Select your preferred input and type any Sanskrit or English word. Enclose the word in “” for an EXACT match e.g. “yoga”.
Grammar Search "hasta" has 1 results. hasta : masculine vocative singular stem: hasta
Amarakosha Search
Results for hasta
Word Reference Gender Number Synonyms Definition capeṭaḥ 2.6.84 Masculine Singular pratalaḥ , prahasta ḥ durodaraḥ 3.3.179 Neuter Singular camūjaghanam , hasta sūtram , pratisaraḥ hasta ḥ3.3.65 Masculine Singular prāṇyantaraḥ , mṛtaḥ hasta ḥ2.6.87 Masculine Singular kalkaḥ 3.3.14 Masculine Singular karṇabhūṣaṇam , karihasta ḥ , aṅguliḥ , padmabījakośī kam 3.3.5 Neuter Singular hasta ḥ , vitastaḥ kiṃśāruḥ 3.3.171 Masculine Singular baliḥ , hasta ḥ , aṃśuḥ pāśaḥ 2.6.99 Masculine Singular pakṣaḥ , hasta ḥ praryāptiḥ 03.04.2005 Feminine Singular paritrāṇam , hasta vāraṇam vyāghrapucchaḥ 2.2.50 Masculine Singular vyaḍambakaḥ , pañcāṅgulaḥ , rucakaḥ , gandharvahasta kaḥ , varddhamānaḥ , cañcuḥ , erubūkaḥ , maṇḍaḥ , citrakaḥ , eraṇḍaḥ vyākulaḥ 3.1.42 Masculine Singular vihasta ḥ bālahasta ḥ 2.8.50 Masculine Singular bāladhiḥ kṛtahasta ḥ 2.8.69 Masculine Singular suprayogaviśikhaḥ , kṛtapuṅkhaḥ ruhasta kaḥ 2.9.34 Masculine Singular tardūḥ
Monier-Williams Search
Results for hasta
hasta m. (in fine compositi or 'at the end of a compound' f(ā - ). ,of unknown derivation) the hand (in fine compositi or 'at the end of a compound' ="holding in or by the hand"; haste - kṛ - [as two words],"to take into the hand","get possession of";haste- kṛ - [as a compound ],"to take by the hand, marry"; śatru -hastaṃ - gam - ,"to fall into the hand of the enemy") etc. hasta m. an elephant's trunk (in fine compositi or 'at the end of a compound' = "holding with the trunk") etc. hasta m. the fore-arm (a measure of length from the elbow to the tip of the middle finger, = 24 aṅgula - s or about 18 inches) etc. hasta m. the position of the hand (equals hasta -vinyāsa - ) hasta m. hand-writing hasta m. the 11th (13th) lunar asterism (represented by a hand and containing five stars, identified by some with part of the constellation Corvus) etc. hasta m. a species of tree hasta m. (in prosody) an anapest hasta m. quantity, abundance, mass (in fine compositi or 'at the end of a compound' after words signifying"hair"; see keśa -h - ) hasta m. Name of a guardian of the soma - hasta m. of a son of vasudeva - hasta m. of another man hasta n. a pair of leather bellows hasta mfn. born under the nakṣatra - hasta - , [ confer, compare , according to to some Greek ] hasta bandham. equals haste -b - hasta bhraṃśin( ) mfn. slipped from the hand, escaped hasta bhraṣṭa( ) mfn. slipped from the hand, escaped hasta bimban. anointing the body with perfumes hasta cāpa wrong reading for -vāpa - hasta cāpalyan. equals -kauśala - hasta caraṇam. dual number hands and feet hasta cchedanam. the amputation of a hand hasta cyuta(h/asta - - .) mfn. shaken or moved with the hand hasta cyuti(h/asta - - ) f. quick motion of the hand hasta dakṣintamfn. situated on the right hand (as a road) hasta dakṣintamfn. right, correct hasta dattamfn. reached with the hand hasta dhāraṇan. holding by the hand, supporting, helping hasta dhāraṇan. warding off a blow hasta dhāraṇan. stopping a blow with the hand hasta dhāraṇāf. supporting, helping hasta dhāraṇāf. taking to wife, marrying hasta dhātrīf. Name of work hasta dīpam. a hand lantern hasta doṣam. a slip of the hand, mistake committed by the hand hasta dvayan. a distance of 2 hasta - s or 48 inches hasta gamf(ā - )n. being in one's (compound ) hand or possession hasta gāminmfn. equals -ga - hasta gatamfn. come to hand, fallen into one's possession, procured, obtained, secured (para -hasta -g - ,"being in the hand or possession of another") hasta ghnam. a kind of hand-guard (protecting the hand in archery) hasta girim. Name of a mountain ( hastagirimāhātmya -māhātmya - n. ) hasta girimāhātmyan. hastagiri hasta grābhamfn. one who takes or has taken a girl's hand (="one who marries or has married a wife") hasta graham. the taking of the hand hasta graham. the marriage ceremony hasta graham. the putting hand to or engaging in, hasta grāhamfn. taking (or able to take) any one by the hand ("being in the immediate neighbourhood" ; hasta -grāhaṃ - grah - ,"to take any one by the hand" ) hasta grāham. a husband (see -grābh/a - ) hasta grāhakamfn. taking any one by the hind (= very importunate) hasta gṛkyaind. having taken the hand hasta hāryamfn. to be grasped with the hands, manifest hasta homam. an oblation offered with the hand hasta jyoḍim. a kind of plant hasta kam. the hand (in fine compositi or 'at the end of a compound' with f(ikā - ). = "holding in the hand") etc. hasta kam. the hand as a support hasta kam. the hand as a measure of length hasta kam. position of the hand hasta kam. a turn-spit (varia lectio hastika - ) hasta kamalan. a lotus carried in the hand (as symbolizing good fortune or prosperity;thus when lakṣmī - was churned out of the ocean, she appeared holding a lotus) hasta kamalan. a lotus-like hand hasta kāryamfn. to be done or made with the hand hasta kauśalan. skilfulness of hand, manual dexterity hasta kavapraName of a place hasta kitamfn. (fr. hastaka - ) gaRa tārakā di - . hasta kohali(?) f. the binding of the string round the fore-arm of the bride and bridegroom hasta kriyāf. any manual performance hasta kṛta(h/asta - - ) mf(ā - )n. made with the hand hasta lāghavan. lightness of hand, manual readiness, cleverness (reckoned among the 64 kalā - s) hasta lāghavan. a real injury hasta lakṣaṇan. Name of the 28th pariśiṣṭa - of the hasta lekham. hand-drawing (khī kṛ - ,"to draw, sketch") hasta lepanan. an ointment for the hands hasta maṇim. a jewel worn on the wrist hasta mātraa cubit in length hasta muktāvalīf. Name of work hasta pādam. dual number or n. sg. hands and feet hasta pādādim. the hand and feet, the extremities, limbs of the body hasta parṇam. Palma Christi or Ricinus Communis hasta pradamfn. giving the hand, supporting, helping hasta prāptamfn. equals -gata - hasta prāpyamfn. to be reached with the hand hasta pṛṣṭhan. the back of the hand (also called apa -pṛ - ) hasta pucchan. the hand below the wrist hasta ratnāvalīf. Name of work on mimetic gestures with one or both hand. hasta relihāf. a line on the hand hasta saṃdhunakamind. tossing or shaking the hand, hasta saṃjīvanīf. Name of a work on palmistry. hasta saṃjīvanīf. a sign a with the hand hasta saṃlagnikāf. (instrumental case ) with the hand put together hasta saṃvāhanan. rubbing or shampooing with the hand hasta siddhif. earnings gained by manual labour, salary hasta śrāddhan. Name of work hasta sthamfn. being in or held with the hand, hasta sthayugamfn. holding a yoke in the hand hasta sthitamfn. being in hand, held hasta sūtra( ) ( ) n. a bangle or ornament put on the wrist of a girl before her wedding. hasta sūtraka( ) n. a bangle or ornament put on the wrist of a girl before her wedding. hasta svaralakṣaṇan. Name of work hasta svastikam. (in fine compositi or 'at the end of a compound' f(ā - ). ) crossing the hand, hasta talan. the (palm of the) hand (See compound ) hasta talan. the tip of an elephant's trunk hasta tālam. clapping the hand together (See sa -hasta -tālam - ). hasta talagatamfn. being (al. ready) in one's hand hasta tram. or n. a hand-guard (see -ghn/a - ) hasta trayasammiteind. at a distance of 3 hasta - s hasta tulāf. the hand as a balance or instrument for weighing anything hasta vāmamfn. situated on the left hand (also"wrong") hasta vāpam. scattering or shooting a shower of arrows with the hand hasta vāraṇan. taking or holding by the hand hasta vāraṇan. warding off a blow hasta vartamind. (with Causal of vṛt - ) to turn or crush with the hand, , hasta vartinmfn. being or remaining in the hand, seized, held, caught hold of hasta vartinm. Name of a prince hasta vatmfn. (h/asta - - ) having hand hasta vatmfn. dexterous with the hand (as an archer or thief) hasta veṣyan. handiwork, manual labour hasta vinyāsam. position of the hand hasta yata(h/asta - - ) mfn. held or guided by the hand hasta yogam. employment or practice of the hand hasta yugalan. the two hands abjahasta m. the sun (represented as holding a lotus in one hand) adhasta la n. the room below anything. adhasta na mfn. lower, being underneath adhasta na mfn. preceding (in a book). adhasta rām ind. very far down agrahasta m. equals -pāṇi - agrahasta m. the tip of an elephant's trunk agrahasta m. finger ahasta mf(/ā - )n. handless akravihasta mfn. not having bloody hands ["not having niggardly hands, not close-fisted" ] ambhasta s ind. out of the water, ambuhasta m. a water-elephant (confer, compare jala - - dvīpa - ), aṃśuhasta m. "having rays for hands", the sun amuktahasta mf(ā - )n. "one whose hand is not open (to give)", sparing, economical amuktahasta tā f. economy, frugality antarhasta m ind. in the hand, within reach of the hand apahasta n. striking or throwing away or off (["the back of the hand"commentator or commentary ]) apahasta ka mfn. handless, apahasta ya Nom. P. yati - , to throw away, push aside, repel, (generally used in the perf. Pass. p. ) arālahasta m. a particular position of the hands, ardhahasta ka m. a distance of 120 inches, ārdrahasta mf(ā - )n. moist-handed atihasta ya Nom. (fr. ati -hasta - ) P. atihastayati - , to stretch out the hands ; (fr. atihastin - ), to overtake on an elephant. avahasta m. the back of the hand avihasta mfn. not unclever, experienced in (locative case ) bandhasta mbha m. "binding-post", the post to which an elephant is tied bhadrahasta mfn. having beautiful or auspicious hands (said of the aśvin - s) cakrahasta m. (equals -pāṇi - ) idem or 'm. (see -bhṛt - ) viṣṇu - .' caturhasta mfn. four-handed chinnahasta mfn. "cut-hand", Name of a man, cikurahasta m. idem or 'f. idem or 'm. idem or 'm. idem or 'm. idem or 'm. idem or 'm. a mass of hair, tuft of hair ' ' ' ' ' ' citrahasta m. plural particular movements of the hands in fighting dākṣāyaṇahasta mfn. having gold in the hand daṇḍahasta mfn. staff-handed (yama - ) daṇḍahasta m. a doorkeeper daṇḍahasta n. equals -mātaṅga - daṇḍahasta f(ā - , ī - ). (ā - ; ī - ) idem or 'n. equals -mātaṅga - ' darbhasta mba m. equals -pūla - dāruhasta m. a wooden spoon or ladle dāruhasta ka m. a wooden spoon or ladle dattahasta mfn. in fine compositi or 'at the end of a compound' having a hand given for support, supported by dattahasta mfn. shaking hands dhanurhasta mfn. bow in hand, having a bow dhūlihasta ya Nom. P. yati - , to take dust into the hand digdhahasta mfn. (a hunter) having (in his hand) or using poisoned arrows digdhahasta mfn. having the hands smeared or soiled dravyahasta mfn. holding anything in the hand dṛḍhahasta m. "strong-handed", Name of a son of dhṛta -rāṣṭra - durmocahasta grāha mfn. "whose hand's grasp is hard to unloose", holding fast dvihasta mf(ā - )n. 2 hands long ekahasta mfn. one hand long gabhasta la n. equals gabhasti -mat - q.v gabhastihasta m. equals -pāṇi - gadāhasta mfn. armed with a mace gadāhasta mfn. mace-handed galahasta m. "the hand at the throat", seizing by the throat, throttling galahasta ya Nom. P. yati - , to seize by the throat, throttle, strangle gandharvahasta m. " gandharva - -handed (the form of the leaves resembling that of a hand)", the castor-oil tree gandharvahasta m. (a -manuṣyasya h - ) gandharvahasta ka m. idem or 'm. (a -manuṣyasya h - )' ghanahasta saṃkhyā f. (in geometry ) the contents of an excavation or of a solid alike in figure ghṛtahasta (t/a - - ) mf(ā - )n. having ghee in one's hand grāvahasta (gr/āv - ) mfn. equals -grābh/a - halāyudhasta va m. Name of work hastihasta m. an elephant's trunk hastihasta parāmṛṣṭa mf(ā - )n. seized or struck by the trunk of an elephant hiraṇyahasta mfn. (h/iraṇya - - ) olden-handed hiraṇyahasta m. Name of savitṛ - hiraṇyahasta m. of a man indrahasta m. a kind of medicament iṣuhasta mfn. "arrow-handed", carrying arrows in the hand. jitahasta mfn. one who has exercised his hand kacahasta m. thick or ornamented hair, beautiful hair kālahasta Name (also title or epithet) of a pious forester, RTL: 441 kapālahasta mfn. bearing a skull in the hand, kapālaśaktihasta mf(ā - )n. bearing a skull and spear in hand kapotahasta m. a particular position of the hands. kapotahasta ka m. idem or 'm. a particular position of the hands.' karihasta m. a particular position of the hands. karmahasta mfn. clever in business kāruhasta m. the hand of an artisan kāṣṭhasta mbha m. a beam of wood keśahasta m. much or ornamented hair, tuft (quoted in ) keśahasta m. the hair for a hand khaḍgahasta mfn. equals -pāṇi - khādihasta (kh/ādi - - ) mfn. having the hands ornamented with bracelets or rings (said of the marut - s), khasta nī f. "having the atmosphere for its breast"Name of the earth khaṭvāṅgahasta mfn. = - bhṛt - , kṛtahasta mfn. one who has exercised his hands, dexterous, skilled (especially in archery) kṛtahasta tal f. dexterity kṛtahasta vat ind. in a clever way kṣiprahasta m. "swift-handed", Name of agni - Paipp. kṣiprahasta m. of a rakṣas - kumbhasta nī f. ( ) having breasts like jars kuśahasta mfn. having kuśa - grass in the hand or in the paw (as applied to the tiger) laghucitrahasta mfn. light and ready-handed, possessing unusual manual skill laghuhasta mfn. light-handed, ready-handed, possessing skill in the hands (as an archer, writer etc.) etc. laghuhasta m. a good archer laghuhasta tā f. ( ) ready-handedness, skilful-handed laghuhasta tva n. ( ) ready-handedness, skilful-handed laghuhasta vat mfn. equals laghu -hasta - laguḍahasta m. "staff-in-hand", a man armed with a stick or mace, a staff-bearer lagurahasta m. equals laguḍa -h - lakṣmīnṛsiṃhasta varāja m. Name of work liptahasta mfn. having the hands smeared or stained mahāhasta mfn. having large hands (Name of śiva - ) maṇḍalitahasta kāṇḍa mfn. having a trunk formed in rings or circles (said of an elephant) meghasta nita n. "cloud-rumbling", thunder meghasta nitodbhava m. Asteracantha Longifolia muktahasta mf(ā - )n. open. handed, liberal muktahasta mf(ā - )n. loosed, let go nabhasta la n. "sky-surface", firmament etc. nabhasta la n. Name of the 10th solar mansion nabhasta s ind. from the sky nairhasta mfn. (a weapon) intended for handless demons navagrahasta va m. Name of work navahasta m. Name of an author (see -kara - ). niktahasta (kt/a - ) mfn. clean-handed nīlakaṇṭhasta va m. Name of work nirhasta (n/ir - - ) mfn. handless (see nair -h - ), niryāṇahasta mfn. having a foot-rope in the hand nityotkṣiptahasta m. "who always raises his hand", Name of a bodhi -sattva - nṛsiṃhasta varāja m. Name of work nṛtyahasta m. the position of the hands in dancing padmahasta m. a particular measure of length pañcahasta m. "5-handed", Name of a son of manu - pañcahasta m. of a place pañcāyudhasta va m. Name of work paralokahasta mfn. holding in hand (id est quite certain of) the other world parighasta mbha m. a door-post parihasta m. (gaRa nir -udakā di - ) an amulet put round the hand to secure the birth of a child pārśvanāthasta va m. Name of work pāśahasta mfn. noose in hand pāśahasta m. Name of yama - pātrahasta (p/ā - ) mf(ā - )n. holding any vessel in the hand pattrahasta mf(ā - )n. holding a leaf of paper in the hand pinākahasta (pin - ) m. = equals -pāṇi - Name of rudra - prahasta mfn. long-handed prahasta m. (n. ) the open hand with the fingers extended prahasta m. Name of a rākṣasa - prahasta m. of a companion of sūrya -prabha - (son of candra -prabha - , king of śākala - ;he had been an asura - before) prahasta ka m. the extended hand prahasta ka mn. (scilicet tṛca - ) Name of prahasta vāda m. Name of work. pratihasta m. a deputy, substitute, proxy. ( pratihastatva -tva - n. ), pratihasta ka ( ) m. a deputy, substitute, proxy. pratihasta tva n. pratihasta rahasta s ind. out of retirement ratnahasta m. Name of kubera - (see -garbha - ). ratnamudrāhasta m. Name of a bodhi -sattva - riktahasta mfn. empty-handed, bringing no present riktahasta mfn. carrying away no present ṛjuhasta mf(ā - )n. "good-handed", bestowing liberally (said of the earth) ṛṣabhasta va m. Name of work sahasrahasta mfn. thousand-handed sahasrahasta m. Name of śiva - sahasta mfn. having hands sahasta mfn. dexterous or skilled in handling weapons sahasta talam ind. with clapping of hands, sākṣatapātrahasta mfn. holding a vessel full of grain śaktihasta m. equals -pāṇi - saṃhatahasta mfn. seizing or holding each other by the hand ( saṃhatahastatva -tva - , n. ) saṃhatahasta tva n. saṃhatahasta saṃsaktahasta mfn. having the hands joined with (compound ) samuddhasta (for -ud -hasta - ) mfn. wiped off with the hand saprathasta ma mfn. (superl.) very extensive or large saptahasta mfn. having 7 hands saptahasta mfn. measuring 7 cubits śāsahasta mfn. holding a butcher's knife in the hand saśaracāpahasta mfn. holding a bow with an arrow in the hand sāsihasta ( ) mfn. sword in hand. śatahasta mfn. hundred-handed skandhasta mbhi (?) m. Name of king śrāddhasta baka m. Name of work srastahasta mfn. relaxing the grasp, letting go the hold śrīkaṇṭhasta va m. "praise of the district of śrī -kaṇṭha - ", Name of a poem. sṛkāhasta mfn. holding an arrow etc. in the hand sruvahasta m. Name of śiva - sthūlahasta m. the thick trunk (of an elephant) sthūlahasta m. a large or coarse hand (according to to some) . śubhajālihasta , mfn. having a hand with beautifully reticulated lines, ibidem or 'in the same place or book or text' as the preceding śuddhahasta (śuddh/a - - ) mfn. having pure hands suhasta mf(ā - )n. having beautiful hands suhasta mf(ā - )n. skilful or clever with the hands suhasta mf(ā - )n. trained in arms, disciplined suhasta m. Name of a soma - -keeper suhasta m. of a son of dhṛta -rāṣṭra - sukhahasta mfn. having a soft or gentle hand śūlahasta mfn. equals -pāṇi - śūlahasta m. a man armed with a lance, lancer śūlahasta m. Name of śiva - śūlamudgarahasta mf(ā - )n. having a lance and mace in hand śūnyahasta mfn. empty-handed svahasta m. one's own hand (taṃ - dā - ,"to offer one's hand for aid [ locative case ]") etc. svahasta m. own handwriting, autograph svahasta gata mfn. fallen into or being in one's own hands svahasta svastikastanī f. covering (her) breasts with crossed hands triśūlahasta mfn. bearing the trident in his hand (śiva - ), troṭakahasta m. "beak-handed", a bird uddhasta mfn. (hasta - with ud - ) extending the hands, raising the hands upahasta m. the act of taking with the hand, receiving ([ ]) gaRa vetanā di - , (not in ) upahasta ya Nom. P. upahastayati - , to take with the hand, receive upalahasta m. "stone-hand", Name of a cāṇḍāla - uparihasta m. an elevated hand urohasta n. a mode of boxing or wrestling (bāhuyuddha -bheda - ) uttānahasta mfn. (uttān/a - ) having the hand, extended, extending them in prayer uttānahasta m. dual number (au - ) the two hands with the fingers stretched out (but with the backs towards the ground) vāgghasta vat (vāc - + hasta - ) mfn. possessed of speech and hands vaikuṇṭhasta va m. Name of work vaikuṇṭhasta vavyākhyā f. Name of work vajrahasta mfn. (v/ajra - - ) "thunderbolt-handed", wielding a thunderbolt (said of indra - , agni - , the marut - s) vajrahasta m. Name of śiva - vālahasta m. a tail vāmahasta m. the dewlap of a goat varadahasta m. the beneficent hand (of a deity or benefactor of any kind) vāraṇahasta m. a particular stringed instrument vardhakihasta m. a carpenter's measure of 42 inches vedhasta ma (vedh/as - - ). mfn. most pious or religious, best, wisest vetrahasta m. equals -pāṇi - vetravyāsaktahasta mfn. one whose hands cling to a reed or reeds vidyuddhasta (vidy/ud - - ) mfn. (for vidy/ud - + hasta - ) holding a glittering weapon in the hand vihasta mfn. without a hand or trunk, handless ( vihastatā -tā - f. ) vihasta mfn. unhandy, inexperienced (See a -vih - ) vihasta mfn. confounded, perplexed, helpless ( vihastatā -tā - f. ) vihasta mfn. (in fine compositi or 'at the end of a compound' ) completely absorbed in vihasta mfn. adroit, skilled, experienced (in; compound ) vihasta mfn. wise, learned vihasta m. a eunuch vihasta tā f. vihasta vihasta tā f. vihasta vīṇāhasta mfn. holding a lute in his hand (śiva - ) viśvatohasta (śv/ato - - ) mfn. one who has hands on all sides vyagrahasta mfn. having the hands occupied with (compound ) vyālambahasta mfn. (an elephant) having its trunk hanging down vyālambahasta m. the red Ricinus or castor-oil plant vyapohasta va m. Name of a chapter of the
Apte Search
Results for hasta 13 results
hasta ḥ हस्तः [हस्-तन् न इट् Uṇ.3.86] 1 The hand; हस्तं गत 'fallen in the hand or possession of'; गौतमीहस्ते विसर्जयि- ष्यामि Ś.3 'I shall send it by Gautamī'; so हस्ते पतिता; हस्तसंनिहितां कुरु &c.; शंभुना दत्तहस्ता Me.62 'leaning on Śambhu's hand'; हस्ते-कृ 1 (हस्तेकृत्य-कृत्वा) 'to take or seize by the hand, take hold of the hand, take in hand, take possession of'; Prov. :--हस्तकङ्कणं किं दर्पणे प्रेक्ष्यते Karpūr. 'sight requires no mirror'. -2 The truck of an elephant; Ku.1.36; अथवा हस्तिहस्तचञ्चलानि पुरुषभाग्यानि भवन्ति Avimārakam 2. -3 N. of the 13th lunar mansion consisting of five stars. -4 The fore-arm, cubit, a measure of length (equal to 24 aṅgulas or about 18 inches, being the distance between the elbow and the tip of the middle finger). -5 Hand-writing, signature; धनी वोपगतं दद्यात् स्वहस्तपरिचिह्नितम् Y.1.319; स्वहस्त- कालसंपन्नं शासनम् 1.32 'bearing date and signature'; धार्यतामयं प्रियायाः स्वहस्तः V.2 'the autograph of my beloved'; 2.2. -6 (Hence fig.) Proof, indication; Mu.3. -7 Help, assistance, support; वात्या खेदं कृशाङ्ग्याः सुचिरमवयवैर्दत्तहस्ता करोति Ve.2.21. -8 A mass, quantity, abundance (of hair), in comp. with केश, कच &c.; पाशः पक्षश्च हस्तश्च कलापार्थाः कचात् Ak.; रतिविगलितबन्धे केशहस्ते सुकेश्याः सति कुसुमसनाथे किं करोत्यषे वहीं V.4.22. -स्तम् 1 A pair of leather-bellows. -2 Skill (in using the hand); कलासु कौशलमक्षभूमिहस्तादिषु Dk. 2.2. -Comp. -अक्षरम् one's own hand or signature, one's own sign-manual. -अग्रम् the finger (being the extremity of the hand). -अङ्गुलिः f. any finger of the hand. -अभ्यासः contact with the hand. -अवलम्बः, आलम्बनम् support of the hand; दत्तहस्तावलम्बे प्रारम्भे Ratn.1.8 'being aided or helped on'. -आमलकम् 'the fruit of the myrobalan held in the hand', a phrase used to denote that which can be clearly and easily seen or understood; cf. करतलामलकफलवदखिलं जगदालोकयताम् K.43. -आवापः 1 a finger-guard (ज्याघातवारणम्); V.5; Ś.6. -2 a hand-fetter; व्यालकुञ्जरदुर्गेषु सर्पचोरभयेषु च । हस्तावापेन गच्छन्ति नास्तिकाः किमतः परम् ॥ Mb.12.181.5. -कमलम् 1 a lotus carried in the hand. -2 a lotus-like hand. -कौशलम् manual dexterity. -क्रिया manual work or performance, handicraft. -गत, -गामिन् a. come to hand, fallen into one's possession, obtained, secured; त्वं प्रार्थ्यसे हस्तगता ममैभिः R.7.67;8.1. -ग्राहः taking by the hand. -चापल्यम् = हस्तकौशलम् q. v. -तलम् 1 the palm of the hand. -2 the tip of an elephant's trunk. -तालः striking the palms together, clapping the hands. -तुला 'hand-balance', weighing in the hand; हस्ततुलयापि निपुणाः पलप्रमाणं विजानन्ति Pt.2.83. -दक्षिण a. 1 situated on the right hand. -2 Right, correct. -दोषः a slip of the hand. -धारणम्, -वारणम् warding off a blow (with the hand). -पादम् the hands and feet; न मे हस्तपादं प्रसरति Ś.4. -पुच्छम् the hand below the wrist. -पृष्ठम् the back of the hand. -प्रद a. supporting, helping. -प्राप्त, -वर्तिन्, -स्थ, -स्थित a. 1 held in the hand. -2 gained, secured. -प्राप्य a. easily accessible to the hand; that can be reached with the hand; हस्तप्राप्यस्तबकनमितो बालमन्दारवृक्षः Me.77. -बिम्बम् perfuming the body with unguents. -भ्रष्ट a. escaped. -मणिः a jewel worn on the wrist. -रोधम् ind. in the hands; हस्तरोधं दधद् धनुः Bk.5.32. -लाघवम् 1 manual readiness or skill. -2 a sleight of the hand, legerdemain. -लेखः Sketching practice before producing an object of art, hand-drawing; अस्यैव सर्गाय भवत्करस्य सरोजसृष्टिर्मम हस्तलेखः N.7.72; हस्तलेखमसृजत् खलु जन्मस्थानरेणुकमसौ भवदर्थम् ibid.21.69. -वापः = हस्तक्षेपः shooting (arrows) with the hand; यस्यैकषष्टिर्निशितास्तीक्ष्णधाराः सुवाससः संमतो हस्तवापः Mb. 5.23.22. -वाम a. situated on the left (or wrong) hand. -विन्यासः position of the hands. -संवाहनम् rubbing or shampooing with the hands; संभोगान्ते मम समुचितो हस्तसंवाहनानां यास्यत्युरुः सरसकदलीगर्भगौरश्चलत्वम् Me.98. -सिद्धिः f. 1 manual labour, doing with the hands. -2 hire, wages. -सूत्रम् a bracelet or thread-string worn on the wrist; धात्र्यङ्गुलीभिः प्रतिसार्यमाणमूर्णामयं कौतुकहस्त- सूत्रम् Ku.7.25. -स्वस्तिकः crossing the hands; स्तनविनि- हितहस्तस्वस्तिकाभिर्वधूभिः Māl.4.1. -हार्य a. manifest. hasta kaḥ हस्तकः 1 A hand. -2 The position of the hand. -3 A measure of length. -4 A turn-spit. hasta vat हस्तवत् a. Dexterous, skilful, clever; केनचित्तु हस्त- वतैकागारिकेण तावतीं सुरङ्गां कारयित्वा Dk.2.2. atihasta yati अतिहस्तयति Den. P. [अतिहस्त-णि] 1 To stretch out the hands (हस्तौ निरस्यति). -2 [हस्तिना अतिक्रामति] To overtake (one) on an elephant. adhasta na अधस्तन a. (-नी f.) [अधोभवः अधस्-टयु तुट् च] 1 Lower, situated beneath. -2 Prior, previous. adhasta rā अधस्तरा (मा) म् ind. [अतिशयेनाधः] Very low. apahasta ḥ अपहस्तः [अपसारणार्थो हस्तः] 1 The hand placed on the neck to drive out a person (गलहस्त); one that is so driven out; सारथिं चास्य दयितमपहस्तेन जघ्निवान् Mb.1. 129.36;3.12.85. -2 Throwing away or off, taking away असिहस्तापहस्ताभ्यां तेषां गात्राण्यकृन्तत Mb.6.9.45. -3 Stealing, plundering. apahasta yati अपहस्तयति Den. P. To seize by the neck and drive out; hence throw away, abandon, leave, discard, reject (fig. also). uddhasta उद्धस्त a. Extending or raising the hands. parihasta ḥ परिहस्तः Ved. 1 An amulet put round the hand to secure the birth of a child. -2 A ring for the hand. prahasta ḥ प्रहस्तः 1 The open hand with the fingers extended. -2 N. of a general of Rāvaṇa. bhasta kam भस्तकम् 1 Gold or silver. -2 Morbid appetite from over-digestion of food; कट्वादिरूक्षान्नभुजां नराणां क्षीणे कफे मारुतपित्तवृद्धौ । अतिप्रवृद्धः पवनान्वितो$ग्निर्भुक्तं क्षणाद् भस्म करोति
यस्मात् ॥ तस्मादसौ भस्मकसंज्ञको$भूदुपेक्षितो$यं पचते च धातून् Bhāva. P. -3 A kind of disease of the eyes. vihasta विहस्त a. 1 Handless. -2 Confounded, bewildered, overpowered, made powerless; मालतीमुखावलोकनविहस्ततया Māl.1; R.5.49; पितामहस्तामालोक्य विहस्तामस्थिरां स्थिराम् Śiva B.5.47; शाहराजात्मज शिशो विहाय स्वां विहस्तताम् ibid 21.23. -3 Disabled, incapacitated (for doing the proper work); रुजाविहस्तचरणम् M.4. -4 Adroit, skilled. -5 Learned, wise. -स्तः A eunuch.
Macdonell Vedic Search
Results for hasta 5 results
hasta hásta, m. hand, ii. 33, 7; vi. 54, 10; viii. 29, 3-5. [256] hasta vant hásta-vant, a. having hands, x. 34, 9. ahasta a-hastá, a. (Bv.) handless, x. 34, 9. vajrahasta vájra-hasta, a. (Bv.) having a bolt in his hand, ii. 12, 13. hiraṇyahasta híraṇya-hasta, a. (Bv.) golden-handed, i. 35, 10.
Macdonell Search
Results for hasta 10 results
hasta m. hand (ord. mg.); C.: elephant's trunk; as a measure=fore-arm or cubit (about 18 inches); handwriting (rare); abundance (--°ree; after words meaning hair); N.; V., C.: eleventh (or thirteenth) lunar asterism: --°ree; a. holding in (sts. by) the hand: -m gam, fall into the hand of (--°ree;); e kri, take into one's hand; also=gain possession of, get into one's power; marry (a girl); e nyasta, resting on her hand (face);tasya haste loka-dvayam sthitam, the two worlds are in his hand=are assured to him. hasta ka m. hand; supporting hand; handful of (--°ree;); spit (v. r. ika); -ga, a. (fallen into=) being in the hand, of (--°ree;); fig.=one's own, secured to one; -gata, pp. id.; -gâmin, a. id.; -grihîta, pp.tied by the hands; -grihya, gd. taking by the hand (V.); -gra ha, m. taking the hand; marriage; taking anything in hand; -grâbhá, a. grasping the hand of a girl, wedded (RV.1); -grâha, a. id.; m. husband: -ka, a. graspingone by the hand = obtrusive; -ghná, m. hand-guard (against the bowstring; RV.1); (hásta)- kyuti, f. swift movement of the hands (RV.1); -tala-gata, pp. lying in the palm of one's hand=being in one's power; -tulâ, f.hand as a balance: in. by using the hands instead of scales; -dîpa, m. hand-lantern; -dhâranâ, f. supporting with the hand; taking by the hand=marrying (a girl); -pâda, n. sg. hands and feet; -prada, a. giving a hand, support ing, helping; -prâpta, pp. fallen into=being in one's hand (=-ga); -prâpya, fp. to be reached with the hand (cluster); -bhrashta, pp. escaped from one's hand, run away; -le kha, m. hand-drawing; -lekhî-kri, draw, sketch; (hásta)-vat, a. having hands (V., C.); dexterous (C.); -vartin, m. N. of a prince; -samgñâ, f. sign with the hand; -sûtra, n. cord put on the wrist of a girl before her wedding; -stha, a. being in one's hand; -svastika,m. crossing of the hands; -hârya, fp. to be grasped with the hands, palpable, manifest. agrahasta m. finger; tip of elephant's trunk. adhasta la n. surface --, space below (--°ree;). apahasta ya den. P. shake off, push aside: pp. -hastita. ahasta a. handless. gabhasta la n. kind of hell. nabhasta la n. sky-surface, nether sky, vault of heaven. pāśahasta a. holding a snare or noose in his hand; m. ep. of Yama. sahasta a. possessed of hands: -tâl am, ad. with clapping of hands.
Vedic Index of Names and Subjects
Results for hasta 3 results
hasta See Nakṣatra. hasta ghna Denotes in the Rigveda a hand-guard,’ a covering used as a protection of the hand and arm from the impact of the bowstring. The word is of remarkable and still unexplained formation. Lātyāyana has hasta-tra and the Epic hastāvāpa as its equivalent in sense. hiraṇyahasta Is in the Rigveda the name of a son given by the Aśvins to Vadhrimatī (who, as her name denotes, was the wife of a eunuch).
Bloomfield Vedic Concordance
200 results
ā hastayor adhithā indra kṛṣṭīḥ RV.6.31.1b. aditer hastāṃ srucam etāṃ dvitīyām AVś.11.1.24a. P: aditer hastām Kauś.62.1. adveṣo hastayor dadhe RV.1.24.4c. ahastāso hastavantaṃ sahante RV.10.34.9b. antar hastaṃ kṛtaṃ mama AVś.7.50.2d. aryamā hastam agrabhīt (SMB. agrahīt) śG.2.3.1d; SMB.1.6.15c; JG.1.12. See aryamā te hastam. bhadrau hastau bhadrā jihvā AVP.9.22.2a. dakṣiṇe hasta ā dadhat AVś.4.20.4b; AVP.8.6.4b. daṇḍaṃ hastād ādadāno gatāsoḥ AVś.18.2.59a. P: daṇḍaṃ hastāt Kauś.80.48. Cf. dhanur hastād. dhanur hastād ādadāno (TA. -nā) mṛtasya RV.10.18.9a; AVś.18.2.60a; TA.6.1.3a; AG.4.2.20. P: dhanur hastāt Kauś.80.49. Cf. BṛhD.7.15. Cf. daṇḍaṃ. dhātā hastam agrabhīt JG.1.12. See dhātā te hastam. gṛhṇāmi hastam anu maitv atra AVś.12.3.17c. P: gṛhṇāmi hastam Kauś.61.14. jāmyā hastaṃ kṛtam ārebhiṣe AVP.5.36.8c. karmaṇe hastau visṛṣṭau KS.34.15. maṇiṃ hastād ādadānā mṛtasya TA.6.1.3a. nir hastayor varuṇo mitro aryamā AVś.1.18.2b. oṣadhīr hasta ādadhe RV.10.97.11b; AVP.11.6.7b; VS.12.85b; TS.4.2.6.2b; MS.2.7.13b: 93.17; KS.16.13b. pra hastau na yathā riṣat (AVP. yathāśiṣat) AVś.19.49.10b; AVP.14.8.10b. pūṣā hastam agrabhīt JG.1.12. See pūṣā te hastam. ubhau hastau pratidīvnaḥ AVP.1.49.3a. yasmai hastābhyāṃ pādābhyām AVś.10.7.39a. yathendro hastam agrahīt MG.1.10.15a. aṃśas te hastam agrabhīt # ApMB.2.3.9 (ApG.4.10.12). Cf. agniṣ ṭe etc. akṛṇudhvaṃ svapasyā suhastāḥ # RV.4.35.9b. akṣaṃs tān # VS.21.60; KS.19.13; TB.2.6.15.2. Cf. aghat taṃ, and aghastāṃ tān. agniṃ sāmrājyāya # Mś.6.2.5.31 (ūha of bṛhaspatiṃ sāmrājyāya in devasya tvā ... hastābhyāṃ sarasvatyā vācā yantur yantreṇa ...). agnir vedhastama ṛṣiḥ # RV.6.14.2b. agnir hotā hastagṛhyā nināya # RV.10.109.2d; AVś.5.17.2d; AVP.9.15.2d. agniṣ ṭe hastam agrabhīt (SMB. agrahīt) # ApMB.2.3.3 (ApG.4.10.12); HG.1.5.9; SMB.1.6.15a. Cf. GG.2.10.20. agne vedhastama priyam # RV.1.75.2b. aghat tam # VS.28.23,46. Cf. akṣaṃs tān, and aghastāṃ tam. atyo na hastayato adriḥ sotari # RV.10.76.2b. adarśus tvā śāsahastam # AB.7.17.3a. See adrākṣus. adrākṣus tvā śāsahastam # śś.15.24a. See adarśus. adhaspadān ma ud vadata # RV.10.166.5d. Cf. adhastād. adhvaryavo rathirāsaḥ suhastāḥ # RV.9.97.37d; SV.2.707d. adhvaryor vā prayataṃ śakra hastāt # RV.3.35.10c. adhvād eko 'ddhād eko (read ghastād eko 'gdhād eko ?) hutād eko 'hutād ekaḥ kṛtād ekaḥ kṛtākṛtād ekaḥ sanād ekaḥ sanāsanād ekaḥ # Mś.2.5.5.20. See agdhād eko. anāmayitnubhyāṃ tvā (AVś. hastābhyām; AVP. śaṃbhubhyām) # RV.10.137.7c; AVś.4.13.7c; AVP.5.18.8c. anūnod atra hastayato adriḥ # RV.5.45.7a. apaśyaṃ saprathastamam # RV.1.18.9b. aprakṣitaṃ vasu bibharṣi hastayoḥ # RV.1.55.8a. apsu tvā hastair duduhur manīṣiṇaḥ # RV.9.79.4d. aryamā te hastam agrabhīt # ApMB.2.3.8 (ApG.4.10.12). See aryamā hastam. avatatadhanvā pinākāvasaḥ (TS.Apś. pinākahastaḥ) kṛttivāsāḥ # VS.3.61; TS.1.8.6.2; śB.2.6.2.17; Apś.8.18.9. Fragment: kṛttivāsāḥ Kś.5.10.22. See kṛttivāsāḥ, and pinākahastaḥ. aśrīṇītādiśaṃ gabhastau # RV.10.61.3d; VS.7.17d; śB.4.2.1.12d; Apś.12.14.15d. aṣṭrām (sc. hastāt etc.) # Kauś.80.50. Vikāra of one of the two preceding quotations, AVś.18.2.59, or 60. asmākāsad indro vajrahastaḥ # RV.1.173.10b. asya mandāno madhvo vajrahastaḥ # RV.2.19.2a. asyāṃ me pṛthivyām agniś cānnaṃ cādhipatī agniś cānnaṃ ca maitasyai diśaḥ pātām agniṃ cānnaṃ ca sa devatānām ṛchatu yo no 'to 'bhidāsati # śś.6.3.7. Cf. ye 'dhastāj juhvati. ā te hastau rabhāmahe # AVś.8.1.8d. ā dade # TS.1.1.9.1; 3.8.1; 4.1.1. See under devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām ā dade. ā yad vajraṃ dadhiṣe hasta ugra # RV.7.28.2c. ā rohorum upa dhatsva hastam (ApMB. upa barhasva bāhum) # AVś.14.2.39a; ApMB.1.11.7a (ApG.3.8.10). āsmāt sadhastād oror antarikṣāt # TB.3.7.9.2; Apś.13.1.11. Cf. orv antarikṣam. iḍāyās tvā hastābhyām ā rabhe # AVP.9.21.10. indraṃ sāmrājyāyābhiṣiñcāmi # MS.1.11.4: 165.8; 3.4.3: 47.10. P: indraṃ sāmrājyāya Mś.6.2.5.31 (ūha of bṛhaspatiṃ sāmrājyāya in devasya tvā ... hastābhyāṃ sarasvatyā vācā yantur yantreṇa ...). Cf. indrasya tvā sām-, and indrasya bṛhaspates. indras te hastam agrabhīt # JG.1.12. indrasya tvā hastābhyām ā rabhe # AVP.9.21.11. indraḥ su pūṣā vṛṣaṇā suhastā # RV.3.57.2a. imām indra hastacyutim # MS.2.7.12a: 92.13; Mś.6.1.5.39. īśāna indra dadhiṣe gabhastau # RV.10.73.8b. ugraṃ huvema paramāt sadhastāt # MahānU.6.6b. See agniṃ huvema, and ukthair havāmahe. upa jyeṣṭhe varūthe gabhastau # RV.2.18.8c. ubhā hi hastā vasunā pṛṇasva # VS.5.19c; TS.1.7.13.4c; śB.3.5.3.22c. See hastau pṛṇasva. ṛtasya tvā devahaviḥ pāśena pratimuñcāmi (KS. pratimuñcāmy amuṣmai juṣṭam; TS.Apś. pāśenārabhe) # VS.6.8; TS.1.3.8.1; MS.1.2.15: 24.11; KS.3.5; 26.8; śB.3.7.4.1; Apś.7.13.8. Ps: ṛtasya tvā devahaviḥ pāśena Mś.1.8.3.5; ṛtasya tvā Kś.6.3.27. See devasya tvā savituḥ ... hastābhyām ṛtasya. ṛtūnāṃ tvā hastābhyām ā rabhe # AVP.9.21.6. ekarṣes tvā hastābhyām ā rabhe # AVP.9.21.1. okhāṃ dadhātu (MS. dadātu) hastayoḥ # VS.11.56d; TS.4.1.5.3d; MS.2.7.5d: 80.10; KS.16.5d; śB.6.5.1.10. orv antarikṣam # śś.8.22.1. Cf. āsmāt sadhastād. karmaṇā suhastāḥ # śś.8.20.1. kṛtaṃ me hasta āhitam # AVP.1.49.4c. kva teṣu rudra hastaḥ # AVP.15.20.5a. Cf. RV.2.33.7ab. gaṇaṃ devānām ṛbhavaḥ suhastāḥ # RV.4.35.3d. gṛbhṇāmi te saubhagatvāya (ApMB. suprajāstvāya) hastam # RV.10.85.36a; AG.1.7.3; śG.1.13.2; SMB.1.2.16a; PG.1.6.3a; ApMB.1.3.3a (ApG.2.4.15); MG.1.10.15c. P: gṛbhṇāmi te GG.2.2.16; KhG.1.3.31. Cf. BṛhD.7.135 (B). See gṛhṇāmi etc. gṛhṇāmi te saubhagatvāya (HG. suprajāstvāya) hastam # AVś.14.1.50a; HG.1.20.1a; JG.1.21a; VārG.14.13a. See gṛbhṇāmi etc. jagṛhmā (RV. jagṛbhmā; TB. jagṛbhṇā) te dakṣiṇam indra hastam # RV.10.47.1a; SV.1.317a; MS.4.14.5a: 221.12; 4.14.8: 227.6; TB.2.8.2.5a. P: jagṛhmā te Svidh.2.7.3. jīvann eva prati hastānṛṇāni # MS.4.14.17d: 245.10. See prec. two. juṣasva saprathastamam # RV.1.75.1a; MS.3.10.1a: 130.6; 4.13.5: 204.7; KS.16.21a; AB.2.12.3a; KB.28.2; TB.3.6.7.1a; Aś.3.4.1; śś.5.18.1; 6.4.1; 10.12.15; 14.56.12; 15.1.25; Mś.5.2.8.26. taṃ vā ahaṃ nārvāñcaṃ na parāñcaṃ na pratyañcaṃ satyenodareṇa tenainaṃ prāśiṣaṃ tayainam ajīgamam # AVś.11.3.42; ... pratyañcaṃ satye pratiṣṭhāya tayainaṃ etc. AVś.11.3.49; ... pratyañcaṃ saptaṛṣibhiḥ prāṇāpānais tair enaṃ etc. AVś.11.3.38; ... pratyañcaṃ samudreṇa vastinā tenainaṃ etc. AVś.11.3.43; ... pratyañcaṃ savituḥ prapadābhyāṃ tābhyām enaṃ etc. AVś.11.3.47; ... pratyañcaṃ sūryācandramasābhyām akṣībhyāṃ tābhyām enaṃ etc. AVś.11.3.34; ... pratyañcaṃ tvaṣṭur aṣṭhīvadbhyāṃ tābhyām enaṃ etc. AVś.11.3.45; ... pratyañcaṃ divā pṛṣṭhena tenainaṃ etc. AVś.11.3.40; ... pratyañcaṃ dyāvāpṛthivībhyāṃ śrotrābhyāṃ tābhyām enaṃ etc. AVś.11.3.33; ... pratyañcam agner jihvayā tayainaṃ etc. AVś.11.3.36; ... pratyañcam antarikṣeṇa vyacasā tenainaṃ etc. AVś.11.3.39; ... pratyañcam aśvinoḥ pādābhyāṃ tābhyām enaṃ etc. AVś.11.3.46; ... pratyañcam ṛtasya hastābhyāṃ tābhyām enaṃ etc. AVś.11.3.48; ... pratyañcam ṛtubhir dantais tair enaṃ etc. AVś.11.3.37; ... pratyañcaṃ pṛthivyorasā tenainaṃ etc. AVś.11.3.41; ... pratyañcaṃ bṛhaspatinā śīrṣṇā tenainaṃ etc. AVś.11.3.32; ... pratyañcaṃ brahmaṇā mukhena tenainaṃ etc. AVś.11.3.35; ... pratyañcaṃ mitrāvaruṇayor ūrubhyāṃ tābhyām enaṃ etc. AVś.11.3.44. taṃ te satyasya hastābhyām # AVś.3.11.8e; AVP.1.61.1c. tam āsyadhvam ūrmim adyā suhastāḥ # RV.10.30.2d. taṃ pṛchantī vajrahastaṃ ratheṣṭhām # RV.6.22.5a; AVś.20.36.5a. tava cyautnāni vajrahasta tāni # RV.7.19.5a; AVś.20.37.5a. tāṃ ā madāya vajrahasta pītaye # RV.7.32.4c; SV.1.293c. tā no hastau kṛtena saṃ sṛjantu # AVP.4.9.5c. See tā me hastau. tā me hastau saṃ sṛjantu ghṛtena # AVś.7.109.3c. See tā no hastau. tāv aśvinā bhadrahastā supāṇī # RV.1.109.4c. tigmam eko bibharti hasta āyudham # RV.8.29.5a. tiṣṭhā ratham (TB.Apś. rathe) adhi taṃ (VS.śB. yaṃ; TB. yad) vajrahasta (TB. -taḥ) # RV.5.33.3c; VS.10.22c; śB.5.4.3.14c; TB.2.7.16.2a. P: tiṣṭhā rathe Apś.22.28.20. turo bhagasya hastābhyām # AVś.6.102.3c. tena gṛhṇāmi tvām aham (AVś. gṛhṇāmi te hastam) # AVś.14.1.48c; VS.20.32d; ApMB.2.5.22c. See tena tvāhaṃ. traiṣṭubhena chandasāhar iṣṭakām upadadhe # Apś.16.11.5. ūha of devasya tvā savituḥ ... hastābhyāṃ gāyatreṇa. tveṣaṃ gaṇaṃ tavasaṃ khādihastam # RV.5.58.2a. damūnaso apaso ye suhastāḥ # RV.5.42.12a. P: damūnaso apasaḥ VHDh.8.40. darbho hiraṇyahastaghnaḥ # AVP.7.7.5c. divaṃ martya iva hastābhyām # AB.8.23.7c. See prec. diśāṃ tvā hastābhyām ā rabhe # AVP.9.21.4. devas te savitā hastaṃ gṛhṇātu # AVś.14.1.49a. Cf. under savitā te hastam. devasya te savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyāṃ hastaṃ gṛhṇāmy (VārG. adds aham) asau # SMB.1.6.18; GG.2.10.26; VārG.5.19; 14.13. P: devasya te KhG.2.4.13. See devasya tvā etc. devasya tvā savituḥ prasava upa naye 'sau # ApMB.2.3.24 (ApG.4.10.12). See devasya tvā savituḥ prasave ... hastābhyām upa, and cf. ārṣeyaṃ tvā. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyāṃ rakṣaso vadhaṃ juhomi # TS.1.8.7.2. P: devasya tvā prasave TB.1.7.1.9. Fragmentary: devasya tvā ... rakṣaso vadhaṃ juhomi Apś.18.9.17. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyāṃ saṃvapāmi # VS.1.21; TB.3.2.8.1; śB.1.2.2.1. P: devasya tvā Kś.2.5.10. See saṃ vapāmi, devasya vaḥ etc., and cf. devasya tvā ... hastābhyām agnaye juṣṭaṃ saṃvapāmi. devasya tvā savituḥ ... hastābhyāṃ sarasvatyā bhaiṣajyena etc. # see next but three. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyāṃ sarasvatyā vācā yantur yantreṇa bṛhaspatiṃ sāmrājyāyābhiṣiñcāmi # MS.1.11.4: 165.7; 3.4.3: 47.8. P: devasya tvā savituḥ prasave Mś.6.2.5.30. Fragment: bṛhaspatiṃ sāmrājyāya, with ūhas indraṃ sāmrājyāya and agniṃ sāmrājyāya (q.v.) Mś.6.2.5.31. See next, and devasya tvā ... hastābhyāṃ sarasvatyai vāco yantur yantreṇā-. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyāṃ sarasvatyā vācā yantur yantreṇemam amum āmuṣyāyaṇam amuṣyāḥ putraṃ bṛhaspates (KS.40.9, putram agnes) sāmrājyenābhiṣiñcāmi (KS.14.2, -ṣiñcāmīndrasya sāmrājyenābhiṣiñcāmi) # KS.14.2,8; 40.9. See under prec. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyāṃ sarasvatyai tvā vāco yantur yantreṇa bṛhaspates tvā sāmrājyena brahmaṇābhiṣiñcāmi # JB.2.130. See under prec. but one. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyāṃ sarasvatyai (KS. -tyā) bhaiṣajyena vīryāyānnādyāyābhiṣiñcāmi # VS.20.3; KS.38.4; TB.2.6.5.2. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyāṃ sarasvatyai vāco yantur yantriye (VSK. vāco yan turye turyaṃ) dadhāmi # VS.9.30; VSK.10.5.8; śB.5.2.2.13. P: devasya tvā Kś.14.5.24. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyāṃ sarasvatyai vāco yantur yantreṇāgneḥ (TS. yantreṇāgnes tvā) sāmrājyenābhiṣiñcāmi # VS.18.37; TS.1.7.10.3; śB.9.3.4.17. Fragmentary: devasya tvā savituḥ prasave (Apś. devasya tvā) ... agnes tvā sāmrājyenābhiṣiñcāmi TS.5.6.3.2; TB.1.3.8.2,3; Apś.17.19.8. P: devasya tvā Kś.18.5.9. See under devasya tvā ... hastābhyāṃ sarasvatyā vācā yantur yantreṇa. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyāṃ hastaṃ gṛhṇāmy asau # AG.1.20.4; MG.1.10.15; 22.5. See devasya te. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyāṃ gāyatreṇa chandasā dade 'ṅgirasvat # TS.4.1.1.3. P: devasya tvā savituḥ prasave TS.5.1.1.4. See devasya tvā ... hastābhyām ā dade. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyāṃ gāyatreṇa chandasā rātrim iṣṭakām upadadhe # Apś.16.11.4. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyāṃ prasūto brāhmaṇebhyo nir vapāmi # AVP.5.40.1. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyāṃ prokṣāmi # JG.1.1. Cf. devasya tvā ... hastābhyām agnaye juṣṭaṃ prokṣāmi. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām agnaye juṣṭaṃ saṃvapāmi # KS.1.8 (cf. 31.7); Apś.1.24.1. Cf. devasya tvā ... hastābhyāṃ saṃvapāmi. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām agnaye juṣṭaṃ gṛhṇāmi # VS.1.10; śB.1.1.2.17. P: devasya tvā Kś.2.3.20. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām agnaye juṣṭaṃ nir vapāmi # TS.1.1.4.2; KS.1.4 (cf. 31.3); TB.3.2.4.5; Kauś.2.1. Fragmentary: devasya tvā ... agnaye juṣṭaṃ nirvapāmi Apś.1.17.12. Cf. agnīṣomābhyāṃ (juṣṭaṃ nirvapāmi). devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām agnaye juṣṭam adhivapāmi # Apś.1.21.5. Cf. devasya tvā ... hastābhyām adhi vapāmi. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām agnaye tvā vaiśvānarāya traiṣṭubhena chandasāhar upadadhe (and vaiśvānarāyānuṣṭubhena chandasā rātrīm) upadadhe # KS.38.12. See next. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām agnaye tvā vaiśvānarāyāhar (also with vikāra, rātrīm for ahar) upadadhe # Mś.6.1.4.22. See prec. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām agnaye vo juṣṭān (Apś. juṣṭaṃ) nirvapāmi (KS. agnaye juṣṭaṃ prokṣāmi) # MS.1.1.5: 3.3; 4.1.5: 6.18; KS.1.5 (cf. 31.4); Apś.1.19.1. See devasya vaḥ etc., and cf. devasya tvā ... hastābhyāṃ prokṣāmi. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām agnīṣomābhyāṃ juṣṭaṃ ni yunajmi (VSK. yunagmi; VS.1.10, juṣṭaṃ gṛhṇāmi) # VS.6.9; 10.1; VSK.6.2.3; śB.3.7.4.3. P: devasya tvā Kś.6.3.28. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām agnes tejasā sūryasya varcasendrasyendriyeṇābhi ṣiñcāmi # AB.8.7.5,7,9. P: devasya tvā AB.8.13.2; 18.1. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām adhi vapāmi # TS.1.1.6.1; TB.3.2.6.3. Cf. devasya tvā ... hastābhyām agnaye juṣṭam adhivapāmi. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām aśvinor bhaiṣajyena tejase brahmavarcasāyābhi ṣiñcāmi # VS.20.3; KS.38.4; TB.2.6.5.2; Apś.19.9.13. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām ā dade # VS.1.24; 5.22,26; 6.1,30; 11.9; 22.1; 37.1; 38.1; VSK.2.3.4,5; TS.1.3.1.1; 7.1.11.1; MS.1.1.9: 5.11; 1.2.10: 19.14; 1.2.15: 24.10; 1.3.3: 30.12; 2.7.1: 74.12; 3.11.8: 151.6; 4.1.2: 2.12; 4.1.4: 6.6; 4.1.10: 12.13; 4.9.1: 120.5; 4.9.7: 127.4; KS.1.2,9; 2.9,11,12; 3.3,5,10; 16.1; 27.1; KSA.1.2; śB.1.2.4.4; 3.5.4.4; 6.1.4; 7.1.1; 9.4.3; 6.3.1.38; 14.1.2.7; TB.3.2.9.1; TA.4.2.1; 8.1; 5.7.1; Kauś.137.18. The same formula without ā dade (understood): TS.2.6.4.1; 6.2.10.1; 4.4.1; MS.3.8.8: 105.17; 4.5.4: 68.8; TB.3.2.2.1; 8.3.2; TA.5.2.5. Ps: devasya tvā savituḥ prasave KS.25.9,10; 26.5,8; 31.1,8; Apś.1.3.2; 19.3; 2.1.1; 6.7.1; 7.4.2; 11.3; 10.23.2; 11.11.2; 12.9.2; 11.7; 15.1.3; 16.1.7; 20.3.3; Mś.1.1.1.23,34; 1.2.4.6; 1.8.2.1; 1.8.3.4; 2.2.3.1; 2.3.3.1; 5.2.11.24; 6.1.1.8,23; devasya tvā Lś.2.7.13; Kś.2.6.13; 6.2.8; 9.4.5; 16.2.8; 20.1.27; 26.1.3; 5.1; Apś.1.20.4 (comm.); Mś.4.1.8; HG.1.27.1; BDh.4.5.12; ParDh.11.33; BṛhPDh.7.28. See ā dade devasya tvā ... hastābhyāṃ gāyatreṇa and devasya vas savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām ādadhe, and cf. devebhyas tvā savituḥ. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām ā dade dviṣato vadhāya # ApMB.2.9.5 (ApG.5.12.11). Cf. TS.2.6.4.1. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām indravantaṃ tvā sādayāmi # KS.40.6. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām indrasyendriyeṇa śriyai yaśase balāyābhi (VS.KS. -yeṇa balāya śriyai yaśase 'bhi) ṣiñcāmi # VS.20.3; KS.38.4; TB.2.6.5.3. Cf. indrasyendriyeṇa balāya. devasya tvā savituḥ (KS. devasya savituḥ) prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām indrasyaujasā rakṣohāsi svāhā # MS.2.6.3: 65.2; KS.15.2. P: devasya tvā savituḥ prasave Mś.9.1.1.23. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām upa nayāmy asau (HG. naye 'sau) # śG.2.2.12; HG.1.5.8. See under devasya tvā savituḥ prasava upa. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām upāṃśor vīryeṇa juhomi # VS.9.38; śB.5.2.4.17. P: devasya tvā Kś.15.2.6. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām ṛtasya tvā devahaviḥ pāśenārabhe (MS. pāśena pratimuñcāmi) # TS.6.3.6.2; MS.3.9.6: 124.1. See ṛtasya tvā devahaviḥ. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyāṃ pitṛbhyaḥ pitāmahebhyaḥ prapitāmahebhyo vo juṣṭaṃ nirvapāmi # HG.2.14.3. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyāṃ pṛthivyāḥ sadhasthe (VS.KS.śB. sadhasthād) agniṃ (TS. 'gniṃ) purīṣyam aṅgirasvat khanāmi # VS.11.28; TS.4.1.3.1; MS.2.7.2: 76.12; KS.16.3; śB.6.4.1.1. Ps: devasya tvā savituḥ prasave TS.5.1.4.1; Apś.16.3.2; devasya tvā Kś.16.2.22. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyāṃ prati gṛhṇāmi # VS.2.11; VSK.2.3.4; TS.2.6.8.6; MS.1.9.4: 133.13; KS.9.9 (sexies); KB.6.14; PB.1.8.1; JB.1.73; śB.1.7.4.13; TA.3.10.1; Aś.1.13.1; śś.4.7.5 (cf. 4.21.7); Apś.14.11.2; AG.1.24.15. P: devasya tvā Lś.4.11.11; Kś.2.2.18; Kauś.91.3; PG.1.3.17; HG.1.11.7; JG.1.19. Cf. devasya tvā ... hastābhyāṃ prasūtaḥ praśiṣā pratigṛhṇāmi. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyāṃ prasūta ā rabhe # AVś.19.51.2. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyāṃ prasūtaḥ praśiṣā paristṛṇāmi # Kauś.2.21. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyāṃ prasūtaḥ praśiṣā pratigṛhṇāmi # GB.2.1.2; Vait.3.9. Cf. devasya tvā ... hastābhyāṃ prati gṛhṇāmi. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyāṃ prohāmi # JB.1.78. devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyāṃ barhir devasadanaṃ dāmi (Apś. -nam ā rabhe) # MS.1.1.2: 1.8; 4.1.2: 3.8; Apś.1.3.11. devasya vaḥ savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyāṃ saṃ vapāmi # MS.1.1.9: 4.16; 4.1.9: 10.16. P: devasya vaḥ savituḥ prasave Mś.1.2.1.31; 1.2.3.10. See devasya tvā etc. devasya vaḥ savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām ... agnaye vo juṣṭān nirvapāmi # MS.1.1.5: 3.3; 4.1.5: 6.18. See under devasya tvā etc. devasya vas savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām ādadhe # KA.1.2. P: devasya vas savituḥ prasave KA.2.2. See under devasya tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām ā dade. devās tvendrajyeṣṭhā varuṇarājāno 'dhastāc copariṣṭāc ca pāntu # TS.5.5.9.5; Mś.6.2.4.1. devebhyas tvā savituḥ prasave 'śvinor bāhubhyāṃ pūṣṇo hastābhyām ādade # śB.14.2.1.6. Cf. devasya tvā etc. daurbhāgyair viparetana # AVś.14.2.28d. Cf. athāstaṃ. dvipād dvihastaḥ puruṣo mahādamaḥ # AVP.14.5.7a. dve śīrṣe sapta hastāso asya # RV.4.58.3b; AVP.8.13.3b; VS.17.91b; MS.1.6.2b: 87.17; KS.40.7b; GB.1.2.16b; TA.10.10.2b; MahānU.10.1b; Apś.5.17.4b; N.13.7b. dhartāro diva ṛbhavaḥ suhastāḥ # RV.10.66.10a. dhātā te hastam agrabhīt # HG.1.5.9. See dhātā hastam. dhiṣva vajraṃ hasta ā dakṣiṇatrā # RV.6.18.9c. naro yad vā te hastayor adhukṣan # AVP.2.39.1b; Vait.24.1b. See naro yat te. nārī putraṃ (AVP. putrān) dhāvatu hastagṛhya # AVś.5.20.5c; AVP.9.27.5c. nirhasta ḥ śatrur abhidāsann astu # AVś.6.66.1a. P: nirhastaḥ Kauś.14.7. nirhastāṃś ca kṛṇavaj jātavedāḥ # AVś.3.1.1d; 2.1d. See nihastāṃś etc. nirhastebhyo nairhastam # AVś.6.65.2a. nihastāṃś ca kṛṇavaj jātavedāḥ # AVP.3.5.1d; 3.6.1d. See nirhastāṃś etc. pitā putraṃ na hastayoḥ # RV.1.38.1b. pitā mātā madhuvacāḥ suhastā # RV.5.43.2c. puraṃdarā śikṣataṃ vajrahastā # RV.1.109.8a. pūṣā te hastam agrabhīt # śG.2.3.1c; HG.1.5.9; ApMB.2.3.7 (ApG.4.10.12). See pūṣā hastam. pūṣā tveto nayatu hastagṛhya # RV.10.85.26a; AG.1.8.1; ApMB.1.2.8a (ApG.2.4.9); JG.1.22a. P: pūṣā tvetaḥ JG.1.22. See bhagas tveto. prajāpatis te hastam agrabhīt # HG.1.5.9. prajāpates tvā prasave pṛthivyā nābhāv antarikṣasya bāhubhyāṃ divo hastābhyāṃ prajāpates tvā parameṣṭhinaḥ svārājyenābhiṣiñcāmi # Apś.20.20.3. pra bodhayed gṛhiṇī śuddhahastā # Kauś.73.1b. prāṇāpānayos tvā hastābhyām ā rabhe # AVP.9.21.2. bāhubhyāṃ pari hastayoḥ # AVP.9.3.11b. bibhrad vajraṃ vṛtrahaṇaṃ gabhastau # RV.6.20.9b. bṛhaspatis te hastam agrabhīt # HG.1.5.9. brahmaṇas tvā hastābhyām ā rabhe # AVP.9.21.3. brahmā ced dhastam agrahīt # AVś.5.17.8c; AVP.9.16.6c. bhagas te hastam agrabhīt (AVś. -hīt) # AVś.14.1.51a; śG.2.3.1a; ApMB.2.3.10 (ApG.4.10.12). bhagas tveto nayatu hastagṛhya # AVś.14.1.20a; AVP.4.10.1a. P: bhagas tvetaḥ Kauś.76.10. See pūṣā tveto. bhadram adhastān no vada # RVKh.2.43.3a. bhadrā te hastā sukṛtota pāṇī # RV.4.21.9a; MS.4.12.3a: 186.13; Aś.3.13.14. bhavā naḥ saprathastamaḥ (VS. adds sakhā vṛdhe) # VS.12.114c; TS.1.4.32.1c; TA.3.17.1c; Apś.14.29.1c. See next but one. manasā vācā hastābhyām # TA.10.24.1b; 25.1b; MahānU.14.3b,4b. mahāṃ indro vajrabāhuḥ (VS. vajrahastaḥ) # VS.26.10a; TS.1.4.41.1a; TA.10.1.10a; MahānU.20.11a. mā te hāsta tanvaḥ kiṃ caneha # AVś.18.2.24c. mādhyaṃdine savane vajrahasta # RV.3.32.3c; KB.22.2. māsāṃ (text, erroneously, māsā) tvā hastābhyām ā rabhe # AVP.9.21.9. mitras te hastam agrabhīt # HG.1.5.9; ApMB.2.3.11 (ApG.4.10.12). mitrāvaruṇayos tvā hastābhyāṃ prasūtaḥ praśiṣā prayachāmi (Kauś.56.3, pratigṛhṇāmi) # Kauś.56.2,3; 57.4. mimyakṣa vajro nṛpate gabhastau # RV.10.44.2b; AVś.20.94.2b. yaṃ vā hastaṃ brāhmaṇasyārabhante # AVP.5.36.6b. yathārthaṃ viparetana # VārG.14.25d. See athāstaṃ vi paretana. yadī mṛjanti sugabhastayo naraḥ # RV.9.72.2c. yad didhṛkṣema vajrahasta rodasī # ArS.1.7c. See yeneme citra. yad dhastayoḥ śamitur yan nakheṣu # RV.1.162.9c; VS.25.32c; TS.4.6.8.4c; MS.3.16.1c: 182.15; KSA.6.4c. yad dhastābhyāṃ cakṛma (MSṭBṭA. cakara) kilbiṣāṇi (TA. kilviṣāṇi) # AVś.6.118.1a; MS.4.14.17a: 245.11; TB.3.7.12.3a; TA.2.4.1a. yad vā dāsy ārdrahastā samaṅte # AVś.12.3.13c. yantāsi yachase hastau # AVś.6.81.1a. P: yantāsi Kauś.35.11. yan niktahastas taraṇir vicakṣaṇaḥ # RV.4.45.5c. yaṃ parihastam abibhaḥ # AVś.6.81.3a. yasya viśvāni hastayoḥ # RV.1.176.3a; 6.45.8a. yā adhastād udvīkṣante # AVP.15.19.6a. yāś ca te hasta (MS. -tā) iṣavaḥ # AVP.14.4.3c; VS.16.9c; TS.4.5.1.3c; MS.2.9.2c: 121.19; KS.17.11c; NīlarU.13c. yās te rudrādhastāt senās tābhya eṣa balis tābhyas te namaḥ # PG.3.8.11.
Vedabase Search
Results for hasta 153 results
DCS with thanks
Results for hasta 56 results
hasta noun (masculine neuter) autograph
the hand
trunk (of an elephant)Frequency rank 318/72933 hasta ka noun (masculine) a turn-spit (Monier-Williams, Sir M. (1988))
position of the hand (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the hand (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the hand as a measure of length (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the hand as a support (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 12747/72933 hasta lāghava noun (neuter) a real injury (Monier-Williams, Sir M. (1988))
cleverness (reckoned among the 64 Kalās) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
lightness of hand (Monier-Williams, Sir M. (1988))
manual readiness (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 72438/72933 hasta sūtra noun (neuter) a bangle or ornament put on the wrist of a girl before her wedding (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 72441/72933 hasta tā noun (feminine) Frequency rank 72437/72933 hasta vant adjective dexterous with the hand (as an archer or thief) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
having hand (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 16321/72933 hasta vartin noun (masculine) name of a prince (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 72439/72933 hasta vāpa noun (masculine) scattering or shooting a shower of arrows with the hand (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 72440/72933 adhasta na adjective being underneath (Monier-Williams, Sir M. (1988))
lower (Monier-Williams, Sir M. (1988))
preceding (in a book) (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 18757/72933 apahasta noun (neuter) striking or throwing away or off (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 32149/72933 apahasta ka noun (neuter) [erotics] a kind of hitFrequency rank 32150/72933 apahasta na noun (neuter) Frequency rank 43745/72933 amuktahasta adjective economical (Monier-Williams, Sir M. (1988))
sparing (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 26593/72933 avahasta noun (masculine) the back of the hand (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 45274/72933 ahasta adjective handless (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 32939/72933 utpalahasta ka noun (masculine) name of a manFrequency rank 17710/72933 uddhasta adjective extending the hands (Monier-Williams, Sir M. (1988))
raising the hands (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 47349/72933 upahasta noun (masculine) receiving (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the act of taking with the hand (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the front part of the hand (?)Frequency rank 33564/72933 kṛtahasta adjective dexterous (Monier-Williams, Sir M. (1988))
one who has exercised his hands (Monier-Williams, Sir M. (1988))
skilled (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 10919/72933 keśahasta noun (masculine) much or ornamented hair (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the hair for a hand (Monier-Williams, Sir M. (1988))
tuft (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 50119/72933 kṣiprahasta noun (masculine) name of Agni (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of a Rakṣas (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 50573/72933 gandharvahasta noun (masculine) the castor-oil tree (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 23859/72933 gandharvahasta ka noun (masculine) Ricinus communis Linn.Frequency rank 17855/72933 galahasta y verb (denominative parasmaipada) to seize someone at the throatFrequency rank 51212/72933 cakrahasta noun (masculine) name of Śiva
[rel.] name of ViṣṇuFrequency rank 27935/72933 caṇḍahasta noun (neuter) name of a Liṅga at AmareśvaraFrequency rank 51969/72933 dagdhahasta noun (masculine) a kind of (bad!) alchemistFrequency rank 35565/72933 dadruhasta noun (neuter) Tabernaemontana coronariaFrequency rank 54183/72933 dṛḍhahasta noun (masculine) name of a son of Dhṛtarāṣṭra (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 35810/72933 nabhasta la noun (neuter) firmament (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of the 10th solar mansion (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 6147/72933 nṛpahasta noun (masculine) rājahastaFrequency rank 56714/72933 pañcahasta noun (masculine) name of a place (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of a son of Manu (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 36566/72933 pinākahasta noun (masculine) name of Rudra (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 36913/72933 pratihasta ka noun (masculine) a deputy (Monier-Williams, Sir M. (1988))
proxy (Monier-Williams, Sir M. (1988))
substitute (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 59015/72933 prahasta noun (masculine) name of a companion of Sūryaprabha (son of Candraprabha) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of a Rākṣasa (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the open hand with the fingers extended (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 4228/72933 prahasta ka noun (masculine) the extended hand (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 59564/72933 mahāhasta noun (masculine) name of ŚivaFrequency rank 61921/72933 muktahasta adjective let go (Monier-Williams, Sir M. (1988))
liberal (Monier-Williams, Sir M. (1988))
loosed (Monier-Williams, Sir M. (1988))
openhanded (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 38294/72933 meghasta nitodbhava noun (masculine) Asteracantha longifoliaFrequency rank 62550/72933 rājahasta noun (masculine) a measure of length; 30 aṅgulasFrequency rank 10481/72933 riktahasta adjective bringing no present (Monier-Williams, Sir M. (1988))
carrying away no present (Monier-Williams, Sir M. (1988))
empty-handed (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 63673/72933 laghuhasta noun (masculine) a good archer (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 64027/72933 lambahasta noun (masculine) name of ŚivaFrequency rank 64077/72933 vajrahasta noun (masculine) name of Śiva (Monier-Williams, Sir M. (1988))
[rel.] name of IndraFrequency rank 14415/72933 vāraṇahasta noun (masculine) a particular stringed instrument (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 65178/72933 vihasta adjective adroit (Monier-Williams, Sir M. (1988))
completely absorbed in (Monier-Williams, Sir M. (1988))
confounded (Monier-Williams, Sir M. (1988))
experienced (Monier-Williams, Sir M. (1988))
handless (Monier-Williams, Sir M. (1988))
inexperienced (Monier-Williams, Sir M. (1988))
learned (Monier-Williams, Sir M. (1988))
perplexed (Monier-Williams, Sir M. (1988))
skilled (Monier-Williams, Sir M. (1988))
unhandy (Monier-Williams, Sir M. (1988))
wise (Monier-Williams, Sir M. (1988))
without a hand or trunk (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 66325/72933 śaktihasta noun (masculine) Frequency rank 39862/72933 śivahasta noun (neuter) (? term. techn.)Frequency rank 40042/72933 śīghrahasta tara adjective Frequency rank 67744/72933 śūlahasta noun (masculine) lancer (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of Śiva (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 30631/72933 sahasta adjective dexterous or skilled in handling weapons (Monier-Williams, Sir M. (1988))
having hands (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 25761/72933 sahasrahasta noun (masculine) name of Śiva (Monier-Williams, Sir M. (1988))
[rel.] name of ViṣṇuFrequency rank 40589/72933 suhasta noun (masculine) name of a Soma-keeper (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of a son of Dhṛtarāṣṭra (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 31100/72933 suhasta adjective suhasta (gut in der Hand liegend)
disciplined (Monier-Williams, Sir M. (1988))
having beautiful hands (Monier-Williams, Sir M. (1988))
skilful or clever with the hands (Monier-Williams, Sir M. (1988))
trained in arms (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 41079/72933 sruvahasta noun (masculine) name of Śiva (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 72008/72933 hiraṇyahasta noun (masculine) name of a man (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of Savitṛ (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 72607/72933
Ayurvedic Medical Dictionary Dr. Potturu with thanks
Purchase Kindle edition
gandharvahasta
Plant caster plant; Ricinus communis.
hasta
1. hand; 2. a linear measurement equal to 45.72 centimetres; 3. star Delta Corvi in the southern constellation of Corvus.
Wordnet Search
"hasta" has 57 results.
hasta
ajña, akṣuṇṇa, aprajajñi, avyutpanna, mugdha, vihasta
yaḥ anubhavahīnaḥ।
asyāṃ krīḍāyāṃ saḥ ajñaḥ asti।
hasta
puccham, pucchaḥ, lāṅgulam, lāṅgūlam, bālaḥ, bāladhiḥ, bālahasta ḥ, lūmam, lomaḥ, picchaḥ, laññaḥ
paśvādīnāṃ śarīre pṛṣṭhād bahiḥ lambamānaḥ avayavaviśeṣaḥ।
gāvāḥ pucchena kīṭān durīkurvanti।
hasta
karatālam, hasta tālam, karataladhvaniḥ
karatalau āhatya kṛtaḥ dhvaniḥ।
bālakaḥ karatālaṃ karoti।
hasta
vāmahasta ḥ, vāmapāṇiḥ, savyam, vāmabāhuḥ
mānavādīnāṃ śarīrasya dakṣiṇetaraḥ hastaḥ।
tasya vāmahaste vraṇaḥ jātaḥ।
hasta
eraṇḍaḥ, amaṅgalaḥ, amaṇḍaḥ, asāraḥ, āmaṇḍaḥ, āmaṇḍakaḥ, gandharvahasta ḥ, cañcuḥ, nidhāpakaḥ, ruvuḥ, rūvukaḥ, varaṇḍāluḥ, vyaḍambakam, vyaḍambanam
kṣupaviśeṣaḥ saḥ kṣupaḥ yasmāt tailaṃ prāpyate।
eraṇḍasya phalaṃ kaṇṭakayuktam asti।
hasta
buddhakālīnaḥ hasta lekhaḥ, buddhakālīnaḥ hasta likhitaḥ
buddhakāle likhitāni bastalikhitāni।
sāranāthanagaryāṃ buddhakālīnāni hastalekhāni upalabdhāni।
hasta
hasta bhāgaḥ
hastasya bhāgaḥ।
kaphoṇiḥ iti hastabhāgaḥ asti।
hasta
ativyayin, apavyayin, vyayaśīla, aparimitavyaya, arthaghna, dhanāpacetṛ, muktahasta
yaḥ aparimitaṃ vyayaṃ karoti।
dineśaḥ apavyayī vyaktiḥ asti।
hasta
śṛṅkhalā, hasta pāśaḥ, bandhanam, pāśaḥ, saṃrodhaḥ, prasitiḥ
aparādhinaḥ hastabandhanāya lohādibhiḥ vinirmitaḥ pāśaḥ।
ārakṣakeṇa caurasya haste śṛṅkhalā baddhā।
hasta
hasta paridhānam
tad vastraṃ yad haste paridhāryate।
karacchadaḥ ekaḥ hastaparidhānam।
hasta
hasta trāṇam
haste tathā ca aṅguliṣu dhāraṇārthe upayuktaṃ vastracarmaṇādibhiḥ vinirmitaḥ prāvaraṇaviśeṣaḥ।
śalyacikitsakena śalyakriyāsamaye hastatrāṇam upayujyate।
hasta
eraṇḍaḥ, amaṅgalaḥ, amaṇḍaḥ, asāraḥ, āmaṇḍaḥ, āmaṇḍakaḥ, gandharvahasta ḥ, cañcuḥ, nidhāpakaḥ, ruvuḥ, rūvukaḥ, varaṇḍāluḥ, vyaḍambakam, vyaḍambanam
eraṇḍasya kṣupāt prāptaṃ bījaṃ yasmāt tailaṃ tathā ca bheṣajaṃ prāpyate।
eraṇḍasya tailāt vaidyaḥ bheṣajaṃ nirmāti।
hasta
sūryaḥ, savitā, ādityaḥ, mitraḥ, aruṇaḥ, bhānuḥ, pūṣā, arkaḥ, hiraṇyagarbhaḥ, pataṅgaḥ, khagaḥ, sahasrāṃśuḥ, dinamaṇiḥ, marīci, mārtaṇḍa, divākaraḥ, bhāskaraḥ, prabhākaraḥ, vibhākaraḥ, vivasvān, saptāśvaḥ, haridaśvaḥ, citrarathaḥ, saptasaptiḥ, dinamaṇi, dyumaṇiḥ, divāmaṇiḥ, khamaṇiḥ, khadyotaḥ, pradyotanaḥ, ambarīśaḥ, aṃśahasta ḥ, lokabāndhavaḥ, jagatcakṣuḥ, lokalocanaḥ, kālakṛtaḥ, karmasākṣī, gopatiḥ, gabhastiḥ, gabhastimān, gabhastihasta ḥ, graharājaḥ, caṇḍāṃśu, aṃśumānī, uṣṇaraśmiḥ, tapanaḥ, tāpanaḥ, jyotiṣmān, mihiraḥ, avyayaḥ, arciḥ, padmapāṇiḥ, padminīvallabhaḥ, padmabandhuḥ, padminīkāntaḥ, padmapāṇiḥ, hiraṇyaretaḥ, kāśyapeyaḥ, virocanaḥ, vibhāvasuḥ, tamonudaḥ, tamopahaḥ, citrabhānuḥ, hariḥ, harivāhanaḥ, grahapatiḥ, tviṣāmpatiḥ, ahaḥpatiḥ, vṛdhnaḥ, bhagaḥ, agaḥ, adriḥ, heliḥ, tarūṇiḥ, śūraḥ, dinapraṇīḥ, kuñjāraḥ, plavagaḥ, sūnuḥ, rasādhāraḥ, pratidivā, jyotipīthaḥ, inaḥ, vedodayaḥ, papīḥ, pītaḥ, akūpāraḥ, usraḥ, kapilaḥ
pṛthivyāḥ nikaṭatamaḥ atitejasvī khagolīyaḥ piṇḍaḥ yaṃ paritaḥ pṛthvyādigrahāḥ bhramanti। tathā ca yaḥ ākāśe suvati lokam karmāṇi prerayati ca।
sūryaḥ sauryāḥ ūrjāyāḥ mahīyaḥ srotaḥ।/ sūrye tapatyāvaraṇāya dṛṣṭaiḥ kalpeta lokasya kathaṃ tamitsrā।
hasta
pariprath, avatan, abhitan, paritan, viyam, samprasār, abhiprasār, drāgh, pādaya, hasta ya, vyākṣip
hastau pādau ca prasārya kiñcit śayanasadṛśāvasthāyām āsanātmakaḥ vyāpāraḥ।
āpaṇāt āgatena tena sukhāsane svaśarīraṃ paryaprathata।
hasta
dvihasta
yasmin dvau hastau staḥ।
śyāmaḥ dvihaste pīṭhe upaviśati।
hasta
hasta likhitam
hastena likhitam।
bhāratadeśe naikeṣu sthāneṣu buddhakālīnāni hastalikhitāni dṛśyante।
hasta
hasta puṣpam
hastābhūṣaṇasya prakāraḥ।
suvarṇasya hastapuṣpena navavadhvāḥ hastasya śobhā vardhate।
hasta
prāpta, upārjita, hasta gata, adhigata
yad kenāpi prakāreṇa svasyādhikāre ānītam।
pituḥ prāptaṃ dhanaṃ tena nirdhaneṣu vitaritam।
hasta
hasta
caturviṃśatyaṅgulaparimāṇam।
etad vastraṃ dve haste।
hasta
hasta talaḥ, karatalam, hasta talam, talam, talaḥ
avayavaviśeṣaḥ, hastasya talaḥ।
karatalena mṛduṅagādayaḥ vādyante।
hasta
hasta śakaṭaḥ, hasta śakaṭam
saḥ śakaṭaḥ yaḥ hastena praluṇṭhya ekasmāt sthānāt anyasmin sthāne nayati।
saḥ hastaśakaṭe āmrāni vikrīṇāti।
hasta
jaṭā, jaṭiḥ, jaṭī, jūṭaḥ, juṭakam, śaṭam, kauṭīram, jūṭakam, hasta m
parasparalagnāḥ kacāḥ viśeṣataḥ vratināṃ śikhā।
gaṅgā śivasya jaṭāsu saṃlagnā jātā।
hasta
hasta likhitam
lekhapustakādīnāṃ hastena likhitā pratiḥ।
mama hastalikhitaṃ mudraṇārthe mudraṇālaye gatam।
hasta
hasta kṣepaḥ
kasmin api kārye parivartanārthe kimapi karaṇasya kathanasya vā kriyā।
saḥ mama kārye hastakṣepaṃ karoti।
hasta
hasta kalā, śilpakarma, śilpam
hastābhyāṃ vastunirmāṇasya kalā।
hastakalāyāḥ prayogaḥ adhikatayā grāmeṣu eva kriyate।
hasta
hasta rekhā
haste vartamānā rekhā yayā sāmudrikaṃ phalajyotiṣyaṃ kathyate।
śyāmena paṇḍitāya hastarekhā darśitā।
hasta
adhasta nam, adhaḥ
kasyacana vastunaḥ arvāk।
kañcukasya adhastanaṃ svedakaṃ paridhattaṃ tathāpi śithilaḥ eva asti।
hasta
hasta rekhāvid, hasta rekhāvit
yaḥ manuṣyasya hastarekhāḥ dṛṣṭvā tasya bhūtabhaviṣyavartamānakālādīnāṃ viṣaye kathayati।
aruṇāyāḥ mātṛṣvasṛpatiḥ prasiddhaḥ hastarekhāvid asti।
hasta
hasta likhita
hastena likhitam।
saṅgrahālaye naikānāṃ janānāṃ hastalikhitāni patrāṇi santi।
hasta
pratinidhiḥ, pratihasta ḥ, kārāpakaḥ
yaḥ kasyāpi saṃsthāyāḥ janasya vā pakṣataḥ kamapi kāryaṃ kartuṃ niyuktaḥ asti।
śyāmaḥ ekasmin vittakoṣe pratinidhiḥ asti।
hasta
hastā, hasta ḥ
aśvinyādisaptaviṃśatinakṣatrāntargatatrayodaśanakṣatram।
hastāyāṃ nakṣatre pañca tārāḥ vartante।
hasta
muktahasta , muktakara
yaḥ udāratāpūrvakaṃ bhūri dānaṃ karoti।
rājā vikramādityaḥ muktahastaḥ āsīt।
hasta
hasta maithunam
svahastena guptāṅgānāṃ uttejitakaraṇasya kriyā।
hastamaithunasya śarīre aniṣṭaḥ pariṇāmaḥ bhavati।
hasta
agrakaṅkaṇam, agrahasta bhūṣaṇam
tad ābhūṣaṇaṃ yad haste agre dhāryate--।
śīlā agrakaṅkaṇaṃ vāraṃ vāraṃ niṣkāsya adhārayat।
hasta
prābhikartā, vyavahārasacivaḥ, vyavahārapaṇḍitaḥ, parakāryasampādakaḥ, parakāryasādhakaḥ, pratipuruṣaḥ, pratihasta ḥ
yaḥ kasya api anyasya kṛte daṇḍānuśāsanasambandhi kāryaṃ karoti।
adya prābhikartā kāryālaye na āgataḥ।
hasta
kaṅkaṇaḥ, hasta sūtram, kauśukam
alaṃkāraviśeṣaḥ,haste paridhīyamāṇaḥ bhūṣaṇaḥ yaḥ kaṇ-kaṇ iti nādam karoti;
dānena pāṇirna tu kaṅkaṇena vibhāti
hasta
dṛḍhahasta ḥ
dhṛtarāṣṭrasya śateṣu putreṣu anyatamaḥ।
dṛḍhahastasya varṇanaṃ mahābhārate asti।
hasta
hasta likhitatajjñaḥ, hasta likhitanipuṇaḥ
yaḥ kasyāpi hastalekhanaṃ dṛṣṭvā tasya svabhāvam abhijānāti।
hastalikhitatajjñasya anusāraṃ śyāmaḥ atīva bhāvapūrṇaḥ asti।
hasta
hasta likhitatajjñaḥ, hasta likhitanipuṇaḥ
yaḥ hastalekhanaṃ dṛṣṭvā lekhakaḥ kaḥ asya viṣaye vetti।
hastalikhitatajjñena patreṣu hastākṣarasya parīkṣaṇaṃ kṛtam।
hasta
savyasācin, ubhyahasta kuśala
yaḥ hastadvayena kāryaṃ kartuṃ samarthaḥ।
śastrakriyāyāḥ samaye savyasācinaḥ cikītsakasya dvau hastau śīghratayā kāryaṃ kurvantau āstām।
hasta
adhasta na, adhara, sannatara, nihīnatara, adhobhava, pratyavara
adharabhāgasya।
asyāḥ argalāyāḥ adhastanaḥ bhāgaḥ naṣṭaḥ jātaḥ asti।
hasta
sūryaḥ, sūraḥ, aryamā, ādityaḥ, dvādaśātmā, divākaraḥ, bhāskaraḥ, ahaskaraḥ, vradhraḥ, prabhākaraḥ, vibhākaraḥ, bhāsvān, vivasvān, saptāśvaḥ, haridaśvaḥ, uṣṇaraśmiḥ, vivarttanaḥ, arkaḥ, mārttaṇḍaḥ, mihiraḥ, aruṇaḥ, vṛṣā, dyumaṇiḥ, taraṇiḥ, mitraḥ, citrabhānuḥ, virocan, vibhāvasuḥ, grahapatiḥ, tviṣāmpatiḥ, ahaḥpatiḥ, bhānuḥ, haṃsaḥ, sahastrāṃśuḥ, tapanaḥ, savitā, raviḥ, śūraḥ, bhagaḥ, vṛdhnaḥ, padminīvallabhaḥ, hariḥ, dinamaṇiḥ, caṇḍāṃśuḥ, saptasaptiḥ, aṃśumālī, kāśyapeyaḥ, khagaḥ, bhānumān, lokalocanaḥ, padmabandhuḥ, jyotiṣmān, avyathaḥ, tāpanaḥ, citrarathaḥ, khamaṇiḥ, divāmaṇiḥ, gabhastihasta ḥ, heliḥ, pataṃgaḥ, arcciḥ, dinapraṇīḥ, vedodayaḥ, kālakṛtaḥ, graharājaḥ, tamonudaḥ, rasādhāraḥ, pratidivā, jyotiḥpīthaḥ, inaḥ, karmmasākṣī, jagaccakṣuḥ, trayītapaḥ, pradyotanaḥ, khadyotaḥ, lokabāndhavaḥ, padminīkāntaḥ, aṃśuhasta ḥ, padmapāṇiḥ, hiraṇyaretāḥ, pītaḥ, adriḥ, agaḥ, harivāhanaḥ, ambarīṣaḥ, dhāmanidhiḥ, himārātiḥ, gopatiḥ, kuñjāraḥ, plavagaḥ, sūnuḥ, tamopahaḥ, gabhastiḥ, savitraḥ, pūṣā, viśvapā, divasakaraḥ, dinakṛt, dinapatiḥ, dyupatiḥ, divāmaṇiḥ, nabhomaṇiḥ, khamaṇiḥ, viyanmaṇiḥ, timiraripuḥ, dhvāntārātiḥ, tamonudaḥ, tamopahaḥ, bhākoṣaḥ, tejaḥpuñjaḥ, bhānemiḥ, khakholkaḥ, khadyotanaḥ, virocanaḥ, nabhaścakṣūḥ, lokacakṣūḥ, jagatsākṣī, graharājaḥ, tapatāmpatiḥ, sahastrakiraṇaḥ, kiraṇamālī, marīcimālī, aṃśudharaḥ, kiraṇaḥ, aṃśubharttā, aṃśuvāṇaḥ, caṇḍakiraṇaḥ, dharmāṃśuḥ, tīkṣṇāṃśuḥ, kharāṃśuḥ, caṇḍaraśmiḥ, caṇḍamarīciḥ, caṇḍadīdhitiḥ, aśītamarīciḥ, aśītakaraḥ, śubharaśmiḥ, pratibhāvān, vibhāvān, vibhāvasuḥ, pacataḥ, pacelimaḥ, śuṣṇaḥ, gaganādhvagaḥ, gaṇadhvajaḥ, khacaraḥ, gaganavihārī, padmagarbhaḥ, padmāsanaḥ, sadāgatiḥ, haridaśvaḥ, maṇimān, jīviteśaḥ, murottamaḥ, kāśyapī, mṛtāṇḍaḥ, dvādaśātmakaḥ, kāmaḥ, kālacakraḥ, kauśikaḥ, citrarathaḥ, śīghragaḥ, saptasaptiḥ
hindūnāṃ dharmagrantheṣu varṇitā ekā devatā।
vedeṣu sūryasya pūjāyāḥ vāraṃvāraṃ vidhānam asti।
hasta
hasta likhitam, pustakam, kācanakī, pustam, lekhaḥ
hastena likhitaṃ patram।
saṅgrahālaye'smin bahūni prācīnāni hastalikhitāni santi।
hasta
hasta śilpam
manuṣyeṇa hastena nirmitaṃ vastu।
melāyām asmābhiḥ kānicana hastaśilpāni krītāni।
hasta
prahasta ḥ
rāvaṇasya senāpatiḥ।
prahastasya varṇanaṃ rāmāyaṇe asti।
hasta
hasta ghaṭī
maṇibandhe dhāryamāṇā ghaṭī।
saḥ sarvadā hastaghaṭīṃ dhārayati।
hasta
hasta nirmita
hastābhyāṃ vinirmitaṃ kalāśilpam।
bhavataḥ samīpe bahūni hastanirmitāni vastūni syuḥ।
hasta
suhasta ḥ
dhṛtarāṣṭraputraḥ।
suhastasya varṇanaṃ dhārmikeṣu grantheṣu prāpyate।
hasta
karapṛṣṭham, avahasta ḥ, hasta pṛṣṭham
hastasya pṛṣṭhabhāgaḥ।
tasya karapṛṣṭhe vraṇaḥ jātaḥ।
hasta
hasta pṛṣṭham
hastasya pṛṣṭhatamaḥ bhāgaḥ।
mātuḥ hastapṛṣṭhe rāmaḥ iti akṣaraṃ likhitam asti।
hasta
hasta rekhāvid
hastarekhāṇāṃ jñātā।
hastarekhāvidaḥ anusāreṇa mama jīvanarekhā laghvī asti।
hasta
prahasta vādaḥ
ekā racanā ।
saṃskṛtavāṅmaye prahastavādaḥ prasiddhaḥ
hasta
hasta kavapraḥ
ekaṃ sthānam ।
hastakavaprasya ullekhaḥ praśastyām asti
hasta
hasta giriḥ
ekaḥ parvataḥ ।
hastagireḥ ullekhaḥ vivaraṇapustikāyām asti
hasta
hasta vartī
ekaḥ rājakumāraḥ ।
hastavartinaḥ ullekhaḥ daśakumāracarite asti
hasta
skandhasta mbhiḥ
ekaḥ rājā ।
skandhastambheḥ ullekhaḥ viṣṇupurāṇe asti
hasta
navahasta ḥ
ekaḥ lekhakaḥ ।
navahastasya ullekhaḥ vivaraṇapustikāyām asti