Kāśikāvṛttī1:
ṇau parataḥ iṇo 'bodhanārthasya gamirādeśo bhavati. ikāra uccāraṇārthaḥ. gamayat
See More
ṇau parataḥ iṇo 'bodhanārthasya gamirādeśo bhavati. ikāra uccāraṇārthaḥ. gamayati, gamayataḥ,
gamayanti. abodhane iti kim? pratyāyayati. iṇvadika ityeva, adhigamayati.
Kāśikāvṛttī2:
ṇau gamirabodhane 2.4.46 ṇau parataḥ iṇo 'bodhanārthasya gamirādeśo bhavati. ik
See More
ṇau gamirabodhane 2.4.46 ṇau parataḥ iṇo 'bodhanārthasya gamirādeśo bhavati. ikāra uccāraṇārthaḥ. gamayati, gamayataḥ, gamayanti. abodhane iti kim? pratyāyayati. iṇvadika ityeva, adhigamayati.
Nyāsa2:
ṇau gamirabodhane. , 2.4.46 "gamayati" iti. "janījṛ()ṣknasurañjo'
See More
ṇau gamirabodhane. , 2.4.46 "gamayati" iti. "janījṛ()ṣknasurañjo'mantāśca" (dhā.pā.ga.sū.817) iti mittvāt hyasvatvam॥
Bālamanoramā1:
ṇau gamirabodhane. `iṇo gā luṅī'tyata iṇa ityanuvartate. tadāha –iṇo gamir Sū #1639
See More
ṇau gamirabodhane. `iṇo gā luṅī'tyata iṇa ityanuvartate. tadāha –iṇo gamiriti.
makārādikāra uccāraṇārthaḥ. gamayatīti. prāpayatītyarthaḥ. pratyāyayatīti.
bodhayatītyarthaḥ. luṅi- pratyāyiyat. iṇo ṇici `iṇo ya'ṇiti yaṇaṃ bādhitvā
paratvādvṛddhāvāyādeśo āy i a t iti sthite `yī'tyasya dvitvam. na ca dvitve
kārye ṇāvajādeśasya niṣiddhatvādvṛddherniṣedhaḥ śaṅkyaḥ, `ajāderdvitīyasya' iti
ṇico dvitve uttarakhaṇḍe avarṇā'bhāvāt. `ika smaraṇe' ityasya iṇvattvamuktaṃ
smārayati– iṇvadika iti.adhigamayatīti. smārayatītyarthaḥ. hanterñiti ṇiti ca
takārādeśamuktaṃ ṇau smārayati– hanasto'taciṇṇaloriti. kutvamiti. `hasye'ti śeṣaḥ.
upadhāvṛdiṃ?dha matvāha– ghātayatīti. luṅi ajīghatat. īṣryayatīti. īṣryaterṇau rūpam.
vaktavyamiti. `dvitva'miti śeṣaḥ. iti vā'rtha iti. `na ndrāḥ' iti sūtrabhāṣye
spaṣṭamidam. ādye iti. `tṛtīyasya vyañjanasye'ti pakṣe ityarthaḥ. ṣakārasyeti.
anyathā irṣy i a t iti sthite `na ndrāḥ' iti rephaṃ varjayitvā ṣakārasahitasya
`ṣyi' ityasya dvitvaṃ syāt. tataśca uttarakhaṇḍe ṇilope airṣiṣyaditi syāt.
airṣyyaditīṣṭaṃ na syāt. atastṛtīyavyañjanasyetyuktam. evaṃ ca yakāradvitve
ṇilope saṃyuktadviyakāramiṣṭaṃ sidhyatītyarthaḥ. dvitīye iti. `tṛtīyaikāca'iti
vyākhyāne ityarthaḥ. sannante pravartate iti. `uktavārtika'miti śeṣaḥ. sani iṭi
īrṣy isa iti sthite īrṣy iti prathamaikāc, `ṣyis' iti dvitīyaikāc' sa iti
tṛtīyaikājiti sthitiḥ. tatra tṛtīyaikācaḥ saṃbhavāttasya dvitvavidhiḥ. anyathā
`ajāderdvitīyasye'ti syāditi bhāva). airṣyyaditi. yakāramātrasya dvatve ṇilope
saṃyuktādviyakārakaṃ rūpam'tha dvitīyavyākhyāyāṃ rūpamāha– airṣiṣyaditi.
tadupapādayati– dvitīyavyākhyāyāmiti. ṇyantāccaṅi īrṣy i a t iti sthite `na
ndrāḥ' iti niṣedhādrephaṃ varjayitvā `ajāderdvitīyasye'ti `ṣyi' ityasya
dvitvaṃ na tu yakāramātrasya, prathamavyākhyāne eva tṛtīyavyañjanasyetyukteḥ. tatra
`ṣyi' ityasya dvitve kṛte'pi abhyāse ṣakāraeva hal ikāraśiraskaḥ śrūyate, na tu
yakāro'pītyarthaḥ. kuta ityata āha– halādiśeṣāditi. natu tṛtīyasyaikāca
dvitīyavyākhyāyāmiha dvitīyasyaikācaḥ kathaṃ dvitvamityata āha– dvitvaṃ tu
dvitīyasyaiveti. `ekāca' iti śeṣaḥ. kuta ityata āha– tṛtīyābhāveneti. īrṣy i a t
ityatra īrṣy iti prathamaikāc, rṣyi iti dvitīyaikāc , na tu caṅi pare
tṛtīyaikājasti. ato'tra `tṛtīyaikāca' iti vārtikaṃ na pravartate.
tasmāddvitīyasyaiva ekāco dvitvamityarthaḥ. evaṃ ca `tṛtīyasyaikāca' iti vārtikaṃ
sannanta eva pravartate. īṣryaterāmaḥ sattvena tataḥ parasyaliṭo'bhāvāditi bodhyam. nanu
`prārthayanti śayanotthitaṃ priyāḥ' iti māghakāvye prārthayantīti na
caurādikasvārthikaṇijantaṃ, tasyā''garvīyatayā ātmanepadaprasaṅgāt.
nāpihetumaṇṇyantaṃ ,svābhīṣṭaṃ yācate ityarthe tadasaṃbhavāt. nahi
prayojakavyāpārā'bhāve tatpravṛttirastītyata āha– nivṛtteti. nivṛttaṃ preṣaṇaṃ
yasmāt sa nivṛttapreṣamaḥ. saṃprati avivakṣitapreṣaṇa ityarthaḥ.
tsamāddhātorbhūtapūrvagatyā preṣaṇamādāya hetumaṇṇau kṛte śuddhena ṇijvihīnena
dhātunā tulyo'rthaḥ pratīyate ityarthaḥ. taduktaṃ–`nivṛttapreṣaṇāddhātoḥ
prākṛte'rthe ṇijiṣyate'iti. idaṃ ca `ṇeraṇau' iti sūtre bhāṣye spaṣṭam.
Bālamanoramā2:
ṇau gamirabodhane 1639, 2.4.46 ṇau gamirabodhane. "iṇo gā luṅī"tyata i
See More
ṇau gamirabodhane 1639, 2.4.46 ṇau gamirabodhane. "iṇo gā luṅī"tyata iṇa ityanuvartate. tadāha --iṇo gamiriti. makārādikāra uccāraṇārthaḥ. gamayatīti. prāpayatītyarthaḥ. pratyāyayatīti. bodhayatītyarthaḥ. luṅi- pratyāyiyat. iṇo ṇici "iṇo ya"ṇiti yaṇaṃ bādhitvā paratvādvṛddhāvāyādeśo āy i a t iti sthite "yī"tyasya dvitvam. na ca dvitve kārye ṇāvajādeśasya niṣiddhatvādvṛddherniṣedhaḥ śaṅkyaḥ, "ajāderdvitīyasya" iti ṇico dvitve uttarakhaṇḍe avarṇā'bhāvāt. "ika smaraṇe" ityasya iṇvattvamuktaṃ smārayati-- iṇvadika iti.adhigamayatīti. smārayatītyarthaḥ. hanterñiti ṇiti ca takārādeśamuktaṃ ṇau smārayati-- hanasto'taciṇṇaloriti. kutvamiti. "hasye"ti śeṣaḥ. upadhāvṛdiṃ()dha matvāha-- ghātayatīti. luṅi ajīghatat. īṣryayatīti. īṣryaterṇau rūpam. vaktavyamiti. "dvitva"miti śeṣaḥ. iti vā'rtha iti. "na ndrāḥ" iti sūtrabhāṣye spaṣṭamidam. ādye iti. "tṛtīyasya vyañjanasye"ti pakṣe ityarthaḥ. ṣakārasyeti. anyathā irṣy i a t iti sthite "na ndrāḥ" iti rephaṃ varjayitvā ṣakārasahitasya "ṣyi" ityasya dvitvaṃ syāt. tataśca uttarakhaṇḍe ṇilope airṣiṣyaditi syāt. airṣyyaditīṣṭaṃ na syāt. atastṛtīyavyañjanasyetyuktam. evaṃ ca yakāradvitve ṇilope saṃyuktadviyakāramiṣṭaṃ sidhyatītyarthaḥ. dvitīye iti. "tṛtīyaikāca"iti vyākhyāne ityarthaḥ. sannante pravartate iti. "uktavārtika"miti śeṣaḥ. sani iṭi īrṣy isa iti sthite īrṣy iti prathamaikāc, "ṣyis" iti dvitīyaikāc" sa iti tṛtīyaikājiti sthitiḥ. tatra tṛtīyaikācaḥ saṃbhavāttasya dvitvavidhiḥ. anyathā "ajāderdvitīyasye"ti syāditi bhāva). airṣyyaditi. yakāramātrasya dvatve ṇilope saṃyuktādviyakārakaṃ rūpam'tha dvitīyavyākhyāyāṃ rūpamāha-- airṣiṣyaditi. tadupapādayati-- dvitīyavyākhyāyāmiti. ṇyantāccaṅi īrṣy i a t iti sthite "na ndrāḥ" iti niṣedhādrephaṃ varjayitvā "ajāderdvitīyasye"ti "ṣyi" ityasya dvitvaṃ na tu yakāramātrasya, prathamavyākhyāne eva tṛtīyavyañjanasyetyukteḥ. tatra "ṣyi" ityasya dvitve kṛte'pi abhyāse ṣakāraeva hal ikāraśiraskaḥ śrūyate, na tu yakāro'pītyarthaḥ. kuta ityata āha-- halādiśeṣāditi. natu tṛtīyasyaikāca dvitīyavyākhyāyāmiha dvitīyasyaikācaḥ kathaṃ dvitvamityata āha-- dvitvaṃ tu dvitīyasyaiveti. "ekāca" iti śeṣaḥ. kuta ityata āha-- tṛtīyābhāveneti. īrṣy i a t ityatra īrṣy iti prathamaikāc, rṣyi iti dvitīyaikāc , na tu caṅi pare tṛtīyaikājasti. ato'tra "tṛtīyaikāca" iti vārtikaṃ na pravartate. tasmāddvitīyasyaiva ekāco dvitvamityarthaḥ. evaṃ ca "tṛtīyasyaikāca" iti vārtikaṃ sannanta eva pravartate. īṣryaterāmaḥ sattvena tataḥ parasyaliṭo'bhāvāditi bodhyam. nanu "prārthayanti śayanotthitaṃ priyāḥ" iti māghakāvye prārthayantīti na caurādikasvārthikaṇijantaṃ, tasyā''garvīyatayā ātmanepadaprasaṅgāt. nāpihetumaṇṇyantaṃ ,svābhīṣṭaṃ yācate ityarthe tadasaṃbhavāt. nahi prayojakavyāpārā'bhāve tatpravṛttirastītyata āha-- nivṛtteti. nivṛttaṃ preṣaṇaṃ yasmāt sa nivṛttapreṣamaḥ. saṃprati avivakṣitapreṣaṇa ityarthaḥ. tsamāddhātorbhūtapūrvagatyā preṣaṇamādāya hetumaṇṇau kṛte śuddhena ṇijvihīnena dhātunā tulyo'rthaḥ pratīyate ityarthaḥ. taduktaṃ--"nivṛttapreṣaṇāddhātoḥ prākṛte'rthe ṇijiṣyate"iti. idaṃ ca "ṇeraṇau" iti sūtre bhāṣye spaṣṭam. ॥ iti bālamanoramāyām hetumaṇṇicprakriyā॥atha pāñcamikāstatra chayadvidhiḥ.----------------------
Tattvabodhinī1:
pratyāyayatīti. pratipūrvasyeṇo jñānārthatā. luṅi– pratyāyiyat. iha iṇo
ṇici kṛ Sū #1370
See More
pratyāyayatīti. pratipūrvasyeṇo jñānārthatā. luṅi– pratyāyiyat. iha iṇo
ṇici kṛte `iṇo ya'ṇiti yaṇaṃ bādhitvā paratvāddhṛddhiḥ. na ca `oḥ puyaṇjī'ti
jñāpakātpūrvaṃ dvitvaṃ, paścādvṛddhiriti śaṅkyam, `ajāderdvitīyasye'ti
ṇico dvitve'byāsottarakhaṇḍasyā'varṇaparatvā'bhāvāt. iti vā'rtha iti.
vyākhyānadvayamapyākarārūḍhamiti bhāvaḥ.
ṣakārasyeti. rephasya tu `na ndrāḥ' ityanena niṣedhāditi bhāvaḥ. dvitīye tviti.
`tṛtīyasyaikāca ' iti pakṣe. sannante pravartata iti. vacanasāmathryāditi bhāvaḥ.
airṣyiyaditi. `tṛtīyavyañjanasye'ti pakṣe idamudāharaṇam. `airṣiṣya'diti
rūpasyā'sādhutvamāśaṅkyopapādayati– dvitīyavyākhyāyāmityādinā. dvitīyasyaiveti.
`ekāca' iti śeṣaḥ. apravṛtteriti. kiṃtu sannanta eva pravartate. tatra
hranupadamīrṣyiyiṣatītyudāhariṣyati. `artha upayācñāyā'mityasya
āgarvīyatvādātmanepadena bhāvyamiti `prārthayantī'ti
māghakāvyādiprayogo'sādhurityāśaṅkya tatsamarthanāyāha– nivṛttapreṣaṇāditi. uktaṃ
ca– `nivṛttapreṣaṇāddhātoḥ prākṛte'rthe ṇijucyate' iti. tenetyādi. `prārthanā
kurvantī' ti vivakṣitārthe prayogaḥ siddha iti bhāvaḥ. kecittu
parasmaipadasiddhyarthaṃ– prārthanaṃ prārthaḥ, taṃ kurvanti prārthayantīti
vayācakṣate, tadasat. dhātusaṃjñāprayojakapratyaye cikīrṣite upasargāṇāṃ pṛthakkaramasya
vakṣyamāṇatayā `arthavede' tyāpugāgamasya durvāratvāt. iti
ṇyantaprakriyā॥
Tattvabodhinī2:
ṇau gamirabodhane 1370, 2.4.46 pratyāyayatīti. pratipūrvasyeṇo jñānārthatā. luṅi
See More
ṇau gamirabodhane 1370, 2.4.46 pratyāyayatīti. pratipūrvasyeṇo jñānārthatā. luṅi-- pratyāyiyat. iha iṇo ṇici kṛte "iṇo ya"ṇiti yaṇaṃ bādhitvā paratvāddhṛddhiḥ. na ca "oḥ puyaṇjī"ti jñāpakātpūrvaṃ dvitvaṃ, paścādvṛddhiriti śaṅkyam, "ajāderdvitīyasye"ti ṇico dvitve'byāsottarakhaṇḍasyā'varṇaparatvā'bhāvāt. iti vā'rtha iti. vyākhyānadvayamapyākarārūḍhamiti bhāvaḥ. * īṣryatestṛtīyasyeti vaktavyam. ṣakārasyeti. rephasya tu "na ndrāḥ" ityanena niṣedhāditi bhāvaḥ. dvitīye tviti. "tṛtīyasyaikāca " iti pakṣe. sannante pravartata iti. vacanasāmathryāditi bhāvaḥ. airṣyiyaditi. "tṛtīyavyañjanasye"ti pakṣe idamudāharaṇam. "airṣiṣya"diti rūpasyā'sādhutvamāśaṅkyopapādayati-- dvitīyavyākhyāyāmityādinā. dvitīyasyaiveti. "ekāca" iti śeṣaḥ. apravṛtteriti. kiṃtu sannanta eva pravartate. tatra hranupadamīrṣyiyiṣatītyudāhariṣyati. "artha upayācñāyā"mityasya āgarvīyatvādātmanepadena bhāvyamiti "prārthayantī"ti māghakāvyādiprayogo'sādhurityāśaṅkya tatsamarthanāyāha-- nivṛttapreṣaṇāditi. uktaṃ ca-- "nivṛttapreṣaṇāddhātoḥ prākṛte'rthe ṇijucyate" iti. tenetyādi. "prārthanā kurvantī" ti vivakṣitārthe prayogaḥ siddha iti bhāvaḥ. kecittu parasmaipadasiddhyarthaṃ-- prārthanaṃ prārthaḥ, taṃ kurvanti prārthayantīti vayācakṣate, tadasat. dhātusaṃjñāprayojakapratyaye cikīrṣite upasargāṇāṃ pṛthakkaramasya vakṣyamāṇatayā "arthavede" tyāpugāgamasya durvāratvāt. iti ṇyantaprakriyā॥
1.Source: Arsha Vidya Gurukulam
2.Source: Sanskrit Documents