīkaroti | 7/9:yatkāṣṭhā kṛṣṇīkaroti | 8/9:apara āha | 9/9:sarvatra eva āṣṭamike gatigrahaṇe upasargagrahaṇam draṣtavyam gatirgatautiṅicodāttavativarjam iti
Collapse Kielhorn/Abhyankar (III,378.20-379.4) Rohatak (V,338) * Kātyāyana's Vārttikas
Commentaries:
Kāśikāvṛttī1 : cana cidiva gotrādi taddhita āmreḍita ityeteṣu parataḥ agateḥ uttaraṃ ti ṅa nt aṃ
n See More
cana cidiva gotrādi taddhita āmreḍita ityeteṣu parataḥ agateḥ uttaraṃ tiṅantaṃ
nānudāttaṃ bhavati. cana devadattaḥ pacati cana. cit devadattaḥ pacati cit. iva devadattaḥ
pacatīva. gotrādi devadattaḥ pacati gotram. devadattaḥ pacati bruvam. devadattaḥ pacati
pravacanam. iha api gotrādayaḥ kutsanābhikṣṇyayoḥ eva gṛhyante. taddhita devadattaḥ
pacatikalpam. devadattaḥ pacatirūpam. anudāttaḥ taddhita iha udāharaṇam, anyatra
taddhitasvareṇa tiṅsvaro bādhyate, pacatideśyaḥ. āmreḍita devadattaḥ pacati pacati. agateḥ
iti kim? devadattaḥ prapacati cana. atra agatigrahaṇe, sagatirapi tiṅityatra ca
upasargagrahaṇaṃ draṣṭavyam. iha mā bhūt, śuklīkaroti cana. yat kāṣṭhaṃ śuklī karoti.
yat kāṣṭhaṃ kṛṣṇīkaroti.
Kāśikāvṛttī2 : canacidivagotrāditaddhitā'mreḍiteṣvagateḥ 8.1.57 cana cidiva gotrādi ta dd hi ta ā See More
canacidivagotrāditaddhitā'mreḍiteṣvagateḥ 8.1.57 cana cidiva gotrādi taddhita āmreḍita ityeteṣu parataḥ agateḥ uttaraṃ tiṅantaṃ nānudāttaṃ bhavati. cana devadattaḥ pacati cana. cit devadattaḥ pacati cit. iva devadattaḥ pacatīva. gotrādi devadattaḥ pacati gotram. devadattaḥ pacati bruvam. devadattaḥ pacati pravacanam. iha api gotrādayaḥ kutsanābhikṣṇyayoḥ eva gṛhyante. taddhita devadattaḥ pacatikalpam. devadattaḥ pacatirūpam. anudāttaḥ taddhita iha udāharaṇam, anyatra taddhitasvareṇa tiṅsvaro bādhyate, pacatideśyaḥ. āmreḍita devadattaḥ pacati pacati. agateḥ iti kim? devadattaḥ prapacati cana. atra agatigrahaṇe, sagatirapi tiṅityatra ca upasargagrahaṇaṃ draṣṭavyam. iha mā bhūt, śuklīkaroti cana. yat kāṣṭhaṃ śuklī karoti. yat kāṣṭhaṃ kṛṣṇīkaroti.
Nyāsa2 : canacidivagotrāditaddhitāmreḍiteṣvagateḥ. , 8.1.57 "ihāpi gotrādaya ḥ ku ts an See More
canacidivagotrāditaddhitāmreḍiteṣvagateḥ. , 8.1.57 "ihāpi gotrādayaḥ kutsanābhīkṣṇyayoreva gṛhrante" iti. na kevalaṃ "tiṅo gotrādīni" 8.1.27 ityādo sūtra ityapiśabdārthaḥ. yathā cātrāpi kutsanābhīkṣṇyayoreva gotrādīni gṛhrante, tathā tatraivopapāditam(). "pacatikalpam()" iti. "īṣadasamāptau kalpap()" 5.3.67. tatra hi "tiṅaśca" 5.3.56 ityanuvatrtate, "anudāttastaddhita ihodāharaṇamiti kasmānna bhavati? iti praśnāvasare āha--"anyatra taddhitasvareṇa tiṅsvaro vācye, iti taddhitasyodāttatve sati "anudāttaṃ padamekavarjam? 6.1.152 iti cānudāttatvāpatattiḥ. evañcānyatra nighātaḥ siddha eveti. anudātta eva taddhita ihodāharaṇam().
"atra ityādi. kathaṃ punarupasargagrahaṇaṃ śakyaṃ draṣṭum()? uttarasūtre "cādiṣu ca" 8.1.58 iti caśabdenāsya sūtrasya dvitadīyo vyāpāra ucyate, sa ānantaryādgaterityasya viśeṣaṇārtho bhaviṣyati--cādiṣu yo gatiriti. cādiṣviti sāmīpyalakṣaṇamadhikaraṇam(). kaścādiṣu gatiḥ? cādisamīpe ya uditaḥ. tenāyaṃ prādīnāmevepasargasaṃjñānāṃ pratiṣedho vijñāyate. evaṃ tāvadasmin? sūtre gatigrahaṇenopasargasya grahaṇaṃ vijñāyate. "sagatirapi tiṅ()" iti. atrāpi "cādilope vibhāṣā" (8.1.63) iti sūtrāt? maṇḍūkaplutinyāyena vibhāvetyanuvatrtate, sā ca vyavasthitavibhāṣā. tenopasargasaṃjñena gatinā yo gatiḥ saḥ. tasyaivānudāttatvena bhavitavya mityupasarga9syaiva gategrrahaṇaṃ vijñāyate. atha vā--dvayorapyetayorbogayoḥ "vibhāṣitaṃ sopasargamanuttamam()" 8.1.53 ityata upasargagrahaṇaṃ maṇḍūkaplutinyāyenānuvatrtate, gatigrahaṇamanarthakaṃ syāt(); upasargagrahaṇānuvṛttyaiva siddhatvāt(). nānarthakam(); vispaṣṭārthatvāt(). "upasargācchandasi dhātvarthe" 5.1.117 ityatra hrupasargagrahaṇaṃ prādyupalakṣaṇārtham(). tatrāsati gatigrahaṇe, ihāpyusargagrahaṇaṃ prādyupalakṣaṇārthamiti kasyacit? sandehaḥ syāt(). prādyupalakṣaṇe ca sati ko doṣaḥ? anupasargāṇāmapi prādīnāṃ grahaṇaṃ vijñāyeta. tataḥ śuklaukarotītyatra nighātapratiṣedho bhavatyeva. "abhūtatadbhāve" (5.4.50.vā.1) ityādineha cdiḥ, tasya "ūryādicviḍācaśca" 1.4.60 iti gatisaṃjñā, "asya cvau" 7.4.32 itīttvam(). "yat? kāṣṭhaṃ śuklīkaroti" iti. atra "sagatirape tiṅaḥ" 8.1.68 iti nighāto na vatrtate. tena "nipātairyadyadi" 8.1.30 ityādinā nighātapratiṣedha eva bhavati॥
1.Source: Arsha Vidya Gurukulam 2.Source: Sanskrit Documents
Research Papers and Publications