Donate
   
Select your preferred input and type any Sanskrit or English word. Enclose the word in “” for an EXACT match e.g. “yoga”.
Monier-Williams Search
15 results for sye
Devanagari
BrahmiEXPERIMENTAL
syedum. (prob.) phlegm View this entry on the original dictionary page scan.
syeduSee column 2. View this entry on the original dictionary page scan.
mahāpuruṣavidyāyāṃviṣṇurahasyekṣetrakāṇḍejagannāthamāhātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
matsyendram. Name of a teacher of yoga- View this entry on the original dictionary page scan.
matsyendram. of an author ( matsyendramuhūrta -muhūrta- mn.Name of his work )
matsyendramuhūrtamn. matsyendra
matsyeśvaratīrthan. Name of a tīrtha- View this entry on the original dictionary page scan.
mātsyeyam. plural the matsya- people View this entry on the original dictionary page scan.
navasasyeṣṭif. a sacrifice of first fruits View this entry on the original dictionary page scan.
pārihāsyenaind. in fun View this entry on the original dictionary page scan.
rahasyeṣṭif. (and rahasyeṣṭipaddhati ṭi-paddhati- f.) Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
rahasyeṣṭipaddhatif. rahasyeṣṭi
śabdaparicchedarahasyepūrvavādarahasyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
sasyeṣṭif. sacrifice offered on the ripening of new grain View this entry on the original dictionary page scan.
vāsanāvāsudevasyetipadyavyākhyāf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
Bloomfield Vedic
Concordance
0 results0 results282 results
ā śyenasya javasā nūtanena RV.1.118.11a.
ā śyenāso na pakṣiṇo vṛthā naraḥ RV.8.20.10c.
ādāya śyeno abharat somam RV.4.26.7a; N.11.2a.
adha śyeno javasā nir adīyam RV.4.27.1d; ā.2.5.1.14d; AU.2.4.5d.
aindrāsūrāḥ śyetalalāmās tūparāḥ TS.5.6.20.1. See next.
anu śyenī sacate vartanīr aha RV.1.140.9d.
divaḥ śyenāya jījanam RV.7.15.4b; KS.40.14b; TB.2.4.8.1b.
divaḥ śyenāso asurasya nīḍayaḥ RV.10.92.6b.
enīḥ śyenīḥ sarūpā virūpāḥ AVś.18.4.33c.
ghṛṣuḥ śyenāya kṛtvane RV.10.144.3a.
gṛdhrāḥ śyenāḥ patatriṇaḥ AVś.11.9.9b; 10.24d.
gṛhe-gṛhe śyeto jenyo bhūt RV.1.71.4b.
indra śyenābhṛtaṃ sutam RV.8.95.3b.
kuha śyeneva petathuḥ RV.8.73.4b.
ni śyenāsaś cid arthinaḥ RV.10.127.5c.
pra śyenaḥ śyenebhya āśupatvā RV.4.26.4b.
pra śyeno na madiram aṃśum asmai RV.6.20.6a.
ṛjīpī śyeno dadamāno aṃśum RV.4.26.6a.
ṛjipyaṃ śyenaṃ pruṣitapsum āśum RV.4.38.2c.
tisraḥ śyenīḥ parameṣṭhine TS.5.6.13.1; KSA.9.3.
tūyaṃ śyenebhir āśubhiḥ RV.8.5.7b.
yakṣmaḥ śyena iva prāpaptat AVś.5.30.9c; AVP.9.13.9c.
yathā śyenāt patatriṇaḥ AVś.5.21.6a.
agne varcasvin (VSK. varcasvan) varcasvāṃs (śś. varcasvī) tvaṃ deveṣv asi varcasvān (śś. varcasvy) ahaṃ manuṣyeṣu bhūyāsam # VS.8.38; VSK.8.12.1; 13.1; śB.4.5.4.12; śś.10.2.6. P: agne varcasvin Kś.12.3.6.
agne vratapate vratam ālapsye (KS.KA. ālabhe) # MS.1.4.1: 47.3; 1.4.5: 52.15; KS.4.14; 31.15; KA.1.198A (in fragments); Mś.1.4.1.9. P: agne vratapate KA.3.155. See prec. but one.
agneṣ ṭvāsyena prāśnāmi # VS.2.11; GB.2.1.2; śB.1.7.4.15; KB.6.14; śś.4.7.8; Lś.4.11.13. Ps: agneṣ ṭvāsyena Vait.3.11; agneṣ ṭvā Kś.2.2.18. See agnes tvāsyena, and next two.
agneṣ ṭvāsyena prāśnāmi bṛhaspater mukhena # VSK.2.3.5; Aś.1.13.1; Kauś.65.14. See under prec.
agneṣ ṭvāsyena prāśnāmi brāhmaṇasyodareṇa bṛhaspateḥ # Mś.5.2.15.18. See under prec. but one.
agnes tejasā bṛhaspatis tvā (yunaktu) # Lś.2.1.2. Fragmentary treatment of agnes tejasendrasyendriyeṇa etc. Cf. next.
agnes tejasā sūryasya varcasendrasyendriyeṇa mitrāvaruṇayor vīryeṇa marutām ojasā (abhiṣiñcāmi) # TB.1.7.8.4. Cf. agnes tvā tejasābhiṣiñcāmi, and see under prec.
agnes tejasā sūryasya varcasendrasyendriyeṇābhiṣiñcāmi # AB.8.7.5,7,9. Cf. prec.
agnes tejasendrasyendriyeṇa sūryasya varcasā bṛhaspatis tvā yunaktu devebhyaḥ prāṇāya # PB.1.3.5. P: agnes tejasā Lś.1.12.2. Cf. prec., and agnes tejasā bṛhaspatis.
agnes tvāsyena prāśnāmi brāhmaṇasyodareṇa bṛhaspater brahmaṇā # TS.2.6.8.6; Apś.3.19.7. See agneṣ ṭvāsyena.
agnau (Mś. agnau karaṇaṃ) kariṣyāmi (AG. kariṣye, also karavāṇi, and karavai; ViDh. karavāṇi) # Mś.11.9.1.6; AG.4.7.18; GG.4.2.38; JG.2.1; BDh.2.8.14.7; ViDh.73.12.
athā poṣasya poṣeṇa # MS.1.7.1c: 109.15; Mś.9.4.1.22. See adhā puṣṭasye-, adhā poṣasya, and tāsāṃ poṣasya.
athā bhara śyenabhṛta prayāṃsi # RV.9.87.6c.
athā vaha sahasyeha devān # RV.10.1.7d.
adveṣe (MS. adveṣye) dyāvāpṛthivī huvema (MS. huve) # RV.9.68.10c; 10.45.12c; VS.12.29c; MS.2.7.9c: 87.8.
adhā puṣṭasyeśānaḥ # AVP.1.41.2c; Kauś.72.14c. See under athā poṣasya.
adhā me śyeno madhv ā jabhāra # RV.4.18.13d.
adhipatiṃ mām āyuṣmantaṃ varcasvantaṃ manuṣyeṣu kuru # TB.3.7.9.6; Apś.14.3.5. Cf. adhipatir asy adhipatiṃ mā etc.
adhi suvāno nahuṣyebhir induḥ # RV.9.91.2b.
aneśann asya yā iṣavaḥ (AVPṭS.KSṇīlarU. asyeṣavaḥ) # AVP.14.4.5c; VS.16.10c; TS.4.5.1.4c; MS.2.9.2c: 122.4; KS.17.11c; NīlarU.15c.
antarikṣaṃ darvir akṣitāparimitānupadastā sā yathāntarikṣaṃ darvir akṣitāparimitānupadastaivā tatāmahasyeyaṃ darvir akṣitāparimitānupadastā # Kauś.88.9. P: antarikṣaṃ darvir akṣitā ViDh.73.18. Cf. yathā vāyur akṣito.
anyā kila tvāṃ kakṣyeva yuktam # RV.10.10.13c; AVś.18.1.15c; N.6.28c.
apa āsyena # VS.25.1; TS.5.7.12.1; MS.3.15.1: 177.8; 3.15.9: 180.4; KSA.13.2. Cf. apo vastinā.
apacito 'haṃ manuṣyeṣu bhūyāsam # ApMB.2.10.8 (ApG.6.13.17).
apāṃ kṣayā ṛtasya garbhā bhuvanasya gopāḥ śyenā atithayaḥ parvatānāṃ kakubhaḥ prayuto na pātāraḥ # TB.3.7.9.1; Apś.12.3.2.
apāṃ pṛṣṭhe samudrasyeman # VS.13.17b; śB.7.4.2.6b. Cf. apāṃ tveman.
apaity asyāḥ praticakṣyeva # RV.1.124.8b.
apo vastinā # VS.25.7. Cf. apa āsyena.
apsu drapso vāvṛdhe śyenajūtaḥ # RV.9.89.2c.
apsu dhūtasya deva soma te mativido nṛbhi ṣṭutastotrasya śastokthasyeṣṭayajuṣo (śś.8.9.4 omits nṛbhi ... -yajuṣo; Aś. nṛbhiḥ sutasya stuta...) yo 'śvasanir gosanir bhakṣas (Aś. yo bhakṣo gosanir aśvasanis) tasya ta upahūtasyopahūto bhakṣayāmi # Aś.6.12.11; śś.8.8.6; 9.4. See apsu dhautasya, and cf. yas te aśvasanir, and yo bhakṣo gosanir.
apsu dhautasya soma deva te nṛbhiḥ sutasyeṣṭayajuṣa stutastomasya śastokthasya yo bhakṣo aśvasanir yo gosanis tasya te pitṛbhir bhakṣaṃ kṛtasyopahūtasyopahūto bhakṣayāmi # TS.3.2.5.7. Ps: apsu dhautasya soma deva te Apś.13.20.11; apsu dhautasya soma deva Apś.13.17.9. See under apsu dhūtasya deva.
abhi dasyed arundhatī # AVP.15.15.8b.
amathnād anyaṃ pari śyeno adreḥ # RV.1.93.6b; TS.2.3.14.2b; MS.4.14.18b: 248.4; KS.4.16b; AB.2.9.8.
amuṣyāmuṣyāyaṇasyāmuṣyāḥ putrasya varcas teja indriyaṃ prāṇam āyur ni veṣṭayāmi (10.10.5, āyur ni yachet; 10.10.6, āyur ādāya) # AVP.10.10.4--6. Cf. idam aham āmuṣyāyaṇasyāmuṣyāḥ putrasya varcas, and tasyedaṃ varcas.
amṛtaṃ vā (VārG. omits vā) āsye juhomy āyuḥ prāṇe 'pi (VārG. prāṇe pratidadhāmi) # MG.1.13.15; VārG.15.11.
amṛtam āsye etc. # see amṛtaṃ vā āsye etc.
araṃ rodasī kakṣye nāsmai # RV.1.173.6b.
arepasaḥ sūryasyeva raśmayaḥ # RV.10.91.4d.
aśvinakṛtasya te sarasvatikṛtasyendreṇa sutrāmṇā kṛtasya, upahūta upahūtasya bhakṣayāmi # VS.20.35.
asme samānebhir vṛṣabha pauṃsyebhiḥ # N.6.7 = RV.1.165.7b, preceded by asme of pāda a.
asya raṇvā svasyeva puṣṭiḥ # RV.2.4.4a.
asya havyasyendrāgnī # KS.35.5d.
asyed eva pra ririce mahitvam # RV.1.61.9a; AVś.20.35.9a; TS.2.4.14.2a; MS.4.12.2a: 181.11; KS.8.17a. P: asyed evā (!) MS.4.12.5: 192.14.
ahāvy agne havir āsye te # RV.10.91.15a; VS.20.79a; MS.3.11.4a: 146.11; KS.38.9a; TB.1.4.2.1a; Apś.19.3.2a. P: ahāvy agne Kś.19.6.21.
ājāv indrasyendo # RV.1.176.5c.
ātmamukhe mṛtyor āsye juhomi # GDh.24.6. Cf. VāDh.20.26.
ā yaṃ te śyena uśate jabhāra # RV.3.43.7b.
āyuṣmantaṃ māṃ tejasvantaṃ manuṣyeṣu kuru # MS.4.7.3: 96.11. See tejasvantaṃ mām.
ā vāṃ ratho aśvinā śyenapatvā # RV.1.118.1a; KB.18.4.
ā vāṃ śyenāso aśvinā vahantu # RV.1.118.4a.
āśrāvaya yajñaṃ deveṣv āśrāvaya māṃ manuṣyeṣu kīrtyai yaśase brahmavarcasāya # Aś.1.3.23.
āsāvivāsann aditim uruṣyet # RV.1.152.6d.
iḍā devair manuṣyebhir agniḥ # RV.3.4.8b; 7.2.8b.
iḍāyās tvāsyena prāśnāmi # AVP.9.21.10.
idaṃ vām āsye haviḥ # RV.4.49.1a; TS.3.3.11.1a; MS.4.12.1a: 176.8. P: idaṃ vām āsye Mś.5.1.7.51. Cf. BṛhD.5.5.
idaṃ kariṣye bheṣajam # TB.3.7.5.1a; Apś.4.4.1a.
idam ahaṃ yo mā prācyā (also dakṣiṇāyā, pratīcyā, etc.) diśo 'ghāyur abhidāsād apavādīd iṣūguhaḥ tasyemau prāṇāpānāv apakrāmāmi brahmaṇā # Kauś.49.7--8. Cf. AVś.4.40; 5.10.
idam aham agnes tejasendrasyendriyeṇa somasya dyumnena viśveṣāṃ devānāṃ kratūnām # AVP.10.10.4--6.
idam aham amuṣya grīvā apikṛntāmīdam amuṣyedam amuṣya # JB.1.202.
idam aham amuṣyāmuṣyāyaṇasyendravajreṇa śiraś chinadmi # MS.2.1.9: 11.7. P: idam aham amuṣyāmuṣyāyaṇasya Mś.5.1.7.25.
idam aham amuṣyāmuṣyāyaṇasyendriyaṃ vīryaṃ vṛñje # KS.34.8.
idaṃ mahāsyebhyaḥ # AVś.11.2.30c.
indur dakṣaḥ śyena ṛtāvā # VS.18.53a; TS.4.7.13.1b; MS.2.12.3a: 146.12; 4.9.11a: 132.7; KS.18.15a; śB.9.4.4.5a; TB.3.10.4.3b; TA.4.11.6b; KA.3.195. P: indur dakṣaḥ Mś.6.2.6.10.
indra eṣa manuṣyeṣu # AVP.3.25.13a.
indra eṣa manuṣyeṣv antaḥ # AVP.3.25.5a. See indro jāto manu-.
indrasya tvāsyena prāśnāmi # AVP.9.21.11.
indrasya balāya svāhā # TS.1.8.15.2; KS.15.8. See indrasyendriyāya, and indrasyaujase.
indrasya yāhi prasave manojavāḥ # AVś.6.92.1b. See indrasyeva dakṣiṇaḥ.
indrasyendriyeṇa balāya śriyai yaśase 'bhi (TB. -yeṇa śriyai yaśase balāyābhi) ṣiñcāmi # VS.20.3; TB.2.6.5.3. Ps: indrasyendriyeṇa TB.1.7.8.4; indrasya Kś.19.4.14.
indro jāto manuṣyeṣv antaḥ # AVś.4.11.3a. See indra eṣa manu-.
imaṃ devā asapatnaṃ suvadhvaṃ mahate kṣatrāya mahate jyaiṣṭhyāya mahate jānarājyāyendrasyendriyāya (VSK.11.3.2 stops at jyaiṣṭhyāya; VSK.11.6.2 at jānarājyāya) # VS.9.40; 10.18; VSK.11.3.2; 6.2; śB.5.3.3.12; 4.2.3. P: imaṃ devāḥ YDh.1.299.
imāś ca pradiśo yasya bāhū # AVś.4.2.5c. See diśo yasya, and yasyemāḥ pradiśo.
īśe yo asya dvipadaś catuṣpadaḥ # MS.2.13.23c: 168.8; 3.12.17c: 165.6; KS.40.1c; KSA.5.13c. See ya īśe asya, ya īśe 'sya, and yo 'syeśe.
ugraṃpaśye (MS. ugraṃ paśyed) rāṣṭrabhṛt kilbiṣāṇi # AVś.6.118.2a; MS.4.14.17a: 245.13; TA.2.4.1a.
ugrā ca bhīmā ca pitṛṇāṃ yamasyendrasya # TS.4.4.11.2; KS.22.5.
uta śravo vivide śyeno atra # RV.4.26.5d.
utāmṛtatvasyeśānaḥ (AVś.AVP.9.5.4c, -syeśvaraḥ; AVP.8.3.2c, -syeśiṣaḥ) # RV.10.90.2c; AVś.19.6.4c; AVP.8.3.2c; 9.5.4c; ArS.4.6c; VS.31.2c; TA.3.12.1c; śvetU.3.15c. See next.
upamaṅkṣyati syā (śś. -maṅkṣye 'haṃ) salilasya madhye # śB.13.7.1.15; śś.16.16.3c. See nimaṅkṣye.
upastutir aucathyam uruṣyet # RV.1.158.4a.
ubhābhyām asya grāvabhyām # AVP.1.68.3c. Cf. athāsyendro.
ubhe asmai manuṣye ni pāhi # RV.3.1.10d.
urvī gambhīre (AVP. gabhīre) kavibhir namasye # AVś.4.26.3b; AVP.4.36.6b.
ūrjaṃ manuṣyebhyaḥ # AVP.11.5.14b.
ṛtūnāṃ tvāsyena prāśnāmi # AVP.9.21.6.
ṛbhū rathasyevāṅgāni # AVś.4.12.7c. Cf. next.
ṛbhū rathasyeva saṃ dadhāmi te paruḥ # AVP.4.15.6d. Cf. prec.
ṛśyo mayūraḥ suparṇas (TS.KSA. śyenas) te gandharvāṇām # VS.24.37; TS.5.5.16.1; MS.3.14.18: 176.6; KSA.7.6.
ekarṣes tvāsyena prāśnāmi # AVP.9.21.1.
etām etasyerṣyām # AVś.7.45.2c.
ete te prati dṛśyete # ApMB.2.16.12a (ApG.7.18.3).
enīr dhānā hariṇīḥ śyenīr asya # AVś.18.4.34a. See eṇīr etc.
eny ekā śyeny ekā # AVś.6.83.2a; AVP.1.21.3a.
ojasvantaṃ mām āyuṣmantaṃ varcasvantaṃ (MS. māṃ sahasvantaṃ) manuṣyeṣu kuru (Vait. āyuṣmantaṃ manuṣyeṣu kṛṇuhi) # TS.3.3.1.1; MS.4.7.3: 96.12; Aś.6.3.22; Vait.25.14. See next, ojasvy, and ojiṣṭho.
ojasvān ahaṃ manuṣyeṣu bhūyāsam # VSK.8.14.1. See under prec.
ojasvy ahaṃ manuṣyeṣu bhūyāsam # śś.10.3.10. See under ojasvantaṃ mām.
ojiṣṭho 'haṃ manuṣyeṣu bhūyāsam # VS.8.39; śB.4.5.4.12. See under ojasvantaṃ mām.
kadā na indra rāya ā daśasyeḥ # RV.7.37.5d; 8.97.15c.
kasye mṛjānā ati yanti ripram # AVś.18.3.17a. P: kasye mṛjānāḥ Kauś.84.10.
kāmasyendrasya varuṇasya rājñaḥ # AVś.9.2.6a. See somasyendrasya.
kālo ha sarvasyeśvaraḥ # AVś.19.53.8c; AVP.11.8.8c.
kiṃ svid vakṣyāmi kim u nū maniṣye # RV.6.9.6d.
kilāsa naśyetaḥ paraḥ # AVP.9.3.6c.
kṛta enaṃ manuṣyeṣv amṛṣṭa # AVP.1.70.3b. See tṛta enaṃ, and trita etan.
ke apsu svāsūrvarāsu pauṃsye # RV.10.50.3d.
kṣipraśyenāya (TS.KSA. -śyenasya) vartikā # VS.24.30; TS.5.5.11.1; MS.3.14.11: 174.8; KSA.7.1.
gīḥ kośvoṣyaur yadā giraḥ # Vait.34.9d. See under ākarśye.
gopoṣaṇam asi gopoṣasyeśiṣe gopoṣāya tvā # SMB.1.8.6.
grāvāṇo yasyeṣiraṃ vadanti # RV.5.37.2c.
gharma yā te pṛthivyāṃ śug yā jāgate chandasi yā vaiśye yā sadasi tāṃ ta etenāvayaje svāhā # TA.4.11.2. P: gharma yā te pṛthivyāṃ śuk Apś.15.13.3. See next, yā te gharma pṛthivyāṃ śug yā gāyatre, and yā te gharma pṛthivyāṃ śug yā jagatyāṃ.
ghṛtaṃ na yajña āsye supūtam # RV.5.12.1c.
cārum adya devebhyo vācam udyāsaṃ cāruṃ brahmabhyaś cāruṃ manuṣyebhyaś cāruṃ narāśaṃsāyānumatāṃ pitṛbhiḥ # Apś.24.12.6.
cāṣeṇa kikidīvinā (AVPṃS. kikidīvyā) # RV.10.97.13b; AVP.11.2.13b; VS.12.87b; MS.2.7.13b: 94.7; KS.16.13b. See śyenena ki-.
janūś cid vo marutas tveṣyeṇa # RV.7.58.2a.
jīmūtasyeva bhavati pratīkam # RV.6.75.1a; AVP.15.10.1a; VS.29.38a; TS.4.6.6.1a; MS.3.16.3a: 185.10; KSA.6.1a; TB.3.9.4.3; AG.3.12.3. P: jīmūtasyeva Apś.20.16.4; Mś.9.2.3.19 (text, erroneously, jīmu-); VHDh.6.31. Designated as jīmūta-sūkta Rvidh.2.24.3. Cf. BṛhD.5.128.
juṣṭāṃ na śyeno vasatiṃ patāmi # RV.1.33.2b.
jyok paśyema sūryam # RV.9.4.6b; SV.2.402b.
jyok paśyema (RV.4.25.4b, -yāt) sūryam uccarantam # RV.4.25.4b; 10.59.6c; AVś.6.62.3d.
jyog jīvāḥ prati paśyema sūrya # RV.10.37.7d; KB.25.5.
tatra paśyema pitarau ca putrān (TA. pitaraṃ ca putram) # AVś.6.120.3d; TA.2.6.2d.
tad asyedaṃ paśyatā bhūri puṣṭam # RV.1.103.5a. P: tad asyedaṃ paśyata śś.9.17.3.
taṃ tvāmṛtasyeśānam # AVP.1.93.2c.
tapo vadiṣye # TA.4.1.1.
taraddveṣāḥ sāsahiḥ pauṃsyebhiḥ # RV.1.100.3c.
tava śriyo varṣyasyeva (JB.3.87, varṣasyeva) vidyutaḥ # RV.10.91.5a; SV.2.332a; JB.3.87,331; PB.13.2.1.
tasmā id āsye haviḥ # RV.7.102.3a; TB.2.4.5.6a.
tasya ta indav indrapītasyendriyāvato 'nuṣṭupchandaso harivataḥ sarvagaṇasya (Kś. -endriyāvato gāyatrachandasaḥ [also triṣṭupchandasaḥ, jagacchandasaḥ] sarvagaṇasya; PB.9.9.11, -endriyāvataḥ sarvagaṇasya) sarvagaṇa upahūta upahūtasya (Kś. -gaṇa upahūtasyopahūto) bhakṣayāmi # Kś.25.12.6,7; PB.1.6.1; 9.9.11. Cf. indav indrapītasya, and Vait.19.6.
tasya ta indav indrapītasyendriyāvato madhumato madhumataḥ sarvagaṇasya sarvagaṇa upahūtasyopahūtaṃ (read -pahuto ?) bhakṣayāmi # Mś.3.6.15.
tasya ta iṣṭasya vītasya draviṇeha bhakṣīya # TS.5.6.8.6. Cf. tasya na iṣṭasya, tasya mā yajñasyeṣṭasya, and tasya meṣṭasya.
tasya ta upahūtasyopahūto bhakṣayāmi gāyatreṇa (traiṣṭubhena etc.) chandasā tejasā brāhmaṇavarcasena # Vait.19.16,17. Cf. tasya ta indav indrapītasyendriyāvato.
tasya mā yajñasyeṣṭasya vītasya draviṇehāgamyāt # MS.1.4.1: 48.6. See tasya meṣṭasya, tasya yajñasyeṣṭasya, and cf. under tasya ta iṣṭasya.
tasya meṣṭasya vītasya draviṇam ā gamyāt (KS. draviṇehāgamyāḥ; Apś. draviṇehāgameḥ) # TS.3.2.6.1; KS.25.7 (quater); Apś.4.12.10. See under tasya mā yajñasyeṣṭasya.
tasya yajñasyeṣṭasya sviṣṭasya draviṇaṃ māgachatu # KS.5.4; 32.4. See under tasya mā yajñasyeṣṭasya.
tasya yad āhuḥ pippalaṃ svādv agre # AVś.9.9.21c. See tasyed āhuḥ.
tasyāpi bhakṣayāmasi # AB.2.22.5c; Aś.5.2.8c. See tasyedaṃ etc.
tāṃs te agne apidadhāmy āsye (AVP.1.42.1d, te agne 'pi dadhāmy āsani; AVP.1.42.3d, te 'gne 'pi dadhāmy āsani) # AVP.1.42.1d,3d; VS.11.77d; TS.4.1.10.2d; MS.2.7.7d: 83.16; KS.16.7d.
gṛṇīhi namasyebhiḥ śūṣaiḥ # RV.6.68.3a.
tāṃ tvayā tathā veda karṇasya kauvidasyevamāśā (?) # AVP.15.23.1.
tām anvartiṣye sakhibhir navagvaiḥ # AVś.14.1.56c.
tām abrāhmaṇīṃ haniṣye # Vait.37.18.
somasyeha tṛmpatām # RV.3.12.3c; SV.2.21c.
tisro dhātre pṛṣodarā aindrāpauṣṇāḥ (KSA. pṛṣodarāḥ pauṣṇāḥ) śyetalalāmās tūparāḥ # TS.5.6.14.1; KSA.9.4.
tṛta enaṃ (read enan) manuṣyeṣu mamṛje # AVś.6.113.1b. See under kṛta enaṃ.
tṛtīyasya savanasyendrāya puroḍāśānām # Apś.13.11.6; Mś.2.5.1.28.
tṛptāṃ juhur mātulasyeva yoṣā # RVKh.7.55.8c; N.14.31c.
tejasvantaṃ mām āyuṣmantaṃ varcasvantaṃ manuṣyeṣu kuru # TS.3.3.1.1. See āyuṣmantaṃ māṃ.
tejo vadiṣye # TA.4.1.1.
tenā sahasyenā vayam # RV.7.55.7c; AVś.4.5.1c; AVP.4.6.1c.
te mat prātaḥ prajaniṣyethe (Mś. prajanayiṣyete) # TB.1.2.1.4; Apś.5.8.8; Mś.1.5.2.4.
tokaṃ puṣyema tanayaṃ śataṃ himāḥ # RV.1.64.14d.
tau yuñjīta (AVś.AVP. yokṣye) prathamau yoga āgate # AVś.19.13.1c; AVP.7.4.1c; SV.2.1219c.
trita etan manuṣyeṣu māmṛje # TB.3.7.12.5b. See under kṛta enaṃ.
tvaṃ devatā dīkṣitāsi sā dīkṣamāṇasyendriyaṃ jyaiṣṭhyaṃ śraiṣṭhyaṃ yaśa ādatse mā ma indriyaṃ jyaiṣṭhyaṃ śraiṣṭhyaṃ yaśa ādithās tava dīkṣām anu dīkṣe # JB.2.64. See prec.
tvaṃ deveṣu brāhmaṇo 'sy ahaṃ manuṣyeṣu # SMB.2.4.6. See tvaṃ devānāṃ brāhmaṇo 'sy.
tviṣīmanto adhvarasyeva didyut # RV.6.66.10a; MS.4.14.11a: 232.15.
daśāvanibhyo daśakakṣyebhyaḥ # RV.10.94.7a; N.3.9a.
didṛkṣeṇyaṃ sūryasyeva cakṣaṇam # RV.5.55.4b.
diśāṃ tvāsyena prāśnāmi # AVP.9.21.4.
deva saṃsphāna sahasrapoṣasyeśiṣe (AVś. sahasrā-) # AVś.6.79.3; TS.3.3.8.3. P: deva saṃsphāna TS.3.3.8.6; GB.2.4.9.
devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām agnes tejasā sūryasya varcasendrasyendriyeṇābhi ṣiñcāmi # AB.8.7.5,7,9. P: devasya tvā AB.8.13.2; 18.1.
devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām indrasyendriyeṇa śriyai yaśase balāyābhi (VS.KS. -yeṇa balāya śriyai yaśase 'bhi) ṣiñcāmi # VS.20.3; KS.38.4; TB.2.6.5.3. Cf. indrasyendriyeṇa balāya.
devā manuṣyā ṛṣayaḥ # AVP.1.20.2c. Cf. daivīr manuṣyeṣavaḥ.
daivīṃ vācam udyāsaṃ (śivām ajasrāṃ juṣṭāṃ devebhyas svadhāvatīṃ pitṛbhyaś śuśrūṣeṇyāṃ manuṣyebhyaḥ) # KA.1.208E; 3.208E. See under next.
daivīṃ vācam udyāsaṃ juṣṭāṃ devebhyaḥ svadhāvarīṃ pitṛbhyo 'numatāṃ (text -tān) manuṣyebhyaḥ # MS.4.9.2: 122.10. See prec., and vaiśvadevīṃ vācam.
daivīr manuṣyeṣavaḥ # AVś.1.19.2c. Cf. devā manuṣyā ṛṣayaḥ.
dyaur darvir akṣitāparimitānupadastā (ViDh. akṣatā) sā yathā dyaur darvir akṣitāparimitānupadastaivā pratatāmahasyeyaṃ darvir akṣitāparimitānupadastā # Kauś.88.8. P: dyaur darvir akṣatā ViDh.73.19. Cf. yathādityo 'kṣito.
drāghīyāṃsam anu paśyeta panthām # RV.10.117.5b.
dvārau bhagasyemā ūrū # AVP.1.98.2c.
dhruvaṃ paśyema sarvataḥ (VārG. viśvataḥ) # MG.1.14.10b; VārG.15.21b.
dhruvaidhi poṣyā (PG. poṣye) mayi # RVKh.10.85.6a; śG.1.17.3; PG.1.8.19a; ApMB.1.8.9a (ApG.2.6.10). See mameyam astu.
na tasyeśe kaś cana # TA.10.1.2c; MahānU.1.10c.
na te giro api mṛṣye turasya # RV.7.22.5a; SV.2.1149a; Aś.7.11.34.
na parvatāso yad ahaṃ manasye # RV.10.27.5b.
namaḥ saṃdeśyebhyaḥ # AVś.2.8.5b.
namaḥ sūtebhyo viśyebhyaś ca vo namaḥ # MS.2.9.5: 124.5.
namo 'stu devaṛṣipitṛmanuṣyebhyaḥ # śG.6.6.16.
na yasyendro varuṇo na mitraḥ # RV.2.38.9a.
na riṣyet tvāvataḥ sakhā # RV.1.91.8c; TS.2.3.14.1c; MS.4.10.1c: 141.13; KS.2.14c.
na riṣyema kadā cana # RV.6.54.9b; AVś.7.9.3b; 20.127.14e; VS.34.41b; TB.2.5.5.5b.
nāndīmukhān pitṝn ā vāhayiṣye # śG.4.4.11.
nāndīmukhān pitṝn vācayiṣye # śG.4.4.13.
nīcāyamānaṃ jasuriṃ na śyenam # RV.4.38.5c; N.4.24c.
cin nu vāyor amṛtaṃ vi dasyet # RV.6.37.3d; N.10.3d.
pañca devā abhayasyeśata # AVP.1.27.3a.
paḍbhiḥ paśyer adbhutāṃ arya evaiḥ # RV.4.2.12d.
paridhāsyai yaśodhāsyai (MG.VārG. paridhāsye yaśo dhāsye) # PG.2.6.20a; MG.1.9.27a; VārG.12.3a. Cf. parīdaṃ vāso.
pari svayaṃ cinuṣe annam āsye (SV. āsani) # RV.10.91.5d; SV.2.332d.
paśced anyā atanvata # AVP.2.87.1b. See paśyed anyā.
paśyāhi śaradaḥ śatam # JG.1.8e (bis); 1.12f (ter). Cf. paśyema etc.
pādasyehābhavat etc., and pād asyehābhavat # see pādo 'syehābhavat.
pādo 'syehābhavat (AVś. pādasyehā-; AVP. pād asyehā-; TA. -bhavāt) punaḥ # RV.10.90.4b; AVś.19.6.2b; AVP.9.5.2b; ArS.4.4b; VS.31.4b; TA.3.12.2b.
pitṛṇāṃ yamasyendrasya # TS.4.4.11.2.
puchena cāsyena ca # AVś.7.56.8b; AVP.4.17.2b.
puṇyagandha puṇyaṃ me gandhaṃ kuru devamanuṣyeṣu # JG.1.18 (bis).
puroḍāśena tvām adyarṣa ārṣyeyarṣīṇāṃ napād avṛṇīta # TB.3.6.15.1.
puṣṭir yā te manuṣyeṣu paprathe # AVś.19.3.3c; AVP.1.73.3c; TB.1.2.1.22c; Apś.5.13.4c.
puṣyanto etc. # see puṣyema rayiṃ etc.
pṛthivī darvir akṣitāparimitānupadastā (ViDh. akṣatā) sā yathā pṛthivī darvir akṣitāparimitānupadastaivā tatasyeyaṃ darvir akṣitāparimitānupadastā # Kauś.88.10. P: pṛthivī darvir akṣatā ViDh.73.17. Cf. yathāgnir akṣito.
pra ṛbhubhyo dūtam iva vācam iṣye # RV.4.33.1a; AB.5.5.9; KB.22.9. P: pra ṛbhubhyaḥ Aś.8.8.4; śś.10.5.23. Cf. BṛhD.5.1.
prajāpatiṣ ṭvā sādayatv apāṃ pṛṣṭhe samudrasyeman vyacasvatīṃ prathasvatīm # VS.13.17; śB.7.4.2.6.
prajāpate na tvad etāny anyaḥ (MS.4.14.1a, na hi tvat tāny anyaḥ; KS. nahi tvad anya etā) # RV.10.121.10a; AVś.7.80.3a; VS.10.20a; 23.65a; VSK.29.36a; TS.1.8.14.2a; 3.2.5.6a; MS.2.6.12a: 72.4; 4.14.1a: 215.9; KS.15.8a; ṣB.1.6.19a; śB.5.4.2.9a; 13.5.2.23; 14.9.3.3; TB.1.7.8.7; 2.8.1.2a; 3.5.7.1a; Tā.10.54a; BṛhU.6.3.3; Aś.2.14.12; 3.10.23; Vait.1.3; 2.12; 7.12; AG.1.4.4; 14.3; 2.4.14; Kauś.5.9; SMB.2.5.8a; ApMB.2.22.19a (ApG.8.23.9); JG.1.4a; N.10.43a. Ps: prajāpate na tvad etāni Apś.1.10.8; 9.2.4; 13.6.11; 12.12; 18.16.14; prajāpate na tvat śś.16.7.3; Apś.9.20.1 (comm.); Mś.1.1.2.38; 9.1.4.27; prajāpate TS.2.2.12.1; 6.11.4; TB.3.7.11.3; śś.4.10.4; 18.4; 10.13.23; 21.1; 15.13.11; Kś.15.6.11; Apś.3.11.2; 9.12.4; 14.32.6; śG.1.18.4; 22.7; Kauś.59.19; GG.4.6.9; HG.1.3.6; 8.16; 9.7; 17.6; 18.6; 19.8; 26.14; 27.1; 28.1; 2.1.3; 2.2; 4.10; 5.2; 6.2; 15.13; JG.1.20; BṛhPDh.9.323. Designated as prājāpatyā (sc. ṛk) KhG.4.1.20. Cf. amāvāsye na.
pratikrośe 'māvāsye # AVś.4.36.3b.
prati paśyema sūrya # RV.10.158.5b; MS.4.12.4b: 190.15; KS.9.19b.
prāṇāpānayos tvāsyena prāśnāmi # AVP.9.21.2.
prāṇo ha sarvasyeśvaraḥ # AVś.11.4.10c.
prātaḥ prātaḥsavasyendrāya (Apśṃś. -sāvasye-) puroḍāśān prasthitān (Mś. omits prasthitān) preṣya # Kś.9.9.7; Apś.12.20.15; Mś.2.3.7.9.
prātaḥ prātaḥsāvasyendrāya puroḍāśānām anubrūhi (Apś. also, avadīyamānānām anubrūhi, and preṣya) # Apś.12.20.15; Mś.2.3.7.9.
priyaṃ viśyeṣu śūdreṣu # HG.1.10.6c; ApMB.2.8.4c.
balaṃ na vācam āsye # VS.21.50c; MS.3.11.5c: 147.4; TB.2.6.14.2c.
brahmaṇas tvāsyena prāśnāmi # AVP.9.21.3.
brahma vadiṣye (VārG. vadiṣyāmi) # TA.4.1.1; VārG.8.4.
bhakṣīmahi pitryasyeva rāyaḥ # RV.8.48.7b; KS.17.19b; N.4.7b.
bhagaṃ manuṣyebhyaḥ # AVP.10.6.8b.
bhadraṃ paśyemākṣabhir (KS. -ākṣibhir) yajatrāḥ # RV.1.89.8b; SV.2.1224b; VS.25.21b; MS.4.14.2b: 217.11; KS.35.1b; TA.1.1.1b; 21.3b; Apś.14.16.1b; MG.1.1.20; NṛpU.1.1b; 2.4b; Nṛū.1b.
bharāmy āṅgūṣam āsyena # RV.1.61.3b; AVś.20.35.3b.
bhuvanaṃ vadiṣye # TA.4.1.1.
bhūtaṃ vadiṣye # TA.4.1.1.
bhrājasvantaṃ mām āyuṣmantaṃ varcasvantaṃ (MS. māṃ varcasvantaṃ) manuṣyeṣu kuru # TS.3.3.1.2; MS.4.7.3: 96.13. See next, and bhrājiṣṭho.
bhrājasvān (śś. bhrājasvy) ahaṃ manuṣyeṣu bhūyāsam # VSK.8.15.1; 16.1; 17.1; śś.10.4.12. See under prec.
bhrājiṣṭho 'haṃ manuṣyeṣu bhūyāsam # VS.8.40; śB.4.5.4.12. See under bhrājasvāntaṃ.
madhu janiṣye (AVś. -ṣīya) # AVś.9.1.14a; TS.3.3.2.2; TA.4.1.1; śś.1.5.9. Cf. prec.
madhumatīṃ devebhyo vācam udyāsaṃ śuśrūṣeṇyāṃ manuṣyebhyaḥ # TS.3.3.2.2; TA.4.1.1. See next but one.
madhumatīm adya devebhyo vācaṃ vadiṣyāmi cāruṃ manuṣyebhyaḥ # śś.1.5.9. See prec. but one.
madhu maniṣye # TS.3.3.2.2; TA.4.1.1; śś.1.5.9.
madhu me antar āsye # AVP.2.77.4a.
madhu vaṃśiṣīya # AVś.9.1.14b. See madhu vaniṣye.
madhu vaniṣye # śś.1.5.9. See madhu vaṃśiṣīya.
madhv ity ākarṣaiḥ kuśair yathā # Kś.13.3.21d. See under ākarśye.
mamānīkaṃ sūryasyeva duṣṭaram # RV.10.48.3c.
maruto napāto 'pāṃ kṣayāḥ parvatānāṃ kakubhaḥ śyenā ajirāḥ # PB.1.2.5. P: marutaḥ Lś.1.10.4. Cf. śyenā ajirā, and TB.3.7.9.1.
tvā śyena ud vadhīn mā suparṇaḥ # RV.2.42.2a. See next.
mādhyaṃdinasya savanasya niṣkevalyasya bhāgasya śukravato madhuścuta (Kś.10.2.3, manthīvata) indrāya somān prasthitān preṣya (Apś. śukravato manthivato madhuścuta indrāya somān; Mś. savanasya śukravato manthivato niṣkevalyasya bhāgasyendrāya somān prasthitān preṣya) # Kś.10.2.2,3; Apś.13.4.14; Mś.2.4.4.26.
mādhyaṃdinasya savanasyendrāya puroḍāśānām # Apś.13.4.8; Mś.2.4.4.22.
māsāṃ tvāsyena prāśnāmi # AVP.9.21.9.
mitro mitriyād uta na uruṣyet # RV.4.55.5d.
mimīhi ślokam āsye # RV.1.38.14a.
mūrdhānaṃ niveṣyeṇa # MS.3.15.2: 178.4. See niveṣyaṃ.
yaṃ vā śyenaḥ śakunir yaṃ suparṇaḥ # AVP.2.81.3b. See yat te cakṣur, and yena śyenaṃ.
yat te cakṣur divi yat suparṇe # Aś.5.19.4a. See under yaṃ vā śyenaḥ.
yathāyaṃ yajamāno na riṣyet # TB.3.7.7.14d; Apś.11.5.1d.
yad indro apibac chacībhiḥ # VS.19.35b; KS.38.2b; AB.7.33.3b; 8.20.4b; śB.12.8.1.5; TB.1.4.2.3b; 2.6.3.2b; Aś.3.9.5b; Apś.19.3.4b. See yam asyendro.
yad deveṣu pitṛṣu manuṣyeṣv enaś cakārāyam # AVP.2.49.1--5.
yad vā ghāsya prabhṛtam āsye tṛṇam # RV.1.162.8c; VS.25.31c; TS.4.6.8.3c; MS.3.16.1c: 182.11; KSA.6.4c.
yaṃ te śyenaḥ padābharat # RV.8.82.9a.
yaṃ te śyenaś cārum avṛkaṃ padā # RV.10.144.5a.
yaṃ devā manuṣyeṣu # TB.3.3.11.1a; Apś.3.13.6a.
yam asyendro apibañ śacībhiḥ # MS.2.3.8b: 36.9; 3.11.7b: 151.4. See yad indro apibac.
yaṃ martāsaḥ śyetaṃ jagṛbhre # RV.7.4.3b.
yaśo vadiṣye # TA.4.1.1.
ya sma śrutarvann ārkṣye # SV.1.89c. See yasya śrutarvā.
yasya viśve himavanto mahitvā # AVś.4.2.5a; AVP.4.1.6a. See yasyeme viśve, and yasyeme himavanto.
yasyānāptaḥ sūryasyeva yāmaḥ # RV.1.100.2a.
yasyedam ā rajo yujaḥ (ā. omits yujaḥ; śś. -dam oja ārujaḥ) # AVś.6.33.1a; ArS.1.3a; ā.5.2.1.2a; śś.18.3.2a. P: yasyedam ā rajaḥ Kauś.23.17; 59.18. Designated as grīvāḥ ā.5.2.1.1; as graivaṃ tṛcam śś.18.3.1.
yasyeme viśve girayo mahitvā # MS.2.13.23a: 168.11; KS.40.1a. P: yasyeme viśve KA.1.198.38. See next, and yasya viśve.
yasyeme himavanto mahitvā # RV.10.121.4a; VS.25.12a; TS.4.1.8.4a. P: yasyeme himavantaḥ śG.1.9.6. See under prec.
te agne parvatasyeva dhārā # RV.3.57.6a.
yāv asyeśāthe dvipado yau catuṣpadaḥ # AVś.4.28.1c--6c. See yāv īśāte asya.
yāv īśāte asya dvipado yaś catuṣpadaḥ # AVP.4.37.1c. See yāv asyeśāthe.
surūpā tāṃ śyāmā tāṃ śyenī tāṃ kṛṣṇā # MS.4.2.4: 26.2.
ye antarikṣasyeśate # AVP.5.26.8c.
Vedabase Search
78 results
syenajit SyenajitSB 9.21.23
abhidhāsye I shall explainSB 2.10.51
abhidhāsye I shall describeSB 5.18.7
ākhyāsye I shall describe nowSB 8.1.6
āsye unto the faceSB 1.9.34
āsye in the mouthSB 3.13.36
asye in the mouthSB 5.26.29
vidārita-āsye within the wide-open mouthSB 10.8.37-39
haya-āsye in the horse-headed incarnationSB 11.4.17
āsyena with his mouthSB 4.9.3
ātma-dāsye in Your personal serviceCC Madhya 22.16
āyāsye iti I will return'SB 10.39.35
āyāsye will comeSB 10.41.17
cāturmāsye during this period of CāturmāsyaCC Madhya 9.85
cāturmāsye in the four months of the rainy seasonCC Madhya 14.67
sye shall awardSB 4.30.10
sye in being engaged as a servantSB 9.4.18-20
sye I will giveSB 10.56.40-42
sye the servitudeCC Adi 6.49-50
sye in the transcendental mellow of servitudeCC Madhya 19.219
sye on the platform of servitudeCC Madhya 19.221
ātma-dāsye in Your personal serviceCC Madhya 22.16
sye in servitude to Lord RāmacandraCC Madhya 22.136
sye in serving the LordCC Madhya 22.137-139
sye in the transcendental mellow of servitudeCC Madhya 23.93
syena by accepting oneself as My servantSB 11.11.34-41
syera sevana the service of the dāsya-rasaCC Madhya 19.222
syera of the dāsya platformCC Madhya 19.222
syera sevana the service of dāsya-rasaCC Madhya 19.226
dhāsye I shall engageSB 6.2.38
dhāsye I placeSB 10.88.21
sye sometimes by laughingCC Madhya 6.112
haya-āsye in the horse-headed incarnationSB 11.4.17
āyāsye iti I will returnSB 10.39.35
mātsye in His incarnation as a fishSB 11.4.18
na yotsye I shall not fightBG 2.9
na yotsye I shall not fightBG 18.59
na yotsye I will not fightSB 10.50.17
namasye let me bow downSB 1.8.18
namasye I am going to offer obeisancesSB 10.38.6
namasye will bow downSB 10.38.15
namasye I bow downSB 10.52.33
namasye I offer my obeisancesSB 10.53.46
namasye I bow downSB 10.62.5
nirasyeta is eliminatedSB 11.28.27
pāramahaṃsye the highest stage of spiritual perfectionSB 2.4.13
pāramahaṃsye executed by the topmost class of sannyāsīsSB 6.5.4-5
pāramahaṃsyena by the great liberated soulSB 2.9.18
pradāsye will giveSB 10.22.16
prapatsye I shall achieveSB 6.11.18
prapatsyete will get backSB 3.19.29
prāpsye I shall gainBG 16.13-15
raṃsye I shall enjoy sex lifeSB 9.18.39
sa-sadasyebhyaḥ along with the members of the assemblySB 10.74.47
sadasyebhyaḥ unto the sadasyas, the associate priestsSB 9.16.20
sa-sadasyebhyaḥ along with the members of the assemblySB 10.74.47
saṃraṃsye I shall enjoy sexual unionSB 9.14.21
śasye with the pulpCC Madhya 15.76
syera sevana the service of the dāsya-rasaCC Madhya 19.222
syera sevana the service of dāsya-rasaCC Madhya 19.226
upasthāsye can pleaseSB 8.16.22
upāsyera objects of worshipCC Madhya 8.256
vatsye can resideSB 1.17.37
vidārita-āsye within the wide-open mouthSB 10.8.37-39
vidhāsye shall makeSB 7.3.11
vidhāsye I will arrangeSB 10.30.22
vyākhyāsye shall be explainedSB 2.10.47
vyudasyet can be deliveredSB 4.7.44
sye I shall goSB 4.12.32
sye I shall go downSB 9.9.4
sye shall goSB 9.9.5
sye I shall goSB 9.18.28
syethe shall both obtainSB 10.3.45
na yotsye I shall not fightBG 2.9
na yotsye I shall not fightBG 18.59
na yotsye I will not fightSB 10.50.17
yotsye I will fightSB 10.51.1-6
yotsye I will fightSB 10.72.31
Wordnet Search
"sye" has 3 results.

sye

yuddham, saṃgrāmaḥ, samaraḥ, samaram, āyodhanam, āhavam, raṇyam, anīkaḥ, anīkam, abhisampātaḥ, abhyāmardaḥ, araraḥ, ākrandaḥ, ājiḥ, yodhanam, jamyam, pradhanam, pravidāraṇam, mṛdham, āskandanam, saṃkhyam, samīkam, sāmyarāyikam, kalahaḥ, vigrahaḥ, saṃprahāraḥ, kaliḥ, saṃsphoṭaḥ, saṃyugaḥ, samāghātaḥ, saṃgrāmaḥ, abhyāgamaḥ, āhavaḥ, samudāyaḥ, saṃyat, samitiḥ, ājiḥ, samit, yut, saṃrāvaḥ, ānāhaḥ, samparāyakaḥ, vidāraḥ, dāraṇam, saṃvit, samparāyaḥ, balajam, ānarttaḥ, abhimaraḥ, samudayaḥ, raṇaḥ, vivāk, vikhādaḥ, nadanuḥ, bharaḥ, ākrandaḥ, ājiḥ, pṛtanājyam, abhīkam, samīkam, mamasatyam, nemadhitā, saṅkāḥ, samitiḥ, samanam, mīऴ् he, pṛtanāḥ, spṛt, spṛd, mṛt, mṛd, pṛt, pṛd, samatsu, samaryaḥ, samaraṇam, samohaḥ, samithaḥ, saṅkhe, saṅge, saṃyugam, saṅgathaḥ, saṅgame, vṛtratūryam, pṛkṣaḥ, āṇiḥ, śīrasātau, vājasātiḥ, samanīkam, khalaḥ, khajaḥ, pauṃsye, mahādhanaḥ, vājaḥ, ajam, sadma, saṃyat, saṃyad, saṃvataḥ   

śatrutāvaśād anyarājyaiḥ saha saśastrasenābalena dharmalābhārtham arthalābhārthaṃ yaśolābhārthaṃ vā yodhanam।

yatra ayuddhe dhruvaṃ nāśo yuddhe jīvitasaṃśayaḥ taṃ kālam ekaṃ yuddhasya pravadanti manīṣiṇaḥ।

sye

kaphaḥ, śleṣmā, śleṣmakaḥ, kledanaḥ, kledakaḥ, balahā, khaṭaḥ, nidrāsañjananam, syeduḥ   

udkāsanādikāle mukhe āgataḥ upalepaḥ।

yadā saḥ udkāsate tadā tasya mukhāt kaphaḥ āgacchati।

sye

matsyendranāthaḥ   

ekaḥ prasiddhaḥ haṭhayogī mahātmā।

matsyendranāthaḥ gorakhanāthasya guruḥ āsīt।

Parse Time: 1.913s Search Word: sye Input Encoding: IAST IAST: sye