Kāśikāvṛttī1:
avadya paṇya varyā ityete śabdā nipātyante garhya paṇitavya anirodha
ityeteṣvart
See More
avadya paṇya varyā ityete śabdā nipātyante garhya paṇitavya anirodha
ityeteṣvartheṣu yathāsaṅkhyam. avadhyam iti nipātyate garhyaṃ cet tad bhavati.
avadyaṃ pāpam. anudyam anyat. vadaḥ supi kyap ca 3-1-106. paṇyam iti
nipātyate, paṇitavyaṃ cet tad bhavati. paṇyaḥ kambalaḥ. paṇyā gauḥ. pāṇyam anyat.
varyā iti striyāṃ nipātyate, anirodhaśced bhavati. anirodho 'pratibandhaḥ. śatena
varyā. sahasreṇa varyā. vṛtyā anyā. strīliṅganirdeśaḥ kim arthaḥ? vāryā
ṛtvijaḥ.
Kāśikāvṛttī2:
avadyapaṇyavaryā garhyapaṇitavyānirodheṣu 3.1.101 avadya paṇya varyā ityete śab
See More
avadyapaṇyavaryā garhyapaṇitavyānirodheṣu 3.1.101 avadya paṇya varyā ityete śabdā nipātyante garhya paṇitavya anirodha ityeteṣvartheṣu yathāsaṅkhyam. avadhyam iti nipātyate garhyaṃ cet tad bhavati. avadyaṃ pāpam. anudyam anyat. vadaḥ supi kyap ca 3.1.106. paṇyam iti nipātyate, paṇitavyaṃ cet tad bhavati. paṇyaḥ kambalaḥ. paṇyā gauḥ. pāṇyam anyat. varyā iti striyāṃ nipātyate, anirodhaśced bhavati. anirodho 'pratibandhaḥ. śatena varyā. sahasreṇa varyā. vṛtyā anyā. strīliṅganirdeśaḥ kim arthaḥ? vāryā ṛtvijaḥ.
Nyāsa2:
avadyapaṇyavaryā gahrrapaṇitavyānirodheṣu. , 3.1.101 "avadyam" iti. va
See More
avadyapaṇyavaryā gahrrapaṇitavyānirodheṣu. , 3.1.101 "avadyam" iti. vadernañyupapade "vadaḥ supi kyap ca" 3.1.106 iti yatkyapoḥ prāptayoryadeva nipātyate. "anudyam" iti. yajāditvāt saṃprāsaraṇam, "nalopo nañaḥ" 6.3.72, "tasmānnuḍaci" 6.3.73 iti nuṭ. "paṇyam" iti. paṇevryavahārārthasya ṇyati prāpte yannipātyate. "pāṇyam" iti. stotavyamityarthaḥ.
"varyā" iti. vṛṅo ṇyati prāpte yannipātyate. striyāmityanena sūtre liṅganirdeśasya tantratāṃ darśayati. "apratibandhaḥ" iti. anenānirodhaśabdasyārthamācaṣṭe. apratibandhaḥ prasarābhighāta ityarthaḥ. "vṛtyā" iti. nirodhanīyā. prasaravighāto'syāḥ katrtavya ityarthaḥ. etacca vṛñaḥ "etistṛśāsu" 3.1.109 iti kyapi kṛte "hyasvasya piti kṛti" 6.1.69 iti tuki ca rūpam. "vāryā ṛtvijaḥ" iti. vṛṅa etadrūpam. ṛtvijo hi dhanena saṃvibhaktavyā ityastyanirodhaḥ. strīliṅgatā tu nāstīti ṇyadeva bhavati. nanu "etistuśāsvṛ" (3.1.109) iti kyapā bhavitavyam? naitadasti; vṛño hi tatra grahaṇam, vṛṅaścātrodāharaṇam॥
Bālamanoramā1:
avadyapaṇya. avadya, paṇya, varya eṣāṃ dvandvātprathamābahuvacanam. gahrra,
paṇ Sū #670
See More
avadyapaṇya. avadya, paṇya, varya eṣāṃ dvandvātprathamābahuvacanam. gahrra,
paṇitavya,anirodha eṣāṃ dvandvātsaptamībahuvacanam. avadyādayaruāyaḥ kramādgahrrādiṣu
triṣvartheṣu nipātyante ityarthaḥ. nanu `vadaḥ supi' ityeva siddhe avadyagrahaṇaṃ
vyarthamityata āha– nañyupapade iti. yatkyapoḥ svare viśeṣaḥ,saṃprasāraṇatadabhāvau ceti
bhāvaḥ. avadyaṃ pāpāmiti.garhitatvādavācyamityarthaḥ. anudyaṃ gurunāmetava. atra nañi
upapade `vadaḥ supīṭati kyapi `vacisvapiyajādīnāṃ kitī'ti saṃprasāraṇe rūpam.
vacanā'narhamityarthaḥ. atra garhāyā apratīteryadevedita na niyama iti bhāvaḥ. nanu
gurunāmno'gahrratvātakathaṃ vacanānarhatvamityata āha– taddhi na garhraṃ vacanānarhaṃ
ceti.kuta ityata āha– ātmanāmeti. paṇyā gauriti.
paṇadhātovryavahārārthakādyannipātyate iti bhāvaḥ. yadyapi `paṇa vyavahāre stutau ca' iti
dhātorrthadvayamasti, tathāpi paṇyaśabdasya prayogabalena vyavahartavya eva rūḍhatvādiha
vyavahārārthaka eva gṛhrate. tadāha– vyavahartavyeti. kretavyetyarthaḥ.
pāṇyamanyaditi. ṇyati upadhāvṛddhiriti bhāvaḥ. vyavahartavyādanyadityarthaḥ. tadāha-
- stutyarhamiti. ?pratibandha iti. aniyama ityarthaḥ. vṛṅo yaditi. `vṛṅ saṃbhaktau'
iti kraiyādikasyaivā'tra grahaṇaṃ, natu `vṛñ varaṇe' ityasya, anirodharūpārthasya
saṃbhaktivācitva eva sāmañjasyāditi bhāvaḥ. śatena varyākanyeti. puruṣaśatena
parigrahītumarhā. anenaiva varaṇīyeti niyamo nāstītyarthaḥ. vṛtyā anyeti. anurūpeṇa
varaṇīyetyarthaḥ. `etistuśāsvṛdṛjuṣaḥ kya'biti tuk. atra aniyamasya apratīterna
yat. atra varyāśabdasya strīliṅgasya grahaṇātpuṃsi `vāryā ṛtvija' iti
vṛttiḥ.
Bālamanoramā2:
avadyapaṇyavaryā gahrrapaṇitavyā'nirodheṣu 670, 3.1.101 avadyapaṇya. avadya, paṇ
See More
avadyapaṇyavaryā gahrrapaṇitavyā'nirodheṣu 670, 3.1.101 avadyapaṇya. avadya, paṇya, varya eṣāṃ dvandvātprathamābahuvacanam. gahrra, paṇitavya,anirodha eṣāṃ dvandvātsaptamībahuvacanam. avadyādayaruāyaḥ kramādgahrrādiṣu triṣvartheṣu nipātyante ityarthaḥ. nanu "vadaḥ supi" ityeva siddhe avadyagrahaṇaṃ vyarthamityata āha-- nañyupapade iti. yatkyapoḥ svare viśeṣaḥ,saṃprasāraṇatadabhāvau ceti bhāvaḥ. avadyaṃ pāpāmiti.garhitatvādavācyamityarthaḥ. anudyaṃ gurunāmetava. atra nañi upapade "vadaḥ supīṭati kyapi "vacisvapiyajādīnāṃ kitī"ti saṃprasāraṇe rūpam. vacanā'narhamityarthaḥ. atra garhāyā apratīteryadevedita na niyama iti bhāvaḥ. nanu gurunāmno'gahrratvātakathaṃ vacanānarhatvamityata āha-- taddhi na garhraṃ vacanānarhaṃ ceti.kuta ityata āha-- ātmanāmeti. paṇyā gauriti. paṇadhātovryavahārārthakādyannipātyate iti bhāvaḥ. yadyapi "paṇa vyavahāre stutau ca" iti dhātorrthadvayamasti, tathāpi paṇyaśabdasya prayogabalena vyavahartavya eva rūḍhatvādiha vyavahārārthaka eva gṛhrate. tadāha-- vyavahartavyeti. kretavyetyarthaḥ. pāṇyamanyaditi. ṇyati upadhāvṛddhiriti bhāvaḥ. vyavahartavyādanyadityarthaḥ. tadāha-- stutyarhamiti.?pratibandha iti. aniyama ityarthaḥ. vṛṅo yaditi. "vṛṅ saṃbhaktau" iti kraiyādikasyaivā'tra grahaṇaṃ, natu "vṛñ varaṇe" ityasya, anirodharūpārthasya saṃbhaktivācitva eva sāmañjasyāditi bhāvaḥ. śatena varyākanyeti. puruṣaśatena parigrahītumarhā. anenaiva varaṇīyeti niyamo nāstītyarthaḥ. vṛtyā anyeti. anurūpeṇa varaṇīyetyarthaḥ. "etistuśāsvṛdṛjuṣaḥ kya"biti tuk. atra aniyamasya apratīterna yat. atra varyāśabdasya strīliṅgasya grahaṇātpuṃsi "vāryā ṛtvija" iti vṛttiḥ.
Tattvabodhinī1:
anudyamiti. atra vadeḥ kyabeva bhavati.yajāditvātsaṃprasāraṇam. `nalopo nañaḥ Sū #557
See More
anudyamiti. atra vadeḥ kyabeva bhavati.yajāditvātsaṃprasāraṇam. `nalopo nañaḥ'.
`tasmānnuḍaci'. vyavahartavyeti. yadyapi paṇitavyaśabdo'rthadvayasādhāraṇastathāpi
nipātanasyeha rūḍha\ufffdrthatvadvyavahartavya evā'yaṃ nipātte. uktaṃca hariṇā-
- `dhātusādhanakālānāṃ prāptyarthaṃ niyamasya ca. anubandhavikārāṇāṃ rūḍha\ufffdrthaṃ ca
nipātana'miti. anubandhavikārāṇāṃ niyamas ca prāptyarthamiti pūrveṇānvayaḥ. śateneti.
śataśabdo'niyataparaḥ. kanyāya varaṇe varayitṛ?ṇāṃ niyamo nāstītyarthaḥ. varyeti.
saṃbhaktavyetyarthaḥ. vṛṅ saṃbhaktāvitsyedaṃ nipānam, tatraivā'nirodharūpasyā'rthasya
saṃbhavāditi bhāvaḥ. anirodeṣvityasyā'nuktau vṛño'pi syāditi dhvanayati– vṛtyeti.
`etistuśās' ityādinā vṛñaḥ kyap. iha sūtre'vadyādīni nirvibhaktikāni
pṛthakpadāni,tatra varyāśabdaṣṭābanto'nukriyate. na tvayaṃ dvandvena jasantena
nirdeśaḥ. tena varyeti striyāmeva nipātyate. astriyāṃ tu vṛṅaḥ `ṛhaloṇryat'.
vāryā ṛtvijaḥ. ṛtvijāmapi yajñamātre varaṇīyatvādanirodho'sti, strītvaṃ tu
nāstīti ṇyadeva bhavati. etacca vṛttikāramatam. na cā'tra`etistu' itikyap śaṅkyaḥ,
tatra vṛña eva grahaṇaṃ na tu vṛṅa iti siddhāntāt. bhaṭṭistu dvandvājjasā nirdeśa
iti matvā puṃliṅge'pi yataṃ prāyuṅkta—-`sugrīvo mamavaryo'sau' iti.
Tattvabodhinī2:
avadyapaṇyavaryā gahrrapaṇitavyā'nirodheṣu 557, 3.1.101 anudyamiti. atra vadeḥ k
See More
avadyapaṇyavaryā gahrrapaṇitavyā'nirodheṣu 557, 3.1.101 anudyamiti. atra vadeḥ kyabeva bhavati.yajāditvātsaṃprasāraṇam. "nalopo nañaḥ". "tasmānnuḍaci". vyavahartavyeti. yadyapi paṇitavyaśabdo'rthadvayasādhāraṇastathāpi nipātanasyeha rūḍha()rthatvadvyavahartavya evā'yaṃ nipātte. uktaṃca hariṇā-- "dhātusādhanakālānāṃ prāptyarthaṃ niyamasya ca. anubandhavikārāṇāṃ rūḍha()rthaṃ ca nipātana"miti. anubandhavikārāṇāṃ niyamas ca prāptyarthamiti pūrveṇānvayaḥ. śateneti. śataśabdo'niyataparaḥ. kanyāya varaṇe varayitṛ()ṇāṃ niyamo nāstītyarthaḥ. varyeti. saṃbhaktavyetyarthaḥ. vṛṅ saṃbhaktāvitsyedaṃ nipānam, tatraivā'nirodharūpasyā'rthasya saṃbhavāditi bhāvaḥ. anirodeṣvityasyā'nuktau vṛño'pi syāditi dhvanayati-- vṛtyeti. "etistuśās" ityādinā vṛñaḥ kyap. iha sūtre'vadyādīni nirvibhaktikāni pṛthakpadāni,tatra varyāśabdaṣṭābanto'nukriyate. na tvayaṃ dvandvena jasantena nirdeśaḥ. tena varyeti striyāmeva nipātyate. astriyāṃ tu vṛṅaḥ "ṛhaloṇryat". vāryā ṛtvijaḥ. ṛtvijāmapi yajñamātre varaṇīyatvādanirodho'sti, strītvaṃ tu nāstīti ṇyadeva bhavati. etacca vṛttikāramatam. na cā'tra"etistu" itikyap śaṅkyaḥ, tatra vṛña eva grahaṇaṃ na tu vṛṅa iti siddhāntāt. bhaṭṭistu dvandvājjasā nirdeśa iti matvā puṃliṅge'pi yataṃ prāyuṅkta----"sugrīvo mamavaryo'sau" iti.
1.Source: Arsha Vidya Gurukulam
2.Source: Sanskrit Documents