Grammatical Sūtra: येन विधिस्तदन्तस्य yena vidhistadantasya
Individual Word Components: yena vidhiḥ tadantasya Sūtra with anuvṛtti words: yena vidhiḥ tadantasya svam (1.1.68 ), rūpam (1.1.68 )
Compounds2 : saḥ ante yasya saḥ tadantaḥ, tasya tadantasya, bahuvrīhiḥ।Type of Rule: saṃjñā
Description:
An injunction which is made with regard to a particular attribute, applies to words having that attribute at their end as well as to that attribute itself. Source: Aṣṭādhyāyī 2.0
When an operation (vidhí) is stated by means of a unit X (= a phoneme or group of phonemes) which is part of a larger unit which it qualifies, that X denotes the element ending in it (tad-antásya) [as well as itself (svásya rūpásya) 68]. Source: From Aṣṭādhyāyī of Pāṇini In Roman Transliteration translated by Sumitra M. Katre, Copyright © 1987. Courtesy of the University of Texas Press.
Yena (viśeṣaṇena) vidhiḥ vidhīyate, saḥ tadantasya samudāyasya, svasya ca rūpasya grāhakaḥ bhavati। Source: Sanskrit Documents
Source:Srisa Chandra Vasu's Aṣṭādhyāyī of Pāṇini Anuvṛtti: 1.1.68
Mahābhāṣya: With kind permission: Dr. George Cardona 1/20:iha kasmāt na bhavati : ikaḥ yaṇ aci : dadhi atra madhu atra | 2/20:astu |3/20:alaḥ antyasya vidhayaḥ bhavanti iti antyasya bhaviṣyati | 4/20:na evam śakyam | 5/20:ye anekālaḥ ādeśāḥ teṣu doṣaḥ syāt : ecaḥ ayavāyāvaḥ iti | See More
1/20:iha kasmāt na bhavati : ikaḥ yaṇ aci : dadhi atra madhu atra | 2/20:astu | 3/20:alaḥ antyasya vidhayaḥ bhavanti iti antyasya bhaviṣyati | 4/20:na evam śakyam | 5/20:ye anekālaḥ ādeśāḥ teṣu doṣaḥ syāt : ecaḥ ayavāyāvaḥ iti | 6/20:na eṣaḥ doṣaḥ | 7/20:yathā eva prakṛtitaḥ tadantavidhiḥ bhavati evam ādeśataḥ api bhaviṣyati | 8/20:tatra ejantasya ayādyantā ādeśāḥ bhaviṣyanti | 9/20:yadi ca evam kva cit vairūpyam tatra doṣaḥ syāt | 10/20:api ca antaraṅgabahiraṅge na prakalpyeyātām | 11/20:tatra kaḥ doṣaḥ | 12/20:syonaḥ , syonā : antaraṅgalakṣaṇasya yaṇādeśasya bahiraṅgalakṣaṇaḥ guṇaḥ bādhakaḥ prasajyeta | 13/20:ūnaśabdam hi āśritya yaṇādeśaḥ naśabdam āśritya guṇaḥ | 14/20:alvidhiḥ ca na prakalpeta : dyauḥ , panthāḥ , saḥ iti | 15/20:tasmāt prakṛte tadantavidhiḥ iti vaktavyam | 16/20:na vaktavyam | 17/20:yena iti karaṇe eṣā tṛtīyā anyena ca anyasya vidhiḥ bhavati | 18/20:tat yathā : devadattasya samāśam śarāvaiḥ odanena ca yajñadattaḥ pratividhatte , tathā saṅgrāmam hastyaśvarathapadātibhiḥ | 19/20:evam iha api acā dhātoḥ yatam vidhatte | 20/20:akāreṇa prātipadikasya iñam vidhatte |
1/22:yena vidhiḥ tadantasya iti cet grahaṇopādhīnām tadantopādhiprasaṅgaḥ |* 2/22:yena vidhiḥ tadantasya iti cet grahaṇopādhīnām tadantopādhitāprasaṅgaḥ | 3/22:ye grahaṇopādhayaḥ te api tadantopādhayaḥ syuḥ | 4/22:tatra kaḥ doṣaḥ | 5/22:utaḥ ca pratyayāt asaṃyogapūrvāt iti asaṃyogapūrvagrahaṇam ukārāntviśeṣaṇam syāt | 6/22:tatra kaḥ doṣaḥ | 7/22:asaṃyogapūrvagrahaṇena iha eva paryudāsaḥ syāt:: akṣṇuhi takṣṇuhi iti | 8/22:iha na syāt : āpnuhi śaknuhi iti | 9/22:tathā ut oṣthyapūrvasya iti oṣṭhyapūrvagrahaṇam ṝkārāntaviśeṣaṇam syāt | 10/22:tatra kaḥ doṣaḥ | 11/22:oṣṭhyapūrvagrahaṇena iha ca prasajyeta : saṅkīrṇam iti | 12/22:iha ca na syāt : nipūrtāḥ piṇḍāḥ iti |13/22:siddham tu viśeṣaṇaviśeṣyayoḥ yatheṣṭatvāt |* 14/22:siddham etat | 15/22:katham | 16/22:yatheṣṭam viśeṣaṇaviśeṣyayoḥ yogaḥ bhavati | 17/22:yāvatā yatheṣṭam iha tāvat : utaḥ ca pratyayāt asaṃyogapūrvāt iti na asaṃyogapūrvagrahaṇena ukārāntam viśeṣyate | 18/22:kim tarhi | 19/22:ukāraḥ eva viśeṣyate : ukāraḥ yaḥ asaṃyogapūrvaḥ tadantāt pratyayāt iti | 20/22:tathā ut oṣthyapūrvasya iti na oṣṭhapūrvagrahaṇena ṝkārāntam viśeṣyate | 21/22:kim tarhi | 22/22:ṝkāraḥ eva viśeṣyate : ṝkāraḥ yaḥ oṣṭhyapūrvaḥ tadantasya dhātoḥ iti |
1/53:samāsapratyayavidhau pratiṣedhaḥ |* 2/53:samāsavidhau pratyayavidhau ca pratiṣedhaḥ vaktavyaḥ | 3/53:samāsavidhau tāvat : dvitīyā śritādibhiḥ samasyate : kaṣṭaśritaḥ , narakaśritaḥ | 4/53:kaṣṭam paramaśrita iti atra mā bhūt | 5/53:pratyayavidhau : naḍasya apatyam nāḍāyanaḥ | 6/53:iha na bhavati : sūtranaḍasya apatyam sautranāḍiḥ | 7/53:kim aviśeṣeṇa | 8/53:na iti āha |9/53:ugidvarṇagrahaṇavarjam |* 10/53:ugidgrahaṇam varṇagrahaṇam ca varjayitvā | 11/53:ugidgrahaṇam : bhavatī , atibhavatī mahatī , atimahatī | 12/53:varṇagrahaṇam : ataḥ iñ : dākṣiḥ , plākṣiḥ | 13/53:asti ca idānīm kaḥ cit kevalaḥ akāraḥ prātipadikam yadarthaḥ vidhiḥ syāt | 14/53:asti iti āha | 15/53:atateḥ ḍaḥ : aḥ , tasya apatyam : ataḥ iñ iḥ |16/53:akacśnamvataḥ sarvanāmāvyayadhātuvidhau upasaṅkhyānam | akacvataḥ sarvanāmāvyayavidhau śnamvataḥ dhātuvidhau upasaṅkhyānam kartavyam |* 17/53:akacvataḥ : sarvake viśvake | 18/53:avyayavidhau : uccakaiḥ nīcakaiḥ | 19/53:śnamvataḥ : bhinatti chinatti | 20/53:kim punaḥ kāraṇam na sidhyati | 21/53:iha tasya vā grahaṇam bhavati tadantasya vā | 22/53:na ca idam tat na api tadantam |23/53:siddham tu tadantāntavacanāt |* 24/53:siddham etat | 25/53:katham | 26/53:tadantāntavacanāt | 27/53:tadantāntasya iti vaktavyam | 28/53:kim idam tadantāntasya iti | 29/53:tasya antaḥ tadantaḥ , tadantaḥ antaḥ yasya tat idam tadantāntam , tadantāntasya iti | 30/53:saḥ tarhi tathā nirdeśaḥ kartavyaḥ | 31/53:na kartavyaḥ | 32/53:uttarapadalopaḥ atra draṣṭavyaḥ | 33/53:tat yathā : uṣṭramukham iva mukham asya : uṣṭramukhaḥ , kharamukhaḥ | 34/53:evam iha api tadantaḥ antaḥ yasya tadantasya iti |35/53:tadekadeśavijñānāt vā siddham | tadekadeśavijñānāt vā punaḥ siddham etat |* 36/53:tadekadeśabhūtaḥ tadgrahaṇena gṛhyate | 37/53:tat yathā gaṅgā yamunā devadattā iti | 38/53:anekā nadī gaṅgām yamunām ca praviṣṭā gaṅgāyamunāgrahaṇena gṛhyate | 39/53:tathā devadattāsthaḥ garbhaḥ devadattāgrahaṇena gṛhyate | 40/53:viṣamaḥ upanyāsaḥ | 41/53:iha ke cit śabdāḥ aktaparimāṇānām arthānām vācakāḥ bhavanti ye ete saṅkhyāśabdāḥ parimāṇaśabdāḥ ca | 42/53:pañca sapta iti : ekena api apāye na bhavanti | 43/53:droṇaḥ khārī āḍhakam iti : na eva adhike bhavanti na nyūne | 44/53:ke cit yāvat eva tat bhavati tāvat eva āhuḥ ye ete jātiśabdāḥ guṇaśabdāḥ ca | 45/53:tailam ghṛtam iti : khāryām api bhavanti droṇe api | 46/53:śuklaḥ nīlaḥ kṛṣṇaḥ iti : himavati api bhavati vaṭakaṇikāmātre api dravye | 47/53:imāḥ ca api sañjñāḥ aktaparimāṇānām arthānām kriyante | 48/53:tāḥ kena adhikasya syuḥ | 49/53:evam tarhi ācāryapravṛttiḥ jñāpayati tadekadeśabhūtam tadgrahaṇena gṛhyate iti yat ayam na idamadasoḥ akoḥ iti sakakārayoḥ idamadasoḥ pratiṣedham śāsti | 50/53:katham kṛtvā jñāpakam | 51/53:idamadasoḥ kāryam ucyamānam kaḥ prasaṅgaḥ yat sakakārayoḥ syāt | 52/53:paśyati tu ācāryaḥ tadekadeśabhūtam tadgrahaṇena gṛhyate iti | 53/53:tataḥ sakakārayoḥ pratiṣedham śāsti |
1/59:kāni punaḥ asya yogasya prayojanāni |2/59:prayojanam sarvanāmāvyayasañjñāyām |* 3/59:sarvanāmāvyayasañjñāyām prayojanam : sarve paramasarve viśve paramaviśve , uccaiḥ , paramoccaiḥ , nīcaiḥ , paramanīcaiḥ iti |4/59:upapadavidhau bhayāḍhyādigrahaṇam |* 5/59:upapadavidhau bhayāḍhyādigrahaṇam prayojanam : bhayaṅkaraḥ , abhayaṅkaraḥ , āḍhyaṅkaraṇam , khāḍyaṅkaraṇam |6/59:ṅībvidhau ugidgrahaṇam |* 7/59:ṅībvidhau ugidgrahaṇam prayojanam : bhavatī , atibhavatī mahatī , atimahatī |8/59:pratiṣedhe svasrādigrahaṇam |* 9/59:pratiṣedhe svasrādigrahaṇam prayojanam : svasā paramasvasā duhitā paramaduhitā |10/59:aparimāṇabistādigrahaṇam ca pratiṣedhe |* 11/59:aparimāṇabistādigrahaṇam ca pratiṣedhe prayojanam | 12/59:aparimāṇabistācitakambalebhyaḥ na taddhitaluki : dvibistā dviparamabistā tribistā triparamabistā dvyācitā dviparamācitā |13/59:diti |* 14/59:ditigrahaṇam ca prayojanam | 15/59:diteḥ apatyam daityaḥ , aditeḥ apatyam ādityaḥ | 16/59:dityadityāditya iti aditigrahaṇam na kartavyam bhavati |17/59:roṇyāḥ aṇ |* 18/59:roṇyāḥ aṇgrahaṇam ca prayojanam : ājakaroṇaḥ , saiṃhakaroṇaḥ |19/59:tasya ca |* 20/59:tasya ca iti vaktavyam : rauṇaḥ | 21/59:kim punaḥ kāraṇam na sidhyati | 22/59:tadantāt ca tadantavidhinā siddham kevalāt ca vyapdeśivadbhāvena | 23/59:vyapdeśivadbhāvaḥ aprātipadikena | 24/59:kim punaḥ kāraṇam vyapdeśivadbhāvaḥ aprātipadikena | 25/59:iha : sūtrāntāt ṭhak bhavati daśāntāt ḍaḥ bhavati iti : kevalāt utpattiḥ mā bhūt iti | 26/59:na etat asti prayojanam | 27/59:siddham atra tadantāt ca tadantavidhinā kevalāt ca vyapdeśivadbhāvena | 28/59:saḥ ayam evam siddhe sati yat antagrahaṇam karoti tat jñāpayati ācāryaḥ sūtrāntāt eva daśāntāt eva iti | 29/59:na atra tadantāt utpattiḥ prāpnoti | 30/59:idānīm eva hi uktam : samāsapratyayavidhau pratiṣedhaḥ iti | 31/59:sā tarhi eṣā paribhāṣā kartavyā | 32/59:na kartavyā | 33/59:ācāryapravṛttiḥ jñāpayati vyapdeśivadbhāvaḥ aprātipadikena iti yat ayam pūrvāt iniḥ sapūrvāt ca iti āha | 34/59:na etat asti prayojanam | 35/59:asti hi anyat etasya vacane prayojanam | 36/59:kim | 37/59:sapūrvāt pūrvāt inim vakṣyāmi iti | 38/59:yat tarhi yogavibhāgam karoti | 39/59:itarathā hi pūrvāt sapūrvāt iti eva brūyāt | 40/59:kim punaḥ ayam asya eva śeṣaḥ : tasya ca iti | 41/59:na iti āha | 42/59:yat ca anukrāntam yat ca anukraṃsayte sarvasya eva śeṣaḥ tasya ca iti |43/59:rathasītāhalebhyaḥ yadvidhau |* 44/59:rathasītāhalebhyaḥ yadvidhau prayojanam : rathyaḥ , paramarathyaḥ , sītyam , paramasītyam , halyā paramahalyā |45/59:susarvārdhadikśabdebhyaḥ janapadasya |* 46/59:susarvārdhadikśabdebhyaḥ janapadasya prayojanam : supāñcālakaḥ , sumāgadhakaḥ | 47/59:su | 48/59:sarva : sarvapāñcālakaḥ , sarvamāgadhakaḥ | 49/59:sarva | 50/59:ardha : ardhapāñcālakaḥ , ardhamāgadhakaḥ | 51/59:ardha | 52/59:dikśabda : pūrvapāñcālakaḥ , pūrvamāgadhakaḥ |53/59:ṛtoḥ vṛddhimadvidhau avayavānām |* 54/59:ṛtoḥ vṛddhimadvidhau avayavānām prayojanam : pūrvaśāradam , aparaśāradam , pūrvanaidāgham , aparanaidāgham |55/59:ṭhañvidhau saṅkhyāyāḥ |* 56/59:ṭhañvidhau saṅkhyāyāḥ prayojanam : dviṣāṣṭikam , pañcaṣāṣṭikam |57/59:dharmāt nañaḥ |* 58/59:dharmāt nañaḥ prayojanam : dharmam carati dhārmikaḥ , adharmam carati ādharmikaḥ | 59/59:adharmāt ca iti na vaktavyam bhavati
1/64:padāṅgādhikāre tasya ca taduttarapadasya ca |* 2/64:padāṅgādhikāre tasya ca taduttarapadasya ca iti vaktavyam | 3/64:padādhikāre kim prayojanam |4/64:prayojanam iṣṭikeṣīkāmālānām citatūlabhāriṣu : iṣṭakacitam cinvīta , pakveṣṭikcitam cinvīta , iṣīkatūlena muñjeṣīkatūlena mālabhāriṇī kanyā , utpalamālabhāriṇī kanyā |* 5/64:aṅgādhikāre kim prayojanam |6/64:mahadapsvasṛtṝṇām dīrghavidhau |* 7/64:mahadapsvasṛtṝṇām dīrghavidhau prayojanam : mahān , paramamahān | 8/64:mahat | 9/64:ap : āpaḥ tiṣṭhanti , svāpaḥ tiṣṭhanti | 10/64:ap | 11/64:svasṛ : svasā svasārau svasāraḥ , paramasvasā paramasvasārau paramasvasāraḥ | 12/64:svasṛ | 13/64:naptṛ : naptā naptārau naptāraḥ | 14/64:evam paramanaptā paramanaptārau paramanaptāraḥ |15/64:padyuṣmadasmadasthyādyanḍuhaḥ num | padbhāvaḥ prayojanam : divpadaḥ paśya |* 16/64:asti ca idānīm kaḥ cit kevalaḥ pācchabhdaḥ yadarthaḥ vidhiḥ syāt | 17/64:na asti iti āha | 18/64:evam tarhi aṅgādhikāre prayojanam na asti iti kṛtvā padādhikārasya idam prayojanam uktam : himakāṣihatiṣu ca : yathā patkāṣiṇau patkāṣiṇaḥ evam paramapatkāṣiṇau paramapatkāṣiṇaḥ | 19/64:yadi tarhi padādhikāre pādasya tadantavidhiḥ bhavati pādasya pada ājyatigopahateṣu : yathā iha bhavati : pādena upahatam padopahatam atra api syāt : digdhapādena upahatam digdhapādopahatam | 20/64:evam tarhi aṅgādhikāre eva prayojanam | 21/64:nanu ca uktam na asti kevalaḥ pācchabdaḥ iti | 22/64:ayam asti pādayateḥ apratyayaḥ pāt : padā pade | 23/64:pad | 24/64:yuṣmat asmat : yūyam , vayam atiyūyam ativayam | 25/64:asthyādi : asthnā dadhnā sakthnā parmāsthnā paramadadhnā paramasakthnā | 26/64:anaḍuhaḥ num : anaḍvān , paramānaḍvān |27/64:dyupathimathipuṅgosakhicaturanaḍuttrigrahaṇam |* 28/64:dyupathimathipuṅgosakhicaturanaḍuttrigrahaṇam prayojanam : dyauḥ , sudyauḥ , panthāḥ , supanthāḥ , manthāḥ , sumanthāḥ , paramamanthāḥ , pumān paramapumān , gauḥ , sugauḥ , sakhā sakhāyau sakhāyaḥ , susakhā susakhāyau susakhāyaḥ , paramasakhā paramasakhāyau paramasakhāyaḥ , catvāraḥ paramacatvāraḥ , anaḍvāhaḥ , parmānaḍvāhaḥ , trayāṇām , paramatrayāṇām |29/64:tyadādividhibhastrādistrīgrahaṇam ca |* 30/64:tyadādividhibhastrādistrīgrahaṇam ca prayojanam : saḥ , atisaḥ , bhastrakā bhastrikā nirbhastrakā nirbhastrikā bahubhastrakā bahubhastrikā | 31/64:strīgrahaṇam ca prayojanam | 32/64:striyau striyaḥ rājastriyau rājastriyaḥ |33/64:varṇagrahaṇam ca sarvatra |* 34/64:varṇagrahaṇam ca sarvatra prayojanam | 35/64:kva sarvatra | 36/64:aṅgādhikāre ca anyatra ca | 37/64:anyatra udāhṛtam | 38/64:āngādhikāre : ataḥ dīrghaḥ yañi supi ca : iha eva syāt : ābhyām | 39/64:ghaṭābhyām iti atra na syāt |40/64:pratyayagrahaṇam ca apañcamyāḥ | pratyayagrahaṇam ca apañcamyāḥ prayojanam : yañiñoḥ phak bhavati |* 41/64:gārgyāyaṇaḥ vātsyāyanaḥ paramagārgyāyaṇaḥ paramavātsyāyanaḥ | 42/64:apañcamyāḥ iti kimartham | 43/64:dṛṣattīrṇā pariṣattīrṇā | 44/64:alā eva anarthakena na anyena anarthakena iti vaktavyam | 45/64:kim prayojanam | 46/64:hangrahaṇe plīhangrahaṇam mā bhūt | 47/64:udgrahaṇe garmudgrahaṇam | 48/64:strīgrahaṇe śastrīgrahaṇam | 49/64:saṅgrahaṇe pāyasam karoti iti mā bhūt | 50/64:kimartham idam ucyate na padāṅgādhikāre tasya ca taduttarapadasya ca iti eva siddham | 51/64:na ca idam tat na api taduttarapadam | 52/64:tat na vaktavyam bhavati | 53/64:kim punaḥ atra jyāyaḥ | 54/64:tadantavidhiḥ eva jyāyān | 55/64:idam api siddham bhavati : paramātimahān | 56/64:etat hi na eva tat na api taduttarapadam | 57/64:aninasmangrahaṇāni ca arthavatā ca anarthakena ca tadantavidhim prayojayanti | 58/64:an : rājñā iti arthavatā sāmnā iti anarthakena | 59/64:an | 60/64:in : daṇḍī* iti arthavatā vāgmī* iti anarthakena | 61/64:in | 62/64:as : supayāḥ iti arthavatā susrotāḥ iti anarthakena | 63/64:as | 64/64:man : suśarmā iti arthavatā suprathimā iti anarthakena |
1/5:yasmin vidhiḥ tadādau algrahaṇe |* 2/5:algrahaṇeṣu yasmin vidhiḥ tadādau iti vaktavyam | 3/5:kim prayojanam | 4/5:aci śnudhātubhruvām yvoḥ iyaṅuvaṅau iti iha eva syāt : śriyau bhruvau | 5/5:śriyaḥ , bhruvaḥ iti atra na syāt |
Collapse Kielhorn/Abhyankar (I,182.15-183.2) Rohatak (I,542-544) * Kātyāyana's Vārttikas
Commentaries:
Kāśikāvṛttī1 : yena viśeṣaṇena vidhirvidhīyate sa tadantasya ātmān tasya samudāyasay gr āh ak o bh See More
yena viśeṣaṇena vidhirvidhīyate sa tadantasya ātmān tasya samudāyasay grāhako bhavati ,
svasya ca rūpasya. erac 3-3-56, ivarṇāntādacpratyayo bhavaticayaḥ. jayaḥ. ayaḥ.
orāvaśyake 3-1-125, uvarṇāntād ṇyad bhavati avaśyalāvyam. avaśyapāvyam.
samāsapratyayavidhau tadantavidheḥ pratiṣedho vaktavyaḥ. dvitīyāntaṃ śritādibhiḥ saha
samasyate 2-1-24 kaṣṭaśritaḥ. iha mā bhūt kaṣṭaṃ paramaśrita iti. pratyayavidhau
naḍā'dibhyaḥ phak 4-1-99, naḍasya apatyaṃ nāḍāyanaḥ. iha mā bhūt sūtranaḍasya apatyaṃ
sautranāḍiḥ. kim aviśeṣeṇa? na ityāha. ugidvarṇagrahaṇavarjam iti vācyam. ugitaśca
4-1-6 iti ṅīppratyayaḥ tadantādapi bhavati bhavatī, atibhavatī. varṇagrahanamata iñ
4-1-95, dākṣiḥ. plākṣiḥ. yasmin vidhis tadādāvalgrahaṇe. algrahaṇeṣu
yasmin vidhistadādau iti vaktavyam. aci śnudhātubhruvāṃ yvoriyaṅuvaṅau 6-4-77
iti śriyaḥ. bhruvaḥ.
Kāśikāvṛttī2 : yena vidhis tadantasya 1.1.72 yena viśeṣaṇena vidhirvidhīyate sa tadant as ya ā tm See More
yena vidhis tadantasya 1.1.72 yena viśeṣaṇena vidhirvidhīyate sa tadantasya ātmān tasya samudāyasay grāhako bhavati , svasya ca rūpasya. erac 3.3.56, ivarṇāntādacpratyayo bhavaticayaḥ. jayaḥ. ayaḥ. orāvaśyake 3.1.125, uvarṇāntād ṇyad bhavati avaśyalāvyam. avaśyapāvyam. samāsapratyayavidhau tadantavidheḥ pratiṣedho vaktavyaḥ. dvitīyāntaṃ śritādibhiḥ saha samasyate 2.1.23 kaṣṭaśritaḥ. iha mā bhūt kaṣṭaṃ paramaśrita iti. pratyayavidhau naḍā'dibhyaḥ phak 4.1.99, naḍasya apatyaṃ nāḍāyanaḥ. iha mā bhūt sūtranaḍasya apatyaṃ sautranāḍiḥ. kim aviśeṣeṇa? na ityāha. ugidvarṇagrahaṇavarjam iti vācyam. ugitaśca 4.1.6 iti ṅīppratyayaḥ tadantādapi bhavati bhavatī, atibhavatī. varṇagrahanamata iñ 4.1.95, dākṣiḥ. plākṣiḥ. yasmin vidhis tadādāvalgrahaṇe. algrahaṇeṣu yasmin vidhistadādau iti vaktavyam. aci śnudhātubhruvāṃ yvoriyaṅuvaṅau 6.4.77 iti śriyaḥ. bhruvaḥ.
Nyāsa2 : yenavidhistadantasya. , 1.1.71 "svaṃ rūpaṃ śabdasyetyasyāyamapavāda ḥ& qu ot ;. See More
yenavidhistadantasya. , 1.1.71 "svaṃ rūpaṃ śabdasyetyasyāyamapavādaḥ". idamapi saṃjñāsūtram. na tu paribhāṣā. na hratra niyamarūpatā paribhāṣādharmo vidyate. "yena" iti karamae tṛtīyā. vidhīyate = apūrva
eva kriyate iti vidhiḥ karmasādhanaḥ; upasarge ghoḥ kiḥ" 3.3.92 iti kipratyayāntaḥ.
tadantasya" iti. so'nto'syeti bahuvrīhiḥ. tadityanena sa eva karaṇabhūtaḥ śabdaḥ pratyavamṛśyate. anataśabdo'yamavayavavācī, avayavaśca samudāyasya bhavati. ataśca tasyaiveyaṃ
saṃjñā vijñāyata ityāha--- "samudāyasya saṃjñā bhavati" iti.
"avaśyalāvyam" iti. "avaśyapāvyam" iti. "lūñ chedane" (dhā.pā.1484),
"pūñ pavane" (dhā.pā.1483) vṛddhau kṛtāyām "vānto yi pratyaye" 6.1.76 ityāvādeśaḥ, mayūravyaṃsakāditvāt samāsaḥ; "lumpedavaśyamaḥ kṛtyeḥ" (kāśikā.6.1.144) iti makāralopaḥ.
atheha kasmādejantas saṃjñā na sambhavati, "eco'yavāyāvaḥ" (6.1.78) iti? kiñcasyāt? "cayanaṃ cāyako lavanaṃ lāvakaḥ" ityatrānekāltvādayādayaḥ sarvādeśāḥ syuḥ, naiṣa doṣaḥ; "nirdiśyamānasyādeśā bhavanti" (vyā.pa.106) ityeca eva bhaviṣyanti, na sarvasyatadantasya. atha vā-- asya yogasyaivaṃ vidho viṣaya eva na bhavati, tato nāyamiha pravartate. tathā hi yeneti karaṇe tṛtīyetyuktam, na cākartṛkaṃ karaṇamastīti katrtāpyāśritaḥ. sa
punariha sambandhiśabdatvādantaśabdenāvayavavācinā sannidhāpitaḥ samudāyo vijñāpyate. prakṛtatvāt svarūpaṃ ca kartā ca tribhiḥ prakāraiḥ sannihito bhavati. kvacinnirdeśāt-- "īdūded()dvicanam" 1.1.11 iti, atra dvivacanaṃ kartṛbhūtaṃ nirdiṣṭam. tathā
hīdādibhiḥ karaṇaiḥ pragṛhrasaṃjñāṃ vidadhāti. kvacit prakaraṇāt--yathā "erac" 3.3.56 iti, atra "dhātoḥ" 3.1.91 ityadhikārād()dhātuḥ prakaraṇāt katrtā sannihitaḥ. sa ikāreṇa karaṇenācaṃ vidadhāti. kvacic sāmathryāt-- yathā "iko jhal" 1.2.9
iti, atra dhātoreva san vidhīyate, nānyasamāditi sāmathryāddhātuḥ kartā sannihitaḥ; sa
ikā karaṇena sanaḥ kittvaṃ vidadhāti. tadevam, "īdūded()dvivacam" 1.1.11 ityādau
kartṛkaraṇayorubhayorapi vidyamānatvāt so'sya sūtrasya viṣaya iti tatra tadantavidhirbhavati. "eco'yavāyāvaḥ" 6.1.75 ityatra tu na kenacit katrtā sannihitaḥ prakāreṇa, na
cākartṛkaṃ karaṇaṃ sambhavati;tasmāt kartṛkaraṇayorubhayorapyasannihitatvānanāyamasya sūtrasya viṣaya iti na sambhavati tadantavidhiḥ.
"vaktavyaḥ" iti. vyākhyeya ityarthaḥ. tatredaṃ vyākhyāyam-- "dvitīyā śrita" 2.1.24) ityādau supā śritādayo viśiṣyante,na śritādibhiḥ sup. viśeṣaṇena ca
tadantavidhiḥ, na viśeṣyeṇa. yasmādayeneti karaṇe tṛtīyā, karaṇaṃ ca paratantraṃ parārthaṃ bhavati, na viśeṣyam, tasmādviśiṣṭaiḥ śritādibhistadantavidhirna bhavati. "naḍādibhyaḥ phak"
iti. atrāpi prakṛtena prātipadikena naḍādayo viśiṣyante, na naḍādibhiḥ prātipadikam
ato'trāpi nāsti tadantavidhiriti.
"ugidvarṇagrahaṇavarjam" iti. ugitā varṇena ca prātipadikaṃ viśiṣyate.
viśeṣaṇena ca tadantavidhirbhavatyeva.
"yasmin vidhiḥ" ityādi. tadantavidhau prāpte tadādividhirucyate. yasminni-
ti saptamīnirdiṣṭe tadādividhiṃ darśayati. yatrālgrahaṇe saptamīnirdiṣṭe pūrvasya vidhistatra tadādau veditavyaḥ. alādāvityarthaḥ. yadi tarhi tatrāpi tadantividhiḥ syāt, ihaiva syāt-- śriyāviti,iha tu na syāt-- "śriyaḥ" iti? tadādividhau tu
satīhāpi bhavati, svasya ca rūpasyeti śriyāvityatrāpi bhavatyeva.
Siddhāntakaumudī1 : yena vidhistadantasya ॥
viśeṣaṇaṃ tadantasya saṃjñā syāt svasya ca rūp as ya ॥ sa Sū #26 See More
yena vidhistadantasya ॥
viśeṣaṇaṃ tadantasya saṃjñā syāt svasya ca rūpasya॥ samāsapratyayavidhau pratiṣedhaḥ (vā॰12). ugidvarṇagrahaṇavarjam (vā॰13)॥
Bālamanoramā1 : yacchabdasvarūpamupādāya yo vidhirārabhyate sa tasya tadantasya ca bhav at īt ye ta Sū #28 See More
yacchabdasvarūpamupādāya yo vidhirārabhyate sa tasya tadantasya ca bhavatītyetadvaktumāha-
yena vidhiḥ. vidhīyata iti vidhiḥ. `upasarge ghoḥ ki'riti dhādhātorbhāve kipratyayaḥ.
yeneti karaṇe tṛtīyā. śāstrākṛdvidhāne kartā. dhātorityadhikṛtya #erajiti ikāreṇa
karaṇena dhātoracpratyayaṃ vidhatte pāṇiniḥ. karaṇaṃ ca vyāpāravat. erajityatra viśeṣaṇasya
ikārasya pāṇinikartṛkavidhānakriyāyāṃ karaṇasya itaravyāvartanameva vyāpāraḥ. tataśca
viśeṣaṇamevātra yeneti tṛtīyāntenocyate. svaṃ rūpamityataḥ svamityanuvartate
ṣaṣṭha\ufffdntatayā ca vipariṇamyate. evaṃ ca `viśeṣaṇasamarpakaḥ śabdastadantasya svasya ca
pratyāyaka' iti phalati. tadāha–viśeṣaṇamityādi. viśeṣaṇasamarpakaḥ śabdastadantasya
śabdasya, viśeṣaṇa samarpakaśabdasya ca bodhakaḥ syāditi yāvat. tataśca erajityatra
ikārāntāddhātoracpratyayaḥ syāt, ikārarūpāddhātośceti phalati. yathā-cayaḥ, ayaḥ.
kecittu karaṇaṃ kartṛparatantramiti tṛtīyayā pāratantryaṃ lakṣyate, tacca śabdānāṃ
viśeṣaṇatveneti viśeṣaṇaparatvaṃ yacchabdasya labhyata ityāhuḥ.
śabdenduśekhare dūṣitam. samāseti. vārtikametat. samāsavidhau pratyayavidhau ca
tadantavidheḥ pratiṣedho vācya ityarthaḥ. tena kṛṣṇaṃ paramaśrita ityatra `dvitīyā
śrite'ti samāso na bhavati. sūtranaḍasya gotrāpatyaṃ sautranāḍiḥ. `ata iñ'.
anuśatikādīnāṃ cetyubhayapadavṛddhiḥ. atra naḍādibhyaḥ phagiti phag?nabhavati. nanvevaṃ sati
pacantamatikrāntā atipacantītyatra `ugitaśce'ti ugidantātprātipadikādvihito
ṅīp na syāt, pratyayavidhau tadantavidheḥ pratiṣedhāt. tathā dākṣirityatra ata iñiti
iñ? na syāt. \r\nasyāpatyaṃ irityatraiva iñsyādityata āha–ugiditi. idamapi
vārtikam. `dvitīyāyāṃ ce'ti varjayaterṇamul. `ugidgrahaṇaṃ varṇagrahaṇaṃ ca
varjayityā samāsapratyayavidhāvityuktaḥ pratiṣedho bhavatī'tyarthaḥ. ugidvarṇagrahaṇe tu
yena vidhiriti tadantavidhirastyeva, tataśca atipacantītyatra
ugidantaprātipadikāntādugitaśceti ṅīp, dākṣirityatra avarṇāntādiñ ca
sidhyati.
Bālamanoramā2 : yena vidhistadantasya 28, 1.1.71 yacchabdasvarūpamupādāya yo vidhirārabh ya te s a See More
yena vidhistadantasya 28, 1.1.71 yacchabdasvarūpamupādāya yo vidhirārabhyate sa tasya tadantasya ca bhavatītyetadvaktumāha-yena vidhiḥ. vidhīyata iti vidhiḥ. "upasarge ghoḥ ki"riti dhādhātorbhāve kipratyayaḥ. yeneti karaṇe tṛtīyā. śāstrākṛdvidhāne kartā. dhātorityadhikṛtya #erajiti ikāreṇa karaṇena dhātoracpratyayaṃ vidhatte pāṇiniḥ. karaṇaṃ ca vyāpāravat. erajityatra viśeṣaṇasya ikārasya pāṇinikartṛkavidhānakriyāyāṃ karaṇasya itaravyāvartanameva vyāpāraḥ. tataśca viśeṣaṇamevātra yeneti tṛtīyāntenocyate. svaṃ rūpamityataḥ svamityanuvartate ṣaṣṭha()ntatayā ca vipariṇamyate. evaṃ ca "viśeṣaṇasamarpakaḥ śabdastadantasya svasya ca pratyāyaka" iti phalati. tadāha--viśeṣaṇamityādi. viśeṣaṇasamarpakaḥ śabdastadantasya śabdasya, viśeṣaṇa samarpakaśabdasya ca bodhakaḥ syāditi yāvat. tataśca erajityatra ikārāntāddhātoracpratyayaḥ syāt, ikārarūpāddhātośceti phalati. yathā-cayaḥ, ayaḥ. kecittu karaṇaṃ kartṛparatantramiti tṛtīyayā pāratantryaṃ lakṣyate, tacca śabdānāṃ viśeṣaṇatveneti viśeṣaṇaparatvaṃ yacchabdasya labhyata ityāhuḥ. tattu śabdenduśekhare dūṣitam. samāseti. vārtikametat. samāsavidhau pratyayavidhau ca tadantavidheḥ pratiṣedho vācya ityarthaḥ. tena kṛṣṇaṃ paramaśrita ityatra "dvitīyā śrite"ti samāso na bhavati. sūtranaḍasya gotrāpatyaṃ sautranāḍiḥ. "ata iñ". anuśatikādīnāṃ cetyubhayapadavṛddhiḥ. atra naḍādibhyaḥ phagiti phag()nabhavati. nanvevaṃ sati pacantamatikrāntā atipacantītyatra "ugitaśce"ti ugidantātprātipadikādvihito ṅīp na syāt, pratyayavidhau tadantavidheḥ pratiṣedhāt. tathā dākṣirityatra ata iñiti iñ? na syāt. asyāpatyaṃ irityatraiva iñsyādityata āha--ugiditi. idamapi vārtikam. "dvitīyāyāṃ ce"ti varjayaterṇamul. "ugidgrahaṇaṃ varṇagrahaṇaṃ ca varjayityā samāsapratyayavidhāvityuktaḥ pratiṣedho bhavatī"tyarthaḥ. ugidvarṇagrahaṇe tu yena vidhiriti tadantavidhirastyeva, tataśca atipacantītyatra ugidantaprātipadikāntādugitaśceti ṅīp, dākṣirityatra avarṇāntādiñ ca sidhyati.
Tattvabodhinī1 : yena vidhiḥ. `vidhi'rityatra `upasarge' ghoḥ kiḥ' iti ka rm aṇ i ki Sū #26 See More
yena vidhiḥ. `vidhi'rityatra `upasarge' ghoḥ kiḥ' iti karmaṇi kiḥ pratyayaḥ.
`yene'ti karaṇe tṛtīyā, na tu kartari. tasyāḥ kṛdyogaṣaṣṭa\ufffdā bādhāt. naca
`ubhayaprāptau karmaṇī'ti niyamena nirvāhaḥ, karmaṇa uktatvenobhayaprāptyabhāvāt. tathā
cātra karaṇe tṛtīyaiva. karaṇaṃ ca paratantraṃ, katrradhiṣṭhitasyaiva karaṇatvāt. evaṃ ceha
tṛtīyayā pāratantryaṃ lakṣyate. naca `era'jityādāvikārādīnāṃ pāratantryaṃ
dhātvādīnāṃ ca svātantryaṃ vāsyādīnāmiva takṣādīnāmiva saṃbhavati, kiṃtu
vaivakṣikam. tena viśeṣaṇamapradhānam. taccātmāntarasya saṃjñeti phalitaṃ, tadetadāha–
viśeṣaṇaṃ tadantasyaiti. svasya ceti. `sva rūpa'-mityanuvṛtteretallabhyate. `erac'.
ikārāntādikārarūpācca dhātorac. cayaḥ, jayaḥ, ayaḥ. samāsapratyayavidhāvāte. kṛṣṇaṃ
śritaḥ kṛṣṇaśritaḥ. [`dvitīyā śritātītapatitagatātyastaprāptāpannaiḥ'.
dvitīyāntaṃ śritādiprakṛtikaiḥ subantaiḥ saha samasyate vā tatpuruṣaḥ ]. neha-
kṛṣṇamupaśritaḥ. `naḍādibhyaḥ phak'. naḍasya gotrāpatyaṃ nāḍāyanaḥ. neha-
[sūtranaḍasyāpatyaṃ] sautranāḍiḥ. anuśatikāditvādubhayamadavṛddhiḥ. \r\nugidvarṇeti.
ugidvarṇagrahaṇaṃ varjayitvā,-ugidvarṇagrahaṇavarjaṃ. `dvitīyāyāṃ ce'ti ṇamul.
mahāntamatikrāntā atimahatī. mahacchabdasya gaurāditve'pyupasarjane `ṣidgaure'ti
ṅīṣo'pravṛtteḥ `ugitaśce'tyugidantānṅīp. `ata iñ'. dākṣiḥ. na ceha
sāmathryāttadantavidhiḥ , asyāpatyamiḥ kāma ityatra caritārthatvāt. na caivamiño
ñittvaṃ vyarthamiti vācyam, `bāhvādibhyaśce'tyatra yathāyathaṃ
vṛdhdyādyudāttābhyāṃ capitārthatvāt. nanvevamapi aupagavirityādāveva ata
iñsyānnatu dākṣirityādau, akārasyehānarthakatvāditi cennaḥ, varṇagrahaṇe
arthavadgrahaṇaparibhāṣāyā apravṛtteḥ.
Tattvabodhinī2 : yena vidhistadgantasya 26, 1.1.71 yena vidhiḥ. "vidhi"rityatra & qu ot ;u See More
yena vidhistadgantasya 26, 1.1.71 yena vidhiḥ. "vidhi"rityatra "upasarge" ghoḥ kiḥ" iti karmaṇi kiḥ pratyayaḥ. "yene"ti karaṇe tṛtīyā, na tu kartari. tasyāḥ kṛdyogaṣaṣṭa()ā bādhāt. naca "ubhayaprāptau karmaṇī"ti niyamena nirvāhaḥ, karmaṇa uktatvenobhayaprāptyabhāvāt. tathā cātra karaṇe tṛtīyaiva. karaṇaṃ ca paratantraṃ, katrradhiṣṭhitasyaiva karaṇatvāt. evaṃ ceha tṛtīyayā pāratantryaṃ lakṣyate. naca "era"jityādāvikārādīnāṃ pāratantryaṃ dhātvādīnāṃ ca svātantryaṃ vāsyādīnāmiva takṣādīnāmiva saṃbhavati, kiṃtu vaivakṣikam. tena viśeṣaṇamapradhānam. taccātmāntarasya saṃjñeti phalitaṃ, tadetadāha--viśeṣaṇaṃ tadantasyaiti. svasya ceti. "sva rūpa"-mityanuvṛtteretallabhyate. "erac". ikārāntādikārarūpācca dhātorac. cayaḥ, jayaḥ, ayaḥ. samāsapratyayavidhāvāte. kṛṣṇaṃ śritaḥ kṛṣṇaśritaḥ. ["dvitīyā śritātītapatitagatātyastaprāptāpannaiḥ". dvitīyāntaṃ śritādiprakṛtikaiḥ subantaiḥ saha samasyate vā tatpuruṣaḥ ]. neha-kṛṣṇamupaśritaḥ. "naḍādibhyaḥ phak". naḍasya gotrāpatyaṃ nāḍāyanaḥ. neha-[sūtranaḍasyāpatyaṃ] sautranāḍiḥ. anuśatikāditvādubhayamadavṛddhiḥ. ugidvarṇeti. ugidvarṇagrahaṇaṃ varjayitvā,-ugidvarṇagrahaṇavarjaṃ. "dvitīyāyāṃ ce"ti ṇamul. mahāntamatikrāntā atimahatī. mahacchabdasya gaurāditve'pyupasarjane "ṣidgaure"ti ṅīṣo'pravṛtteḥ "ugitaśce"tyugidantānṅīp. "ata iñ". dākṣiḥ. na ceha sāmathryāttadantavidhiḥ , asyāpatyamiḥ kāma ityatra caritārthatvāt. na caivamiño ñittvaṃ vyarthamiti vācyam, "bāhvādibhyaśce"tyatra yathāyathaṃ vṛdhdyādyudāttābhyāṃ capitārthatvāt. nanvevamapi aupagavirityādāveva ata iñsyānnatu dākṣirityādau, akārasyehānarthakatvāditi cennaḥ, varṇagrahaṇe arthavadgrahaṇaparibhāṣāyā apravṛtteḥ.
1.Source: Arsha Vidya Gurukulam 2.Source: Sanskrit Documents
Examples2 :
{aco yat (3। 1। 97)} ceyam, jeyam।
{erac (3। 3। 56)} cayaḥ, jayaḥ, ayaḥ।
Research Papers and Publications