Donate
   
Select your preferred input and type any Sanskrit or English word. Enclose the word in “” for an EXACT match e.g. “yoga”.
Amarakosha Search
2 results
WordReferenceGenderNumberSynonymsDefinition
pratihāsaḥMasculineSingularkaravīraḥ, śataprāsaḥ, caṇḍātaḥ, hayamārakaḥ
tapramīmṛgaḥ2.2.8FeminineSingularvātamṛgaḥ
Monier-Williams Search
16 results for tapr
Devanagari
BrahmiEXPERIMENTAL
amṛtakeśavam. Name of a temple (built by amṛtaprabhā-) View this entry on the original dictionary page scan.
asamātim. Name of a king (with the patron. rāthaproṣṭha-) View this entry on the original dictionary page scan.
campāṣaṣṭhīf. the 6th day in the bright half of mārgaśīrṣa- or bhādrapada-, View this entry on the original dictionary page scan.
daśaharāf. a festival in honour of the gaṅgā- (on the 10th day of jyaiṣṭha-, ;now held in honour of durgā- in month aśvin-) View this entry on the original dictionary page scan.
daśaphalavratan. Name of an observance View this entry on the original dictionary page scan.
daśarathalalitāvratan. Name of an observance View this entry on the original dictionary page scan.
daśāvatāran. Name of an observance (performed on the 10th day of the light half of bhādrapada- ) View this entry on the original dictionary page scan.
gaṅgāsaptamīthe 7th day in the light half of month vaiśākha-, View this entry on the original dictionary page scan.
gaurīcaturthīf. the 4th day in the bright half of month māgha-, View this entry on the original dictionary page scan.
ghaṭasthāpanan. placing a water-pot as a type of durgā- (essential part of various tāntrika- ceremonies), View this entry on the original dictionary page scan.
jñānamālāf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
naktamprabhavamfn. produced at night (varia lectio tapr-). View this entry on the original dictionary page scan.
śambhalam. (also written sambhala-) Name of a town (situated between the rathaprā- and Ganges, and identified by some with Sambhal in Moradabad;the town or district of śambhala- is fabled to be the place where kalki-, the last incarnation of viṣṇu-, is to appear in the family of a Brahman named viṣṇu-yaśas-) View this entry on the original dictionary page scan.
tantraprakāśam. Name of work , View this entry on the original dictionary page scan.
tilacaturthīf. the 4th day of the dark half of māgha- View this entry on the original dictionary page scan.
tilakavratan. the tilaka- observance View this entry on the original dictionary page scan.
Apte Search
2 results
amṛta अमृत a. 1 Not dead; अमृते जारजः कुण्डः Ak. -2 Immortal; अपाम सोममृता अभूम Rv.8.48.3; U.1.1. ब्रह्मणो हि प्रतिष्ठाहममृतस्याव्ययस्य च Bg.14.27. -3 Imperishable, Indestructible, eternal. -4 Causing immortality. -5 Beautiful, agreeable, desired. पाञ्चजन्याभिषिक्तश्च राजा$- मृतमुखो$भवत् Mb.12.4.17. -तः 1 A god, an immortal, deity. आरुरोह यथा देवः सोमो$मृतमयं रथम् Mb.12.37.44. -2 N. of Dhanvantari, physician of the gods; also N. of Indra, of the sun, of Prajāpati, of the soul, Viṣṇu and Śiva. -3 N. of a plant (वनमुद्ग, Mar. मटकी) -4 N. of the root of a plant (वाराहीकन्द, Mar. डुकरकंद). -ता 1 Spirituous liquor. -2 N. of various plants; e. g. आमलकी, हरीतकी, गुडूची, मागधी, तुलसी, इन्द्रवारुणी, ज्योतिष्मती, गोरक्षदुग्धा, अतिविषा, रक्तत्रिवृत्, दूर्वा, स्थूलमांसहरीतकी. -3 N. of one of the Nāḍīs in the body; नाडीनामुदयक्रमेण जगतः पञ्चामृताकर्षणात् Māl.5.2. -5 One of the rays of the sun; सौरीभिरिव नाडीभिरमृताख्याभिरम्मयः R.1.58. -तम् 1 (a) Immortality, imperishable state; न मृत्युरासीदमृतं न तर्हि Rv.1.129.2; Ms.22.85. (b) Final beatitude, absolution; तपसा किल्विषं हन्ति विद्ययामृतमश्रुते Ms.12.14; स श्रिये चामृताय चAk. -2 The collective body of immortals. -3 (a) The world of immortality, Paradise, Heaven; the power of eternity, immortal light, eternity. -4 Nectar of immortality, ambrosia, beverage of the gods (opp. विष) supposed to be churned out of the ocean; देवासुरैरमृतमम्बुनिधिर्ममन्थे Ki.5.3; विषादप्यमृतं ग्राह्यम् Ms.2.239; विषमप्यमृतं क्वचिद्भवेदमृतं वा विषमीश्वरेच्छया R.8.46; oft. used in combination with words like वाच्, वचनम्, वाणी &c; कुमारजन्मामृतसंमिताक्षरम् R.3.16; आप्यायितो$सौ वचनामृतेन Mb.; अमृतं शिशिरे वह्निरमृतं क्षीरभोजनम् Pt.1.128 the height of pleasure or gratification. -5 The Soma juice. -6 Antidote against poison. -7 The residue or leavings of a sacrifice (यज्ञशेष); विघसाशी भवेन्नित्यं नित्यं वा$मृतभोजनः Ms.3.285. -8 Unsolicited alms, alms got without solicitation; मृतं स्याद्याचितं भैक्षम- मृतं स्यादयाचितम् Ms.4.4-5. -9 Water; मथितामृतफेनाभमरजो- वस्त्रमुत्तमम् Rām.5.18.24. अमृताध्मातजीमूत U.6.21; अमृता- दुन्मथ्यमानात् K.136; cf. also the formulas अमृतोपस्तरणमसि स्वाहा and अमृतापिधानमसि स्वाहा; Mahānār. Up.7 and 1; repeated by Brāhmaṇas at the time of sipping water before the commencement and at the end of meals. -1 A drug. -11 Clarified butter; अमृतं नाम यत् सन्तो मन्त्रजिह्वेषु जुह्वति Śi.2.17. -12 Milk; अमृतं च सुधा चैव सुधा चैवामृतं तथा Mb.13.67.12. -13 Food in general. -14 Boiled rice. -15 Anything sweet, anything lovely or charming; a sweetmeat. यथामृतघटं दंशा मकरा इव चार्णवम् Rām.7.7.3. -16 Property. -17 Gold. -18 Quicksilver. -19 Poison. -2 The poison called वत्सनाभ. -21 The Supreme Spirit (ब्रह्मन्). -22 N. of sacred place. -23 N. of particular conjunctions of Nakṣatras (lunar asterisms) with week days (वारनक्षत्रयोग) or of lunar days with week days (तिथि- वारयोग). -24 The number four. -25 splendour, light. [cf. Gr. ambrotos, ambrosia; L. immortalis]. cf. अमृतं वारि सुरयोर्निर्वाणे चातिसुन्दरे । अयाचिते यज्ञशेषे पुंसि धन्वन्तरे$पि च । पीयूषे च धृते दीप्तावाचार्ये विबुधे$पि च । हरीतक्यामाम- लक्यां गलूच्यामपि तत्स्त्रियाम् । Nm. -Comp. -अंशुः, -करः, -दीधितिः, -द्युतिः, -रश्मिः &c. epithets of the moon; अमृतदीधितिरेष विदर्भजे N.4.14; अमृतांशूद्भव born from the moon; from whom was born the moon, N. of Viṣṇu. -अंशुकः An interior variety of gems having white rays, Kau. A.2.11. -अक्षर a. immortal and imperishable; क्षरं प्रधानममृताक्षरं हरः Śvet. Up. -अग्रभूः N. of the horse of Indra (उच्चैःश्रवस्); अमृताग्रभुवः पुरेव पुच्छम् Śi. 2.43. -अन्धस्, -अशनः, -आशिन् m. 'one whose food is nectar'; a god, an immortal. -अपिधानम् Water sipped after eating nectar-like food so as to overlay it like a cover. -असु a. whose soul is immortal; अमृतासुर्वर्धमानः सुजन्मा Av.5.1.1. -आशः 1 N. of Viṣṇu. -2 a god; इदं कार्यममृताशाः शृणोमि Mb.12.299.7. -आसङ्गः a sort of collyrium. -आहरणः N. of Garuḍa who once stole Amṛita. -इष्टका a kind of sacrificial brick shaped like the golden head of men, beasts &c. (पशुशीर्षाणि). -ईशः, ईश्वरः N. of Śiva. -उत्पन्ना a fly. (-न्नम्), -उद्भवम् 1 A kind of collyrium (खर्परीतुत्थम्). -2 Potassium permanganate -उपस्तरणम् Water sipped as a substratum for the nectar-like food. (-वः) N. of the Bilva tree. -ओदनः Name of a son of Siṁhahanu, and uncle of Śākyamuni. -करः, -किरणः 'nectar-rayed', the moon. -कुण्डम् a vessel containing nectar. -क्षारम् sal ammoniac. (Mar. नवसागर). -गतिः N. of a metre consisting of 4 syllables. -गर्भ a. filled with water or nectar; ambrosial. (-र्भः) 1 the individual soul. -2 the Supreme Soul. -3 child of immortality (said of sleep); देवानाममृतगर्भो$सि स्वप्न Av.6.46.1. -चितिः f. an arrangement or accumulation of sacrificial bricks conferring immortality. -ज a. produced by or from nectar. (-जः) a sort of plant, Yellow Myrobalan (Mar. हिरडा). -जटा N. of a plant (जटामासी). -तरङ्गिणी moonlight. -तिलका N. of a metre of 4 lines, also called त्वरितगति. -द्रव a. shedding nectar. (-वः) flow of nectar. -धार a. shedding nectar. (-रा) 1 N. of a metre. -2 flow of nectar. -नन्दनः A pavilion with 58 pillars (Matsya P.27.8.). -नादोपनिषद् f. 'The sound of immortality', Name of an Upaniṣad. -पः 1 a drinker of nectar' a god or deity. -2 N. of Viṣṇu. -3 one who drinks wine; ध्रुवममृतपनामवाञ्छयासावधरममुं मधुपस्तवा- जिहीते Śi.7.42. (where अ˚ has sense 1 also). -पक्षः 1 having golden or immortal wings, a sort of hawk. -2 the immortal or golden wings of sacrificial fire. -3 fire itself. -फलः N. of two trees पटोल and पारावत. (-ला) 1 a bunch of grapes, vine plant, a grape (द्राक्षा) -2 = आमलकी. (-लम्) a sort of fruit (रुचिफल) found in the country of the Mudgalas according to Bhāva P. -बन्धुः Ved. 1 a god or deity in general. -2 a horse or the moon. -3 A friend or keeper of immortality; तां देवा अन्वजायन्त भद्रा अमृतबन्धवः Rv.1.72.5. -बिन्दू- पनिषद् f. 'drop of nectar', :N. of an Upaniṣad of the Atharvaveda. -भल्लातकी a sort of medicinal preparation of ghee mentioned by Chakradatta. -भवनम् N. of a monastery (built by Amṛitaprabha); Raj. T. -भुज् m. an immortal, a god, deity; one who tastes the sacrificial residues. -भू a. free from birth and death. -मति = ˚गति q. v. -मन्थनम् 1 churning (of the ocean) for nectar. -2 N. of the chapters 17 to 19 of Mb.1. -मालिनी N. of Durgā. -मूर्तिः The moon; आप्याययत्यसौ लोकं वदनामृतमूर्तिना Bhāg.4.16.9. -योगः see under अमृत. -रसः 1 nectar, ambrosia; काव्यामृतरसास्वादः H.1; विविधकाव्यामृतरसान् पिवामः Bh.3.4. -2 the Supreme Spirit. (-सा) 1 dark-coloured grapes. -2 a sort of cake (Mar. अनर्सा). -लता, -लतिका a nectar-giving creeping plant (गुडूची). -वाक a. producing nectar like sweet words. -संयावम् a sort of dish mentioned in Bhāva P. -सार a. ambrosial; ˚राणि प्रज्ञानानि U.7. (-रः) 1 clarified butter. -2 a sort of अयःपाक. ˚जः raw sugar, molasses (गुड). -सूः, -सूतिः 1 the moon (distilling nectar). -2 mother of the gods. -सोदरः 1 'brother of nectar', the horse called उच्चैःश्रवस्. -2 a horse in general. -स्रवः flow of nectar. (-वा) N. of a plant and tree (रुदन्ती-रुद्रवन्ती; Mar. रानहरभरा). -स्त्रुत् a. shedding or distilling nectar; स्वरेण तस्याममृतस्रुतेव Ku.1.45.
nagnaṃkaraṇam नग्नंकरणम् Making naked. नग्नंभविष्णु nagnambhaviṣṇu भावुक bhāvuka नग्नंभविष्णु भावुक a. Becoming naked. नग्नमुषितप्रख्य nagnamuṣitaprakhya नग्नमुषितप्रख्य a. One who is robbed to nakedness; (कश्चिन्मुषितो नग्नो भवति तद्वद् भूतम्); को नग्नमुषितप्रख्यं बहु मन्येत राघवम् Bk.5.84.
Bloomfield Vedic
Concordance
0 results0 results29 results
agniṃ hitaprayasaḥ śaśvatīṣv ā # RV.8.60.17c.
anamitrā me diśo bhavantu ghṛtapratīkāḥ # AVP.2.86.1--6.
ayukta yad dharito vītapṛṣṭhāḥ # RV.5.45.10b.
ājuhvānā ghṛtapṛṣṭhaṃ pṛṣadvat # RV.7.2.4c.
ājuhvāno ghṛtapṛṣṭhaḥ svañcāḥ # RV.5.37.1b; N.5.7.
idaṃ saptaprakhe tvam # AVP.2.63.4a.
iraṃ madantīr ghṛtapṛṣṭhā udākuḥ # Apś.1.16.8c.
uta prajātā bhaga etc. # see ṛtaprajātā bhaga etc.
uto cit sa marḍitāraṃ na vindate # RV.10.117.2d. Cf. utāpṛṇan.
ghṛtaṃ vasāno ghṛtapṛṣṭho agne # KS.11.13b.
ghṛtapratīkā bhuvanasya madhye # TB.1.2.1.27b; 3.7.6.4b; 7.14b; Apś.4.5.1b; 11.5.3b. Cf. ghṛtapratīke.
ghṛtapratīko ghṛtapṛṣṭho agne (KS.Apś. agniḥ) # AVś.2.13.1b; AVP.15.5.1b; MS.4.12.4b: 188.8; KS.35.1a; Apś.14.17.1a; ApMB.2.2.1b; HG.1.3.5b. See under ghṛtaṃ mimikṣe.
ghṛtapruṣas tvā sarito vahanti (Aś. tvā harito vahantu) # TB.1.2.1.11c; Aś.5.19.3c; Apś.5.6.3c; 14.17.1c. See ghṛtapruṣo haritas.
ghṛtapruṣo haritas tvāvahantu # KS.35.1c. See ghṛtapruṣas tvā.
ghṛtaṃ mimikṣe (TA. mimikṣire) ghṛtam asya yoniḥ # RV.2.3.11a; VS.17.88a; TA.10.10.2a; MahānU.9.11a. P: ghṛtaṃ mimikṣe śś.8.4.1; VHDh.8.29. See ghṛtāhavano ghṛtapṛṣṭho, and ghṛtapratīko ghṛtapṛṣṭho.
ghṛtaśriyā ghṛtapṛcā ghṛtāvṛdhā # RV.6.70.4b; AB.5.2.9.
ghṛtāhavano ghṛtapṛṣṭho agniḥ # Aś.5.19.3a. See under ghṛtaṃ mimikṣe.
tṛtīyo bhrātā ghṛtapṛṣṭho asya # RV.1.164.1c; AVś.9.9.1c; N.4.26c.
devānām āśā upa vītapṛṣṭhaḥ # RV.1.162.7b; VS.25.30b; TS.4.6.8.3b; MS.3.16.1b: 182.4; KSA.6.4b.
pratimāṃ lokā ghṛtapṛṣṭhāḥ svargāḥ # AVś.18.4.5c.
manujātaṃ ghṛtapruṣam # RV.1.45.1d; SV.1.96d.
manojuvo vṛṣaṇo vītapṛṣṭhāḥ # RV.1.181.2c.
mandū hitaprayasā vikṣu yajyū # RV.10.61.15d.
te harī vṛṣaṇā vītapṛṣṭhā # RV.3.35.5a.
yad dīdayac (MS. -yañ) chavasa (TS. chavasā; MS. śavasa) ṛtaprajāta (KS. chavasarta-) # RV.2.23.15c; VS.26.3c; TS.1.8.22.2c; MS.4.14.4c: 220.4; KS.4.16c; 40.11c; AB.4.11.8.
yasyā āśās (KS. imās) tanvo vītapṛṣṭhāḥ # AVś.6.62.2b; KS.38.2b. See yasyā bahvyas, yasyām imā, and yasyai bahvīs.
yasyā bahvyas tanvo vītapṛṣṭhāḥ # MS.3.11.10b: 156.5. See under yasyā āśās.
yasyām imā bahvyas tanvo vītapṛṣṭhāḥ # RVKh.9.86.2b; VS.19.44b. See under yasyā āśās.
yasyai bahvīs tanuvo vītapṛṣṭhāḥ # TB.1.4.8.2b. See under yasyā āśās.
Dictionary of Sanskrit Search
"tapr" has 11 results
akhyātaprakriyāa work dealing with verbs, written by Anubhūtisvarūpācārya on the Sārasvata Vyākaraṇa.
uccaritapradhvaṃsinvanishing immediately after utterance. See उच्चरित.
kṛtākṛtaprasaṅgia definition of the term नित्य in the sense of a rule which occurs after certain another rule is applied as well as before that rule is applied: confer, compare कृताकृतप्रसङ्गि नित्यम् । तद्विपरीतमनित्यम् । Pari, Sek. Pari. 42; cf also कंथं पुनरयं नित्यः । कृताकृतप्रसङ्गित्वात् l Mahābhāṣya of Patañjali on the Sūtras of Pāṇini (Dr. Kielhorn's edition ). on VI. 4. 62.
dhṛta or dhṛtapracayaa kind of original grave vowel turned into a circumflex one which is called प्रचय unless followed by another acute or circumflex vowel. The Taittiriya Pratisakhya has mentioned seven varieties of this 'pracaya' out of which धृतप्रचय or धृत is one. For details see Bhasya on धृतः प्रचयः कौण्डिन्यस्य, T.Pr.XVIII.3.
sārasvataprakriyāthe popular name given to the gloss by Anubhutisvarupacarya on Narendra's grammar rules. See सारस्वत a reference to some preceding word, not necessarily on the same page..
sārasvataprakriyāṭīkāsee सारस्वतटीका a reference to some preceding word, not necessarily on the same page..
svaritapratijñāthe conventional dictum that a particular rule or part of a rule, is marked with the accent स्वरित which enables the grammarians to decide that that rule or that part of a rule is to occur in each of the subsequent Sutras, the limit of continuation being ascertained from convention. It is possible that Panini in his original recital of the Astadhyayi recited the words in the rules with the necessary accents; probably he recited every word, which was not to proceed further, with one acute or with one circumflex vowel, while, the words which were to proceed to the next rule or rules, were marked with an actual circumflex accent ( स्वरित ), or with a neutralization of the acute and the grave accents (स्वरितत्व), that is, probably without accents or by एकश्रुति or by प्रचय; cf स्वरितेनाधिकार: P. I.3.II and the Mahabhasya thereon.
gopīnāthaa Bengali scholar of Katansutra Grammar who is believed to have written Katantraparisistapraddyota.
jayantaauthor of तत्वचन्द्र a commentary on पाणिनिसूत्रवृत्ति written by Vitthala; (2) writer of a commentary named Vadighatamudgara on the Sarasvataprakriya.
rāmanārāyaṇawriter of a commentary on the Sarasvataprakriya.
satyapravodhaname of commentary work on the Sarasvataprakriya.
Vedabase Search
14 results
āgnīdhra-idhmajihva-yajñabāhu-hiraṇyaretaḥ-ghṛtapṛṣṭha-medhātithi-vītihotra-saṃjñān named Āgnīḍhra, Idhmajihva, Yajñabāhu, Hiraṇyaretā, Ghṛtapṛṣṭha, Medhātithi and VītihotraSB 5.1.33
amṛtaprabhāḥ the AmṛtaprabhasSB 8.13.12
ghṛta-pṛṣṭhaḥ GhṛtapṛṣṭhaSB 5.20.20
ghṛtapṛṣṭha GhṛtapṛṣṭhaSB 5.1.25
āgnīdhra-idhmajihva-yajñabāhu-hiraṇyaretaḥ-ghṛtapṛṣṭha-medhātithi-vītihotra-saṃjñān named Āgnīḍhra, Idhmajihva, Yajñabāhu, Hiraṇyaretā, Ghṛtapṛṣṭha, Medhātithi and VītihotraSB 5.1.33
ghṛtapṛṣṭha-sutāḥ the sons of GhṛtapṛṣṭhaSB 5.20.21
āgnīdhra-idhmajihva-yajñabāhu-hiraṇyaretaḥ-ghṛtapṛṣṭha-medhātithi-vītihotra-saṃjñān named Āgnīḍhra, Idhmajihva, Yajñabāhu, Hiraṇyaretā, Ghṛtapṛṣṭha, Medhātithi and VītihotraSB 5.1.33
āgnīdhra-idhmajihva-yajñabāhu-hiraṇyaretaḥ-ghṛtapṛṣṭha-medhātithi-vītihotra-saṃjñān named Āgnīḍhra, Idhmajihva, Yajñabāhu, Hiraṇyaretā, Ghṛtapṛṣṭha, Medhātithi and VītihotraSB 5.1.33
āgnīdhra-idhmajihva-yajñabāhu-hiraṇyaretaḥ-ghṛtapṛṣṭha-medhātithi-vītihotra-saṃjñān named Āgnīḍhra, Idhmajihva, Yajñabāhu, Hiraṇyaretā, Ghṛtapṛṣṭha, Medhātithi and VītihotraSB 5.1.33
ghṛta-pṛṣṭhaḥ GhṛtapṛṣṭhaSB 5.20.20
āgnīdhra-idhmajihva-yajñabāhu-hiraṇyaretaḥ-ghṛtapṛṣṭha-medhātithi-vītihotra-saṃjñān named Āgnīḍhra, Idhmajihva, Yajñabāhu, Hiraṇyaretā, Ghṛtapṛṣṭha, Medhātithi and VītihotraSB 5.1.33
ghṛtapṛṣṭha-sutāḥ the sons of GhṛtapṛṣṭhaSB 5.20.21
āgnīdhra-idhmajihva-yajñabāhu-hiraṇyaretaḥ-ghṛtapṛṣṭha-medhātithi-vītihotra-saṃjñān named Āgnīḍhra, Idhmajihva, Yajñabāhu, Hiraṇyaretā, Ghṛtapṛṣṭha, Medhātithi and VītihotraSB 5.1.33
āgnīdhra-idhmajihva-yajñabāhu-hiraṇyaretaḥ-ghṛtapṛṣṭha-medhātithi-vītihotra-saṃjñān named Āgnīḍhra, Idhmajihva, Yajñabāhu, Hiraṇyaretā, Ghṛtapṛṣṭha, Medhātithi and VītihotraSB 5.1.33
 

hataprabha

fogged, misted up.

kukkuṭāṇḍatvakbhasma

(kukkuṭa.anḍa.tvak.bhasma) ash of the hen’s egg shell, used as medicine in many diseases, ex: svetapradara or leucorrhoea.

śvetapradara

leucorrhoea, thick whitish or yellowish vaginal discharge.

śvetapradara

leucorrhoea, whitish discharge from vagina.

Wordnet Search
"tapr" has 43 results.

tapr

anubhavaḥ, parīkṣaṇam, vedanam, pratītiḥ, bahudarśitvam, pariṇataprajñaḥ   

tad jñānam yad nirīkṣaṇena prayogena vā labhyate।

asya kāryasya anubhavaḥ asti। / anubhavaṃ vacasā sakhi lumpasi।

tapr

śāntacittatā, sthiramanaskatā, sthiracittatā, sthitaprajñatā, acapalatā   

cittasya sthirāvasthā bhāvo vā।

niścitaṃ kāryaṃ śāntacittatayā nirvahaṇīyam।

tapr

likhitacihnam, likhitalakṣaṇam, likhitasaṃketaḥ, likhitapratīkam, likhitam cihnam, likhitam lakṣaṇam, likhitaḥ saṃketaḥ, likhitam pratīkam   

tat cihnaṃ yad likhitasvarūpeṇa upalabhyate;

saṃjñāphalake likhitacihnāni santi

tapr

karpuraḥ, karpuram, sitābhraḥ, tārābhraḥ, candraḥ, somaḥ, somasaṃjñam, ghanasāraḥ, himabālukā, śītaḥ, śaśāṅkaḥ, śilā, śītāṃśuḥ, himakaraḥ, śītaprabhaḥ, śāmbhavaḥ, śubhrāṃśuḥ, sphaṭikābhraḥ, kāramihikā, candrārkaḥ, lokatuṣāraḥ, gauraḥ, kumudaḥ, hanuḥ, himāhūyaḥ, candrabhasma, vedhakaḥ, reṇusārakaḥ   

sugandhidravyam।

arcanārthe saḥ karpuraṃ jvālayati।

tapr

gambhīra, śānta, saumya, aṭala, dṛḍha, sthiradhī, sthiramati, sthiramanas, sthirātman, sthitimat, sthitamati, sthitaprajā, sthitadhī, susthira, sudhīra, prastha, dhṛtātman   

yaḥ cañcalaḥ nāsti।

saḥ prakṛtyā gambhīraḥ asti।

tapr

āsyūtapracchadapaṭaḥ   

pracchadapaṭaprakāraḥ yaḥ vastrasya dvau prāntau āsyūtau nirmīyate।

śaityāt rakṣituṃ tena āsyūtapracchadapaṭaḥ ācchāditaḥ।

tapr

vidvattallajaḥ, paṇḍitaprakāṇḍaḥ   

yaḥ atīva vidvān asti।

kālidāsaḥ saṃskṛtasya vidvattallajaḥ āsīt।

tapr

maraṇāsanna, mṛtaprāya   

yaḥ mṛtyoḥ samīpaḥ asti।

saḥ maraṇāsannaṃ pitaraṃ bahu sevate।

tapr

evam, itthaṃ, uktaprakāreṇa, etādṛśam, iti, tathāhi, anayārītyā, anena prakāreṇa, evam prakāreṇa, evamprakāreṇa, uktena prakāreṇa, ataḥ eva   

evam uktena prakāreṇa।

evaṃ kāryaṃ kariṣyati cet kadāpi mama kāryasya siddhirna bhavati।

tapr

sāmantaprathā   

rājyasya tādṛśī vyavasthā yasyāṃ sāmantādīnāṃ kṣetrasya kṛṣakāṇāṃ ca viṣaye sarve adhikārāḥ āsan।

yūropakhaṇḍe sāmantaprathā bhūri kālaṃ yāvat pracalitā nāsīt।

tapr

karavīraḥ, pratihāsaḥ, śataprāsaḥ, caṇḍātaḥ, hayamārakaḥ, pratīhāsaḥ, aśvaghnaḥ, hayāriḥ, aśvamārakaḥ, śītakumbhaḥ, turaṅgāriḥ, aśvahā, vīraḥ, hayamāraḥ, hayaghnaḥ, śatakundaḥ, aśvarodhakaḥ, vīrakaḥ, kundaḥ, śakundaḥ, śvetapuṣpakaḥ, aśvāntakaḥ, nakharāhvaḥ, aśvanāśanaḥ, sthalakumudaḥ, divyapuṣpaḥ, haripriyaḥ, gaurīpuṣpaḥ, siddhapuṣpaḥ   

ekaḥ madhyāmākāraḥ vṛkṣaḥ।

karavīre pītaraktaśuklāni puṣpāṇi bhavanti।

tapr

raktapradaraḥ   

pradararogaprakāraḥ।

raktapradare yonau raktaṃ pravahati।

tapr

raktapramehaḥ   

puruṣeṣu udbhūyamānaḥ rogaḥ।

raktapramehe lavaṇayuktaṃ tathā ca raktavarṇīyaṃ mūtraṃ pravahati।

tapr

raktapravṛttiḥ   

rogaviśeṣaḥ।

raktapravṛttiḥ pittaprakopāt udbhavati।

tapr

vidyutadhārā, vaidyutaśaktiḥ, vidyutapravāhaḥ   

vidyutaḥ saḥ pravāhaḥ yaḥ vidyutakāt pravāhitaḥ।

idaṃ vījanaṃ mā cālayatu tasmin vidyutadhārā pravahati।

tapr

aprastutapraśaṃsā   

arthālaṅkāraviśeṣaḥ।

aprastutapraśaṃsāyām aprastutasya varṇanena prastutasya sattā darśyate।

tapr

saptaprakṛtiḥ   

rājyasya sapta aṅgāni।

rājā, mantrī, sāmantaḥ, deśaḥ, kośaḥ, durgaḥ tathā senā ca rājyasya saptaprakṛtayaḥ santi।

tapr

śataprabhedanaḥ   

paurāṇikaḥ ṛṣiviśeṣaḥ।

śataprabhedanasya varṇanaṃ ṛgvede prāpyate।

tapr

alpajña, alpadhī, bhautatulya, bhautaprāya, jaḍa, mūrkha   

nyūnayā dhāraṇayā yuktaḥ।

alpajñān chātrān pāṭhayitum adhyāpakaiḥ adhikāḥ prayatnāḥ kartavyāḥ।

tapr

saṅgītapriya   

yasmai saṅgītaṃ rocate।

sabhāgṛhaṃ saṅgītapriyaiḥ janaiḥ pūritam asti।

tapr

raktapravāhaḥ, asṛgdhārā   

raktasya pravāhaḥ।

hṛdayasya raktapravāhe avaruddhe mṛtyuḥ dhruvaḥ।

tapr

śabdapramāṇam, śabdaḥ, maukhikapramāṇam, āptapramāṇam   

yasya pramāṇaṃ śabdāḥ।

adhivaktā śabdapramāṇena aparādhaṃ pratipadyate।

tapr

vātamṛgaḥ, vātapramīḥ   

yaḥ mṛgaḥ vāyoḥ diśam abhimukhya dhāvati।

ākheṭakasya amoghāt lakṣyāt vātamṛgaḥ na paritrātaḥ।

tapr

mucukundaḥ, chatravṛkṣaḥ, citrakaḥ, prativiṣṇukaḥ, bahuputraḥ, sudalaḥ, parivallabhaḥ, supuṣpaḥ, arghyārhaḥ, lakṣaṇakaḥ, raktaprasavaḥ   

vṛkṣaviśeṣaḥ।

mucukundasya valkalaḥ puṣpāṇi ca bheṣajarūpeṇa upayujyante।

tapr

suptapralapitam   

suptāvasthāyāṃ jalpanasya bhāṣaṇasya kriyā।

agrajāyāḥ suptapralapitaṃ śrutvā aham abibhayam।

tapr

āpātaprabandhanavibhāgaḥ   

saḥ vibhāgaḥ yaḥ āpatkāle paristhiteḥ niyantraṇaṃ karoti।

maheśaḥ āpātaprabandhanavibhāge kāryaṃ karoti।

tapr

luptaprāya, loponmukha   

yaḥ śīghrameva lupyate।

jāvādvīpasya vane luptaprāyāyāḥ prajāteḥ gaṇḍasya dvau śāvakau prāptau।

tapr

kuntaprāvaraṇaḥ   

ekā jātiḥ ।

mārkaṇḍeyapurāṇe kuntaprāvaraṇāḥ varṇitāḥ santi

tapr

prāyaścittaprakaraṇam   

ekā kṛtiḥ ।

saṃskṛta-vāṅmaye prāyaścittaprakaraṇam iti vikhyātā racanā

tapr

prāyaścittaprakāśaḥ   

ekā kṛtiḥ ।

saṃskṛta-vāṅmaye prāyaścittaprakāśaḥ iti suvikhyātā racanā

tapr

prāyaścittapratyāmnāyaḥ   

ekā kṛtiḥ ।

saṃskṛta-vāṅmaye prāyaścittapratyāmnāyaḥ iti khyātā racanā

tapr

prāyaścittapradīpaḥ   

ekā kṛtiḥ ।

saṃskṛta-vāṅmaye prāyaścittapradīpaḥ iti vikhyātā racanā

tapr

prāyaścittapradīpikā   

ekā kṛtiḥ ।

saṃskṛta-vāṅmaye prāyaścittapradīpikā iti prasiddhā racanā

tapr

prāyaścittaprayogaḥ   

ekā kṛtiḥ ।

saṃskṛta-vāṅmaye prāyaścittaprayogaḥ iti suvikhyātā racanā

tapr

śoṇitapriyā   

ekā devī ।

śoṇitapriyāyāḥ ullekhaḥ vikramāditya-caritre asti

tapr

bījagaṇitaprabodhaḥ   

ekā ṭīkā ।

abhijāta-saṃskṛta-ṭīkā-vāṅmaye bījagaṇitaprabodha iti kṛtiḥ prasiddhā

tapr

kuntaprāvaraṇaḥ   

ekā jātiḥ ।

mārkaṇḍeyapurāṇe kuntaprāvaraṇāḥ varṇitāḥ santi

tapr

bījagaṇitaprabodhaḥ   

ekā ṭīkā ।

abhijāta-saṃskṛta-ṭīkā-vāṅmaye bījagaṇitaprabodha iti kṛtiḥ prasiddhā

tapr

śrutaprakāśikā   

kṛtiviśeṣaḥ ।

śrutaprakāśikā iti nāmakāḥ naikāḥ kṛtayaḥ santi

tapr

sampratapratāpanaḥ   

ekaḥ narakaḥ ।

sampratapratāpanasya ullekhaḥ manusmṛtau asti

tapr

sārasvataprakriyā   

vyākaraṇasya ekaḥ prakāraḥ ।

sārasvataprakriyāyāḥ ullekhaḥ koṣe asti

tapr

guptaprayāgaḥ   

ekaḥ pradeśaḥ ।

guptaprayāgasya varṇanaṃ rasikaramaṇe prāpyate

tapr

upasthitapracupitam   

ekaṃ chandaḥ ।

upasthitapracupitasya ullekhaḥ koṣe asti

Parse Time: 1.828s Search Word: tapr Input Encoding: IAST: tapr