Donate
   
Select your preferred input and type any Sanskrit or English word. Enclose the word in “” for an EXACT match e.g. “yoga”.
Amarakosha Search
12 results
WordReferenceGenderNumberSynonymsDefinition
ratnam2.9.94NeuterSingularhiraṇyam, ‍tapanīyam, ‍bharma, jātarūpam, rukmam, a‍ṣṭāpadaḥ, suvarṇam, hema, śātakumbham, karburam, mahārajatam, kārtasvaram, kanakam, hāṭakam, gāṅgeyam, cāmīkaram, kāñcanam, jāmbūnadam
ṛjīṣam2.9.33NeuterSingularpiṣṭapacanam
ṛṇam2.9.3NeuterSingularparyudañcanam, uddhāraḥ
sacivaḥ3.3.214MasculineSingularpuṣpam, garbhamocanam, utpādaḥ, phalam
sokapātram1.10.13NeuterSingularsecanama bucket
supralāpaḥ1.6.17MasculineSingularsuvacanamspeaking well
tanuḥ3.3.120FeminineSingularutsāhanam, hiṃsā, canam
vyāhāraḥMasculineSingularvacaḥ, uktiḥ, lapitam, bhāṣitam, vacanamspeech
locanam2.6.94NeuterSingulardṛṣṭiḥ, netram, īkṣaṇam, cakṣuḥ, akṣiḥ, dṛk, nayanam
sākalyavacanam3.2.2NeuterSingularparāyaṇam
āsaṅgavacanam3.2.2NeuterSingularturāyaṇam
ātañcanam3.3.122NeuterSingularkrīḍādiḥ
Monier-Williams Search
10 results for canam
Devanagari
BrahmiEXPERIMENTAL
ādāA1. -datte-, () , Epic also rarely P. (exempli gratia, 'for example' 1. sg. -dadmi-,or -dadāmi-), Ved. generally A1. ([Pot. 1. plural -dadīmahi-; imperfect tense 3. sg. ādatta-; perf. 1. and 3. sg. -dade-; perf. p. -dadān/a- -d/adāna- ]) , but also P. (imperfect tense sg. ādam-, ādas-, ādat-,and 1. plural ādāma- Aorist 3. dual number āttām- ) "to give to one's self", take, accept, receive from (locative case instrumental case or ablative) etc. ; to seize, take away, carry off, rob ; to take back, reclaim ; to take off or out from (ablative), separate from (ablative) ; to take or carry away with one's self, (Potential P.1. sg. -dadīyam -!) ; to seize, grasp, take or catch hold of etc. ; to put on (clothes) ; to take as food or drink (with genitive case) (perf. Passive voice 3. sg. -dade-) ; (with accusative) ; to undertake, begin etc. ; to choose (a path) ; (with vacanam-etc.) to begin to speak etc. ; to begin to speak or to recite (see punar-ādāyam-) ; to offer (as oblations) (irreg. pr. p. -dadāyat-) ; to perceive, notice, feel ; to keep in mind ; to accept, approve of : Causal (ind.p. -dāpya-) to cause one to take : Desiderative A1. (imperfect tense 3. plural ditsanta-) to be on the point of taking or carrying away from (genitive case) ; to be on the point of taking (the hand of) ; to be about to take to one's self
cl.3. d/adāti- (plural dati- etc.; A1. datte- ;1. sg. dadmi- ; imperative d/adātu- plural dahu-;2. sg. daddh/i- ; deh/i-[ ] ;2. plural d/adāta- , tana- , datt/a- etc.;2. dual number tt/am- etc.; Potential dady/āt- etc.; imperfect tense /adadāt-; plural /adadur- ;2. dual number /adattam- etc.;2. plural ttana-, , /adadāta- ; subjunctive d/adat- , das- dan- parasmE-pada m. Nominal verb sg. d/adat- plural tas- etc.; parasmE-pada A1. d/adāna-, ; n/a-, ; sg. dadati-, ; plural danti-, ; imperative da-, ; data- ; Potential det- ; imperfect tense /adadat- ; A1. sg. d/adate- ; plural dante-, ; imperative sg. datām- ; dasva- etc.; imperfect tense plural /adadanta- ; parasmE-pada d/adamāna- ; Aorist /adāt-[ ], dat-, /adur-, d/ur-etc.; subjunctive 2. dual number dāsathas- [ confer, compare ]; Potential 1. plural deṣma- ; perfect tense dad/au-, d/ur-, d/athur-, datur-, d/o- etc.; Passive voice d/e-, ; dadade-, dāte-, dire- ; parasmE-pada genitive case dad/uṣas- , ṣām- ; Nominal verb dv/ān-, ; dāvan- ; accusative div/āṃsam-, [ confer, compare ]; future parasmE-pada dāsy/at- ; A1. syate-, syante-,1. sg. sye- ; preceding deyāt- ; infinitive mood dāv/ane- ; d/ātos-, ; tave-, ; d/ātav/ai-[ ] ; tum-, etc.: ind.p. dattv/āya-[ ] ; ttv/ā- etc.; -d/āya-[ ] etc.: Passive voice dīyate-[ ]; parasmE-pada y/amāna- ; Aorist adāyi- ; preceding dāsīṣṭa-, dāyis-, ) cl.1. d/āti- (; imperative tu-, ; confer, compare Va1rtt. 3 ) to give, bestow, grant, yield, impart, present, offer to (dative case,in later language also genitive case or locative case) etc. ; to give (a daughter, kanyām-) in marriage etc. ; to hand over ; (with haste-) ; to give back, ; to pay (daṇḍam-,"a fine"; ṛṇam-,"a debt", ) ; to give up, cede (āsanam-,"one's seat") ; (panthānam-or mārgam-,"to give up the road, allow to pass") and ; to sell (with instrumental case of the price), ; to sacrifice (ātmānam-,"one's self."; āt- khedāya-,"to give one's self up to grief", ) ; to offer (an oblation etc.) etc. ; to communicate, teach, utter (blessings, āśiṣas- ), give (answer, prati-vacas-, canam-, praty-uttaram- etc.), speak (satyaṃ vacas-,the truth, ; vacam-,to address a speech to [ dative case ] ) ; to permit, allow (with infinitive mood) ; to permit sexual intercourse ; to place, put, apply (in med.) etc. ; to add ; with varam-,"to grant a boon" etc. ; śoham-,"to cause grief", ; avakāśam-,"to give room or space, allow to enter" etc. ; prāṇān- or jīvitam-,"to spare any one's life" ; talam- or lān-, to slap with the palms of the hands ; la-prahāram-, to strike with the palm tālam-, to beat time with the hands ; saṃjñām-, to make a sign ; saṃketakam-, to make an appointment samayam-, to propose an agreement ; upamām-, to compare with [ genitive case ] ; paṭaham-, to proclaim with the drum ; śabdam-, to make a noise, call out ; śāpam-, to utter a curse etc. ; gāīh-. idem or 'm. fire ' ; anuyātram-, to accompany ; āliṅganane-, parirambhaṇam-, to embrace, ; jhampam-, to jump ; śrāddham-, to perform a śrāddha- ; vratakam-, to accomplish a vow ; yuddham-, niy-, saṃgrāmam-, to give battle, fight with ; ājñām- ādeśam-, to give an order, command, ; saṃdeśam-, to give information ; prayogam-, to give a dramatic representation vṛtim-, to fence in ; darśanam-, to show one's self ; dṛṣṭim-, dṛśam-, akṣi-, caksus-, to fix the eyes on (locative case) ; karṇam-, to give ear, listen ; manas-, to direct the mind to (locative case) ; kars- kapolam-, to rest the cheek on the hand ; nigaḍāni- to put on or apply fetters pāvakam-, to set on fire ; agnīn- to consume by fire ; śāram-, to move a chess-man ; argalam-, to draw a bolt, bar ; jānu-, to kneel upon (genitive case) ; padam-, to tread upon [loc.] ; to direct the steps ; viṣam-, to poison (with accusative !) ; garam- idem or 'm. fire ' (with genitive case) ; -- A1. to carry, hold, keep, preserve ; to show (Aorist adadiṣṭa-; aded-fr. diś- ) : Causal dāpayati- (; Aorist adīdapat-, ) to cause to give or be given, cause to bestow or present or give up, oblige to pay, make restore etc. ; to demand from (ablative) ; to cause to utter or speak ghoṣaṇām-, to cause to be made known ; to cause to place or advance, ; to cause to perform, to cause to be put on (locative case) : Desiderative d/itsati- (; parasmE-pada d/idāsat- ; d/itsat-, ; Potential tseyam- ; perfect tense 2. sg. didāsitha- ; confer, compare ) to wish to give, be ready to bestow etc. ; to wish to give in marriage etc.: Intensive dedīyate- ; ([ confer, compare ; Latin do;etc.])
kalāf. any practical art, any mechanical or fine art (sixty-four are enumerated in the śaivatantra-[ ];the following is a list of them: gītam-, vādyam-, nṛtyam-, nāṭyam-, ālekhyam-, viśeṣaka-cchedyam-, taṇḍula-kusuma-balivikārāḥ-, puṣpāstaranam-, daśana-vasanāṅgarāgāḥ-, maṇi-bhūmikā-karma-, śayana-racanam-, udaka-vādyam-, udaka-ghātaḥ-, citrā yogāḥ-, mālya-granthana-vikalpāḥ-, keśa-śekharāpīḍayojanam-, nepathya-yogāḥ-, karṇa-pattra-bhaṅgāḥ-, gandha-yuktiḥ-, bhūṣaṇa-yojanam-, indrajālam-, kaucumāra-yogāḥ-, hasta-lāghavam-, citraśākāpūpa-bhakṣya-vikāra-kriyā-, pānaka-rasarāgāsava-yojanam-, sūcīvāpa-karma-, vīṇā-ḍama-ruka-sūtra-krīḍā-, prahelikā-, pratimā-, durvacakayogāḥ-, pustaka-vācanam-, nāṭakākhyāyikā-darśanam-, kāvya-samasyā-pūraṇam-, paṭṭikā-vetrabāṇa-vikalpāḥ-, tarkū-karmāṇi-, takṣaṇam-, vāstu-vidyā-, rūpya-ratna-parīkṣā-, dhātu-vādaḥ-, maṇi-rāga-jñānam-, ākara-jñānam-, vṛkṣāyur-veda-yogāḥ-, meṣa-kukkuṭa-lāvaka-yuddha-vidhiḥ-, śuka-sārikā-pralāpanam-, utsādanam-, keśa-mārjana-kauśalam-, akṣara-muṣṭikā-kathanam-, mlechitaka-vikalpāḥ-, deśa-bhāṣā-jñānam-, puṣpa-śakaṭikā-nimitta-jñānam-, yantra-mātṛkā-, dhāraṇa-mātṛkā-, saṃpāṭyam-, mānasī kāvya-kriyā-, kriyā-vikalpāḥ-, chalitakayogāḥ-, abhidhāna-koṣa-cchando-jñānam-, vastra-gopanāni-, dyūta-viśeṣaḥ-, ākarṣaṇa-krīḍā-, bālaka-krīḍanakāni-, vaināyikīnāṃ vidyāṇāṃ jñānam-, vaijayikīnāṃ vidyānāṃ jñānam-;See also ) etc.
kṛ Ved. (I) cl.2 P. 2. sg. k/arṣi- dual number kṛth/as- plural kṛth/a-; A1. 2. sg. kṛṣ/e-; imperfect tense 2. and 3. sg. /akar-, 3. sg. rarely /akat- () ; 3. dual number /akartām-; plural /akarma-, /akarta- (also ), /akran- (Aorist,according to ); A1. /akri- (), /akṛthās- (), /akṛta- (); akrātām- (), /akrata- ( ) : imperative kṛdh/i- (also ), kṛt/am-, kṛt/a-; A1. kṛṣv/a-, kṛdhv/am-; subjunctive 2. and 3. sg. kar- plural k/arma-, k/arta- and kartana-, kran-; A1. 3. sg. kṛta- () , 3. plural kr/anta- () : Potential kriyāma- (); pr. p. P. (Nominal verb plural) kr/antas- A1. krāṇ/a-. (II) cl.1 P. k/arasi-, k/arati-, k/arathas-, k/aratas-, k/aranti-; A1. k/arase-, k/arate-, k/arāmahe-: imperfect tense /akaram-, /akaras-, /akarat- (Aorist,according to ) : imperative k/ara-, k/aratam-, k/aratām-: subjunctive k/aram-, k/arāṇi-, k/aras-, k/arat-, k/arāma-, k/aran-; A1. karāmahai-; pr. p. f. k/arantī- () (III) cl.5 P. kṛṇ/omi-, ṇ/oṣi-, ṇ/oti-, kṛṇuth/as-, kṛṇm/as- and kṛṇmasi-, kṛṇuth/a-, kṛṇv/anti-; A1. kṛṇv/e-, kṛṇuṣ/e-, kṛṇut/e-, 3. dual number kṛṇv/aite- (); plural kṛṇm/ahe-, kṛṇv/ate-: imperfect tense /akṛṇos-, /akṛṇot-, /akṛṇutam-, /akṛṇuta- and ṇotana- (), /akṛṇvan-; A1. 3. sg. /akṛṇuta- plural /akṛṇudhvam-, /akṛṇvata-: imperative kṛṇ/u- or kṛṇuh/i- or kṛṇut/āt-, kṛṇ/otu-, kṛṇut/am-, kṛṇut/ām-, 2. plural kṛṇut/a- or kṛṇ/ota- or kṛṇ/otana-, 3. plural kṛṇv/antu-; A1. kṛṇuṣv/a-, kṛṇut/ām-, kṛṇv/āthām-, kṛṇudhv/am-: subjunctive kṛṇ/avas-, ṇ/avat- or ṇ/avāt-, kṛṇ/avāva-, ṇ/avāma-, ṇ/avātha-, ṇ/avatha-, ṇ/avan-; A1. kṛṇ/avai- (once ṇavā- ), kṛṇavase- (also varia lectio ṇvase-), kṛṇavate-, kṛṇ/avāvahai-, kṛṇ/avāmahai-, 3. plural kṛṇ/avanta- () or kṛṇavante- or kṛṇvata- () : Potential A1. kṛṇvīt/a-; pr. p. P. kṛṇv/at- (f. vat/ī-) A1. kṛṇvāṇ/a-. (IV) cl.8. (this is the usual formation in the brāhmaṇa-s; sūtra-s, and in classical Sanskrit) P. kar/omi- (Epic kurmi- ); kurv/as-, kuruth/as-, kurut/as-, kurm/as- ([ kulmas-in an interpolation after ]), kuruth/a-, kurv/anti-; A1. kurv/e-, etc., 3. plural kurv/ate- () : imperfect tense akaravam-, akaros-, akarot-, akurva-, etc.; A1. 3. sg. akuruta- plural akurvata-: imperative kuru-, karotu- (in the earlier language 2. and 3. sg. kurutāt-,3. sg. also ), kuruta- or kurutana- (); A1. kuruṣva-, kurudhvam-, kurv/atām-: subjunctive karavāṇi-, karavas-, vāt-, vāva- or vāvas- ( ), vāma- or vāmas- (), vātha-, van-; A1. karavai-, kuruthās-, karavāvahai- (; he- ), karavaithe-, vaite- ( , ), vāmahai-(he- ) : Potential P. kuryām- A1. kurvīya- (); pr. p. P. kurv/at- (f. vat/ī-); A1. kurvāṇ/a-: perf. P. cak/āra-, cak/artha-, cakṛv/a-, cakṛm/a-, cakr/a- (); A1. cakr/e-, cakrir/e-; parasmE-pada cakṛvas- (accusative cakr/uṣam- ); A1. cakrāṇa- () : 2nd future kariṣy/ati-; subjunctive 2. sg. kariṣy/ās- (); 1st future k/artā-: preceding kriyāsam-: Aorist P. Ved. cakaram- (), acakrat- (), /acakriran- (); A1. 1. sg. kṛske- (); Class. akārṣīt- ( ;once akāraṣīt- ); Passive voice Aorist reflex. akāri- and akṛta- ( ) : infinitive mood k/artum-, Ved. k/artave-, k/artav/ai-, k/artos- (See ss.vv.); ind.p. kṛtv/ā-, Ved. kṛtv/ī- ([ ]) and kṛtv/āya- ([ ]) ; to do, make, perform, accomplish, cause, effect, prepare, undertake etc. ; to do anything for the advantage or injury of another (genitive case or locative case) etc. ; to execute, carry out (as an order or command) ; to manufacture, prepare, work at, elaborate, build ; to form or construct one thing out of another (ablative or instrumental case) etc. ; to employ, use, make use of (instrumental case) etc. ; to compose, describe ; to cultivate (confer, compare ) ; to accomplish any period, bring to completion, spend (exempli gratia, 'for example' varṣāṇi daśa cakruḥ-,"they spent ten years"; kṣaṇaṃ kuru-,"wait a moment"; confer, compare kritakṣaṇa-) ; to place, put, lay, bring, lead, take hold of (accusative or locative case or instrumental case exempli gratia, 'for example' ardh/aṃ-kṛ-,to take to one's own side or party, cause to share in(genitive case;See 2. ardh/a-); haste-or pāṇau-kṛ-,to take by the hand, marry ; hṛdayena-kṛ-,to place in one's heart, love ; hṛdi-kṛ-,to take to heart, mind, think over, consider ; manasi-kṛ- idem or 'f. (equals kuhī-) a fog ' ;to determine, purpose [ ind.p. si-kṛtvā-or si-kṛtya-] ; vaśe-kṛ-,to place in subjection, become master of ) ; to direct the thoughts, mind, etc. (m/anas-[ etc.] or buddhim-[ ] or matim-[ ]or bhāvam-[ ], etc.) towards any object, turn the attention to, resolve upon, determine on (locative case dative case infinitive mood,or a sentence with iti- exempli gratia, 'for example' mā śoke manaḥ kṛthāḥ-,do not turn your mind to grief ; gamanāya matiṃ cakre-,he resolved upon going ; alābuṃ samutsraṣṭuṃ manaś cakre-,he resolved to create a gourd ; draṣṭā tavāsmīti matiṃ cakāra-,he determined to see him ) ; to think of (accusative) ; to make, render (with two accusative exempli gratia, 'for example' ādityaṃ kāṣṭhām akurvata-,they made the sun their goal ) etc. ; to procure for another, bestow, grant (with genitive case or locative case) etc. ; A1. to procure for one's self, appropriate, assume ; to give aid, help any one to get anything (dative case) ; to make liable to (dative case) ; to injure, violate (exempli gratia, 'for example' kanyāṃ-kṛ-,to violate a maiden) ; to appoint, institute ; to give an order, commission ; to cause to get rid of, free from (ablative or -tas-) ; to begin (exempli gratia, 'for example' cakre śobhayitum purīm-,they began to adorn the city) ; to proceed, act, put in practice etc. ; to worship, sacrifice ; to make a sound (svaram-or śabdam-) ( ), utter, pronounce (often in fine compositi or 'at the end of a compound' with the sounds phaṭ-, phut-, bhāṇ-, v/aṣaṭ-, svadh/ā-, sv/āhā-, hiṃ-), pronounce any formula () ; (with numeral adverbs ending in dhā-) to divide, separate or break up into parts (exempli gratia, 'for example' dvidhā-kṛ-,to divide into two parts, ind.p. dvidhā kṛtvā-or dvidhā-kṛtya-or -kāram- ; sahasradhā-kṛ-,to break into a thousand pieces) ; (with adverbs ending in vat-) to make like or similar, consider equivalent (exempli gratia, 'for example' rājyaṃ tṛṇa-vat kṛtvā-,valuing the kingdom like a straw ) ; (with adverbs ending in sāt-) to reduce anything to, cause to become, make subject (See ātma-sāt-, bhasma-sāt-) The above senses of kṛ- may be variously modified or almost infinitely extended according to the noun with which this root is connected, as in the following examples: sakhyaṃ-kṛ-, to contract friendship with ; pūjāṃ-kṛ-, to honour ; rājyaṃ-kṛ-, to reign ; snehaṃ-kṛ-, to show affection ; ājñāṃ- or nideśaṃ- or śāsanaṃ- or kāmaṃ- or yācanāṃ- or vacaḥ- or vacanaṃ- or vākyaṃ-kṛ-, to perform any one's command or wish or request etc. ; dharmaṃ-kṛ-, to do one's duty ; nakhāni-kṛ-,"to clean one's nails" See kṛta-nakha- ; udakaṃ- ([ ]) or salilaṃ- ([ ]) kṛ-, to offer a libation of Water to the dead ; to perform ablutions ; astrāṇi-kṛ-, to practise the use of weapons ; darduraṃ-kṛ-, to breathe the flute ; daṇḍaṃ-kṛ-, to inflict punishment etc. ; kālaṃ-kṛ-, to bring one's time to an end id est to die ; ciraṃ-kṛ-, to be long in doing anything, delay ; manasā- (for si-See above) kṛ-, to place in one's mind, think of, meditate ; śirasā-kṛ-, to place on one's the head ; mūrdhnā-kṛ-, to place on one's head, obey, honour. Very rarely in veda- () , but commonly in the brāhmaṇa-s, sūtra-s, and especially in classical Sanskrit the perf. forms cakāra-and cakre- auxiliarily used to form the periphrastical perfect of verbs, especially of causatives exempli gratia, 'for example' āsāṃ cakre-,"he sat down" ; gamay/āṃ cakāra-,"he caused to go"[see ;in veda- some other forms of kṛ-are used in a similar way, viz. proper karoti- ; imperfect tense akar- and ;3. plural akran- and ; preceding kriyāt- (See );according to , also karotu-with vid-]. Causal kārayati-, te-, to cause to act or do, cause another to perform, have anything made or done by another (double accusative instrumental case and accusative [see ] exempli gratia, 'for example' sabhāṃ kāritavān-,he caused an assembly to be made ; rāja-darśanaṃ māṃ kāraya-,cause me to have an audience of the king; vāṇijyaṃ kārayed vaiśyam-,he ought to cause the vaiśya- to engage in trade ; na śakṣyāmi kiṃcit kārayituṃ tvayā-,I shall not be able to have anything done by thee ) ; to cause to manufacture or form or cultivate etc. ; to cause to place or put, have anything placed, put upon, etc. (exempli gratia, 'for example' taṃ citrapaṭaṃ vāsa-gṛhe bhittāv akārayat-,he had the picture placed on the wall in his house ) . Sometimes the Causal of kṛ- is used for the simple verb or without a causal signification (exempli gratia, 'for example' padaṃ kārayati-,he pronounces a word ; mithyā k-,he pronounces wrongly ; kaikeyīm anu rājānaṃ kāraya-,treat or deal with kaikeyī- as the king does ) : Desiderative c/ikīrṣati- (Aorist 2. sg. acikīrṣīs- ) , Epic also te-, to wish to make or do, intend to do, design, intend, begin, strive after etc. ; to wish to sacrifice or worship : Intensive 3. plural karikrati- (pr. p. k/arikrat-See ), to do repeatedly ; Class. carkarti- or carikarti- or carīkarti- ([ ]) , also carkarīti- or carikarīti- or carīkarīti- or cekrīyate- ([ib. Scholiast or Commentator ]); ([ confer, compare Hibernian or Irish caraim,"I perform, execute";ceard,"an art, trade, business, function";sucridh,"easy"; Old German karawan,"to prepare"; modern German gar,"prepared (as food)"; Latin creo,ceremonia;, .])
nirūpP. -rūpayati-, to perform, represent on the stage, act, gesticulate, indicate or exhibit by gestures (exempli gratia, 'for example' ratha-vegam-,the swiftness of a carriage; vṛkṣa-secanam-,the watering of a tree ) ; to perceive, notice, find out, ascertain etc. ; to investigate, examine, search, try, consider, reflect upon etc. ; to state, define ; to select, choose, appoint as (double accusative), appoint to (locative case, Latin or infinitive mood) View this entry on the original dictionary page scan.
samādāP. A1. -dadāti-, -datte-, (P.) to give, bestow, present ; to give back, restore ; (A1.) to take away fully or entirely, take away with one, accept, receive etc. ; to take out or away, remove, with draw ; to take hold of. grasp, seize ; to gather, collect ; to apprehend, perceive, comprehend, find out ; to take to heart, reflect on ; to undertake, begin (with vacanam-,or vākyam-,"a speech") : Causal -dāpayati-, to establish ; to instigate (See sam-ādāpaka-etc.) View this entry on the original dictionary page scan.
sampragrahP. A1. -gṛhṇāti-, -gṛhṇīte-, to hold forth or stretch forth together ; to seize or take hold of together ; to take hold of ; to accept, receive (with vacanam-,"to receive any one's words well or kindly") View this entry on the original dictionary page scan.
śāntivācanamfn. equals śānti-vācanam prayojanam asya- View this entry on the original dictionary page scan.
upaspijamind. with emulation, emulatively ([ upaspijam iti spardhā-yuktaṃ vacanam- ]) View this entry on the original dictionary page scan.
vistṛ(or stṝ-) P. A1. -stṛṇoti-, -stṛṇute- ; -stṛṇāti-, -stṛṇīte- (Epic also -starati-; ind.p. -stīrya-,or -stṛtya-), to spread out, scatter, strew (sacrificial grass) ; to expand, extend (wings) ; to spread abroad, diffuse, divulge ; to enlarge or expatiate upon, speak diffusely about (accusative) (vi-stīrya- ind.copiously, at large) ; (with vacanam-) to exchange words, converse with (instrumental case) : Passive voice -stīryate- or -staryate- (future -stariṣyate-), to be spread abroad or widely diffused ; to be explained : Causal -stārayati-, to spread, extend, diffuse, display etc. (-stārya-,fully, copiously, at length) ; to discuss in detail ; to expose (wares for sale) View this entry on the original dictionary page scan.
Apte Search
3 results
abhiyāc अभियाच् 1 A. To beg, request, ask for, solicit (= याच् q. v). अभियाचनम् abhiyācanam याच्ञा yācñā अभियाचनम् याच्ञा Asking for, request, an entreaty, solicitation.
āmuktiḥ आमुक्तिः f. 1 Liberation, being let loose. -2 Final beatitude. -3 Putting on, wearing (clothes, ornaments &c.). -क्ति ind. Till final beatitude is obtained. आमोक्षणम् āmōkṣaṇam आमोचनम् āmōcanam आमोक्षणम् आमोचनम् 1 Loosening, liberating. -2 Emitting, shedding, letting forth, discharging. -3 Putting or tying on; केयूरामोक्षणस्य च Rām.2.24.38.
pariṣūtiḥ परिषूतिः f. Ved. 1 Urging, inciting. -2 Obstruction. परिषेकः pariṣēkḥ परिषेचनम् pariṣēcanam परिषेकः परिषेचनम् 1 Sprinkling or pouring over, moistening. -2 Water for watering trees (परिषेचनम्). -3 A vessel for sprinkling or bath (परिषेचनपात्रविशेष); Mb.13.53.25.
Bloomfield Vedic
Concordance
0 results0 results51 results
agacho rocanaṃ divaḥ # RV.8.98.3b; 10.170.4b; AVś.20.62.7b; SV.2.377b.
achā voceya śuśucānam agnim # RV.4.1.19a.
ajre cid asmai kṛṇuthā nyañcanam # RV.8.27.18a.
apo devīḥ piśācānām # AVP.12.20.8a.
ahaṃ vāco vivācanam # TB.2.7.16.4a.
itaḥ paśyanti rocanam # AVś.13.2.39c.
idaṃ vapur nivacanaṃ janāsaḥ # RV.5.47.5a.
indravāyū vimocanam # RV.4.46.7b.
upedam upaparcanam # RV.6.28.8a; TB.2.8.8.12a; Lś.3.3.4a. See upeho-.
ṛtaṃ satyaṃ vijigyānaṃ vivācanam anto vāco vibhuḥ sarvasmād uttaraṃ jyotir ūdhar aprativādaḥ pūrvaṃ sarvaṃ vāk parāg arvāk sapru salilaṃ dhenu pinvati # ā.5.3.2.1.
etad baddhakamocanam # TA.2.6.1d. See praitu baddha-.
eṣa vas tadvivācanaḥ # śś.15.27d. See eṣa vaḥ sadvivācanam.
eṣa vaḥ sadvivācanam # AB.7.18.6d. See eṣa vas tad-.
keśās te abhiśocanam # AVP.5.34.2d.
gandharvaḥ parivācanam # AVP.8.3.9b.
gāṃ pañcanāmnīm ṛtavo 'nu pañca # AVś.8.9.15b; TS.4.3.11.4b; MS.2.13.10b: 161.5; KS.39.10b; PG.3.3.5b.
gor vai pratidhuk tasyai śṛtaṃ tasyai śaras tasyai dadhi tasyai mastu tasyā ātañcanaṃ tasyai navanītaṃ tasyai ghṛtaṃ tasyā āmikṣā tasyai vājinam # śB.3.3.3.2; Kś.7.8.8.
jahātu vacanaṃ svam # AVP.6.23.11c.
tat ta etan nyañcanam # AVP.8.16.9d.
tad vo vājā ṛbhavaḥ supravācanam # RV.4.36.3a.
tan no devā yachata supravācanam # RV.10.35.12a.
tanvaḥ kiṃ canāmamat # AVP.11.15.2b. Cf. mā ca naḥ kiṃ.
tapano 'smi piśācānām # AVś.4.36.6a.
te na vindante nyañcanam # AVś.4.36.6d.
tvam edhi vivācanam # AVP.12.5.10b.
duruktam abhiśocanam # AVP.5.19.7d.
devā te abhiśocanam # AVP.5.34.1c.
devāsaḥ supravācanam # RV.1.105.12b.
na kṛtyā nābhiśocanam # AVś.4.9.5b; AVP.8.3.5b.
na ta etan nyañcanam # AVP.8.16.10b.
na va ihāsti nyañcanam (Kauś. ihāstv ity añcanam, read ihāstu nyañcanam ?) # AVP.9.6.3b; Kauś.116.7b.
nāma tṛtīyam adhi rocane (SV. rocanaṃ) divaḥ # RV.1.155.3d; 9.75.2d; SV.2.51d.
nāśayāgne piśācānām # AVP.2.62.2a.
pañcānāṃ tvā diśāṃ dhartrāya (TS. yantrāya dhartrāya) gṛhṇāmi (KS. dhartrāyāgṛhṇāmi) # TS.1.6.1.2; MS.1.4.4: 52.1; 1.4.9: 57.7; KS.5.6; 32.6. P: pañcānāṃ tvā diśām Apś.2.7.9.
pañcānāṃ tvā pañcajanānāṃ dhartrāya (TS. yantrāya dhartrāya) gṛhṇāmi (KS. dhartrāyāgṛhṇāmi) # TS.1.6.1.2; MS.1.4.4: 52.3; 1.4.9: 57.11; KS.5.6; 32.6. P: pañcānāṃ tvā pañcajanānām Apś.2.7.9.
pañcānāṃ tvā vātānāṃ dhartrāya (TS. yantrāya dhartrāya) gṛhṇāmi (KS. dhartrāyāgṛhṇāmi) # TS.1.6.1.2; MS.1.4.4: 51.16; 1.4.9: 57.5; KS.5.6; 32.6; Mś.1.4.1.15. P: pañcānāṃ tvā vātānām Apś.2.7.8.
pipartu mā tad ṛtasya pravācanam # RV.10.35.8a.
pṛthivyāṃ te niṣecanam # AVś.1.3.1d--5d; AVP.1.4.1d--4d (but 2d should be disregarded, see note to 2a, indreṇa varuṇena etc.).
praitu baddhakamocanam # AVś.6.121.3d. See etad baddha-.
brahmaṇaḥ pravacanam asi # PG.3.16.1. Cf. brahmaṇānī.
brahmaṇānī stha # RVKh.10.151.5. Cf. brahmaṇaḥ pravacanaṃ.
bhūtaṃ bhaviṣyad bhuvanaṃ (? ms. vicanaṃ) prajāpatiḥ # JB.2.72d.
mahat tad vo devyasya pravācanam # RV.4.36.1c.
ca naḥ kiṃ canāmamat # AVś.6.57.3b; 10.5.23d; AVP.8.3.4d. See mā naḥ kiṃ cana, mo ca naḥ, and mo ṣu te. Cf. also tanvaḥ kiṃ, mā bher, and mā bhair.
naḥ kiṃ cana rīriṣaḥ (KS. canāmamat) # KS.17.16f; Aś.3.14.13c; Apś.9.16.11c. See under mā ca naḥ.
bher mā roṅ (VSK. mo roṅ; TS. māro) mo ca naḥ (TS. mo eṣāṃ) kiṃ canāmamat # VS.16.47d; VSK.17.8.1d; TS.4.5.10.1d; śB.9.1.1.24. See mā bhair, and cf. under mā ca naḥ.
bhair mā ruṅ mo (KS. rauṅ mā) ca naḥ kiṃ canāmamat # MS.2.9.9d: 127.7; KS.17.16e. See mā bher, and cf. under mā ca naḥ.
meha kasya canāmamat # TA.4.35.1c; HG.1.17.2c.
mo ca naḥ kiṃ canāmamat # RV.9.114.4d. See under mā ca naḥ.
mo ṣu te kiṃ canāmamat # RV.10.59.8e,9f,10e. See under mā ca naḥ.
yathendra udvācanam # AVś.5.8.8a; AVP.7.18.10a.
Wordnet Search
"canam" has 78 results.

canam

ādaraḥ, satkāraḥ, sammānaḥ, mānaḥ, arcanam, arhā, arhaṇam, arcā, abhyarcā, abhyarcanam, pūjā, namaskāraḥ, sevā, sambhāvanā, ārādhanam, puraskāraḥ, ślāghā   

sā uktiḥ ācāro vā yena kasyacit gauravo bhavati।

mātuḥ pituḥ ca ādaraḥ karaṇīyaḥ।

canam

sandeśaḥ, sandiṣṭaḥ, vārtā, dūtyam, dautyam, vṛtāntaḥ, vācikam, nirdeśaḥ, nirdiṣṭam, ādeśaḥ, samācāraḥ, ājñā, śāsanam, śāstiḥ, vaktavyam, vacanam, preṣaḥ   

soddeśyaṃ likhitaḥ uktaḥ vā vacanopanyāsaḥ।

yadā bhrātuḥ vivāhasya sandeśaḥ prāptaḥ tadā saḥ muditaḥ।

canam

kuvacanam, duruktiḥ, apaśabdaḥ, durālāpaḥ   

kutsitaṃ vacanam।

kuvacanasya prayogaṃ na kartavyam।

canam

ātmakathā, ātmakathana, ātmavṛttāntaracanam, ātmacaritraracanam   

ātmaviṣayakaḥ ātmanā kathitaḥ vṛttāntaḥ।

mahātmanaḥ ātmakathāṃ śrutvā tasya śiṣyāḥ prabhāvitāḥ jātāḥ।

canam

vijñāpanam, saṃvādapatram, prarocanam   

kasyāpi vastunaḥ vikrayaṇasya uddeśyena saṃcāramādhyamadvārā prasāritaṃ sūcanāpatram।

adyatanīyaṃ vṛttapatram vijñāpanena pūrṇam।

canam

vedhanam, vedhaḥ, vyadhaḥ, vyadhanam, todaḥ, todanam, pratodaḥ, pratodanam, sūciḥ, sūcī, sūcanam, sūcanā   

sūcyādibhiḥ āhananasya kriyā।

kaṇṭakādibhiḥ vedhanāt pādarakṣaṇārthe pādatrāṇam upayujyate।

canam

sandhānam, samavadhānam, sajjīkaraṇam, sajja, racanam, racanā, viracanam, viracanā, upākarma, sambhāra, sambhṛti   

kāryārambhāt prāk kṛtaṃ karma।

sīmāyāḥ vivāhasya sandhānaṃ kriyate।

canam

uktiḥ, vyāhāraḥ, lapitam, bhāṣitam, vacanam, vacaḥ   

yad prāgeva uktam।

ācāryasya viṣaye tasya uktiṃ śrutvā vayaṃ sarve vismitāḥ abhavan।

canam

kathanam, vacanam, vācyam, uktiḥ   

vācā pratipādanasya kriyā।

senādhikāriṇaḥ kathanaṃ śrutvā sainikāḥ svakāryanirvahaṇe ayatanta।

canam

vivecanam, mīmāṃsā   

savicāraṃ nirṇayanakriyā।

adya saṅgoṣṭhyāṃ tulasīdāsasya racanānāṃ vivecanaṃ kṛtam।

canam

secanam, niṣecanam   

snigdhatārtham kṛṣikṣetre jalasandhāraṇakriyā।

kulyāḥ jalena kṣetrāṇāṃ secanaṃ bhavati।

canam

paścāttāpaḥ, anutāpaḥ, anuśokaḥ, anuśocanam, manastāpaḥ, tāpaḥ, santāpaḥ, udnegaḥ, anuśayaḥ, śokaḥ, khedaḥ, duḥkham, manoduḥkham, manovyathā, utkaḥ, vipratīsāraḥ   

agrato akārye kṛte carame tāpaḥ।

tena pituḥ avajñā kṛtā ataḥ paścātāpaṃ karoti।

canam

cakṣuḥ, locanam, nayanam, netram, īkṣaṇam, akṣi, dṛk, dṛṣṭiḥ, ambakam, darśanam, tapanam, vilocanam, dṛśā, vīkṣaṇam, prekṣaṇaṃ, daivadīpaḥ, devadīpaḥ, dṛśiḥ, dśī   

avayavaviśeṣaḥ-darśanendriyam।

tasyāḥ cakṣuṃṣī mṛgīvat staḥ।

canam

vacanam, vāṇī, svaraḥ, gīḥ, girā, ravaḥ, vāk, kaṇaṭharavaḥ, vacas, uktaḥ, vyāhāraḥ, vyāhṛtiḥ, bhāṣitam, lapitam, kaṇṭhadhvaniḥ   

manuṣyasya mukhāt nirgataḥ sārthaḥ śabdaḥ।

tad vacanaṃ vada yad subhāṣitam asti।

canam

subhāṣitam, suvacanam, sukathanam   

tad bhāṣitaṃ yad śobhanam asti।

subhāṣitaiḥ suhṛdāyate।

canam

āśīrvādaḥ, āśī, āśīrvacanam   

tad vākyam yad mānyena kaniṣṭhāya abhīṣṭavṛddhiprārthanam।

jyeṣṭhasya āśīrvādaḥ kāryārthe āvaśyakaḥ।

canam

suvarṇam, svarṇam, kanakam, hiraṇyam, hema, hāṭakam, kāñcanam, tapanīyam, śātakumbham, gāṅgeyam, bharmam, karvaram, cāmīkaram, jātarūpam, mahārajatam, rukmam, kārtasvaram, jāmbunadam, aṣṭāpadam, śātakaumbham, karcuram, rugmam, bhadram, bhūri, piñjaram, draviṇam, gairikam, cāmpeyam, bharuḥ, candraḥ, kaladhautam, abhrakam, agnibījam, lohavaram, uddhasārukam, sparśamaṇiprabhavam, mukhyadhātu, ujjvalam, kalyāṇam, manoharam, agnivīryam, agni, bhāskaram, piñajānam, apiñjaram, tejaḥ, dīptam, agnibham, dīptakam, maṅgalyam, saumañjakam, bhṛṅgāram, jāmbavam, āgneyam, niṣkam, agniśikham   

dhātuviśeṣaḥ-pītavarṇīyaḥ dhātuḥ yaḥ alaṅkāranirmāṇe upayujyate।

suvarṇasya mūlyaṃ vardhitam।

canam

dhanam, vittam, vibhavaḥ, arthaḥ, vaibhavam, sampattiḥ, draviṇam, dravyam, rāḥ, riktham, ṛktham, hiraṇyam, dyumnam, svāpateyam, bhogyam, ghasu, svāpateyam, vasu, dyumnam, kāñcanam, lakṣmīḥ, sampat, vṛddhiḥ, śrīḥ, vyavahāryam, raiḥ, bhogaḥ, svam, rekṇaḥ, vedaḥ, varivaḥ, śvātram, ratnam, rayiḥ, kṣatram, bhagaḥ, mīlum, gayaḥ, dyumnaḥ, indriyam, vasu, rāyaḥ, rādhaḥ, bhojanam, tanā, nṛmṇam, bandhuḥ, medhāḥ, yaśaḥ, brahma, śraṃvaḥ, vṛtram, vṛtam   

suvarṇarupyakādayaḥ।

sādhu kāryārthe eva dhanasya viyogaḥ karaṇīyaḥ।

canam

subhāṣitam, suvacanam   

śobhanā uktiḥ padaṃ vākyaṃ vā।

subhāṣiteṣu gūḍhaḥ arthaḥ asti।

canam

ṛṇam, paryudañcanam, uddhāraḥ   

punardeyatvena svīkṛtya yat gṛhītam dhanam।

tena dhanāgārāt gṛhanirmāṇārthe ṛṇaṃ gṛhītam।

canam

nirvācanam   

viśiṣṭasya kāryasya kṛte bahuṣu ekasya vā bahūnāṃ pratinidhirūpeṇa varaṇam।

lokasabhāyāḥ āgāminaḥ nirvācanasya sajjatā prārabhate।

canam

śokaḥ, khedaḥ, duḥkham, kleśaḥ, manyuḥ, śocanam, manastāpaḥ, ādhiḥ, śuk   

kaṣṭātmakaḥ manobhāvaḥ yaḥ priyavyakteḥ nidhanād anantaram anubhūyate।

rāmasya vanagamanād anantaram sakalā ayodhyānagarī śokam anvabhavat।

canam

mocanam, pratimocanam, muktiḥ   

pramuñcanasya kriyā bhāvo vā।

hyaḥ mādhavasya kārāgṛhāt muktiḥ prāptavān।

canam

bhāṣā, bhāṣaṇam, vāk, vāṇī, vācā, goḥ, girā, uktiḥ, vākśaktiḥ, vadantiḥ, nigadaḥ, nigādaḥ, vyāhāraḥ, vyāhṛtiḥ, vacanam, vādaḥ, tāpaḥ, abhilāpaḥ, lapitam, lapanam, bhaṇitiḥ, bhāratī, sarasvatī, rādhanā, kāsūḥ   

mukhanirgataḥ sārthakaḥ dhvanisamūhaḥ।

bhāṣā samparkasya mādhyamam ।

canam

utsecanam, āsravaḥ, kvathanam   

uṣṇatayā phenena saha uparigamanasya kriyā।

cullyāṃ sthāpite dugdhe utsecanam abhavat।

canam

vijñāpanam, prarocanam   

tat sūcanāpatrādayaḥ yena janaiḥ saha kasminnapi viṣaye saṃvādaṃ sādhayati।

asya calat-citrapaṭasya vijñāpanaṃ sarvatra dṛśyate।

canam

vijñāpanam, prarocanam   

kasyacit viṣayasya matasya vā adhikānāṃ janānāṃ purataḥ pradarśanam।

saṃsthāḥ dūradarśanasya mādhyamena svasya utpādanānāṃ vijñāpanaṃ kurvanti।

canam

pratijñā, pratijñānam, samayaḥ, saṃśravaḥ, pratiśravaḥ, vacanam, saṃvid, saṃvit, niyamaḥ, saṃgaraḥ, saṅagaraḥ, saṅketaḥ, abhisaṃdhā, abhisandhā, abhyupagamaḥ, svīkāraḥ, urarīkāraḥ, aṃgīkāraḥ, aṅgīkāraḥ, paripaṇanaṃ, samādhiḥ, āgūḥ, āśravaḥ, sandhā, śravaḥ   

kañcit dṛḍhatāpūrvakaṃ kathanaṃ yat idaṃ kāryam aham avaśyaṃ kariṣyāmi athavā kadāpi na kariṣyāmi iti।

ādhunike kāle alpīyāḥ janāḥ pratijñāṃ pūrayanti।

canam

śrutiḥ, āmnāyaḥ, chandaḥ, brahma, nigamaḥ, pravacanam   

tāni vedavākyāni yaiḥ yajñādīni vidhīyante।

prācīne kāle śrutīnāṃ vividhaprakārakaṃ paṭhanaṃ kriyate sma।

canam

śokaḥ, śocanam, anuśocanam, vilapanam, vilāpaḥ, paridevanam, paridevanā, rodanam, rudanam, krandanam, ākrandanam   

kasyacit mṛtyoḥ kāraṇāt jāyamānam duḥkham।

rāṣṭrapituḥ gāndhīmahodayasya mṛtyoḥ kāraṇāt deśe sarvatra śokaḥ āsīt।

canam

bījarecanam   

ekaḥ kṣupaḥ yasya bījāni recanārthe upayujyante।

malāvarodhaṃ dūrīkartuṃ śyāmaḥ bījarecanaṃ khādati।

canam

siñcanam, secanam, avasecanam, kṣālanam, ukṣaṇam, pariṣecanam, āsecanam, abhiṣecanam, āścotanam, āsekaḥ, ghāraḥ, pariṣekaḥ, kṣaraṇam   

dravapadārthān secanasya kriyā।

sasyān rogāt rakṣitum auṣadhasya siñcanam āvaśyakam asti।

canam

ucchvāsaḥ, recakaḥ, śuṣmaḥ, recanam, viniśvasitaḥ, ucchvasitaḥ   

nāsikāyāḥ mukhāt vā vāyoḥ tyāgaḥ।

ucchvāsaṃ kartuṃ śyāmaḥ kāṭhinyam anubhavati।

canam

canam, jīrṇiḥ, pariṇatiḥ, pākaḥ, jīrṇam, jaraṇam, paripākaḥ, paripakvatā   

bhuktasya annasya jaṭhare śarīrasya dhātuṣu parivartanam।

bhojanasya samyak pācanaṃ na bhavati cet malāvarodhaḥ bhavati।

canam

canam, kācanakam, bandhinī   

tad vastu yena kimapi badhyate।

saḥ idānīmapi pādatrasya kācanaṃ baddhum asamarthaḥ।

canam

mocanam, unmocanam, avamocanam   

dūrīkaraṇasya kriyā।

hanumān svasya bhaktānāṃ vipattīnāṃ mocanaṃ karoti।

canam

raktasrāvaḥ, raktamokṣaṇam, raktannutiḥ, rudhirakṣaraṇam, vetasāmlaḥ, raktapatanam, asṛgvimokṣaṇam, asṛgsrāvaḥ, raktāvasecanam, avasekaḥ, avasecanam, sirāmokṣaḥ, sirāvyadhaḥ, viśrāvaṇam, vyadhā   

śarīrasya kasyacit aṅgāvayavasya chedanāt anyasmād kāraṇāt vā śarīrāt raktasya sravaṇam।

atyadhikena raktasrāveṇa durghaṭanayā pīḍitaḥ janaḥ mṛtaḥ jātaḥ।

canam

śāpoddhāraḥ, śāpamocanam, śāpanivāraṇam   

śāpāt mocanam।

gautamasya śāpāt śilābhūtāyāḥ ahalyāyāḥ śāpoddhāraḥ rāmeṇa kṛtaḥ।

canam

upanirvācanam   

kasyāpi padasthānasadasyatādīnāṃ kṛte jātaṃ tad nirvācanaṃ yad kasyāpi avakāśapūrtyāḥ prāk kasmād api kāraṇāt riktasya padasthānasadasyatādīnāṃ pūrtyarthe bhavati।

mantriṇaḥ mṛtyoḥ anantaraṃ tasya nirvācanakṣetre upanirvācanam abhavat।

canam

nirgamanam, vimocanam, utsargaḥ   

niḥssaraṇasya kriyā।

nagareṣu jalasya nirgamanasya ucitā vyavasthā bhavitum arhati।

canam

nirūpaṇam, nirvacanam   

kasyacit vicārasya matasya vā samyak prakāreṇa pratipādanam।

asmin kāvye mātṛtvabhāvasya nirūpaṇaṃ samyak kṛtam asti।

canam

durvacam, garhā, nindā, apabhāṣaṇam, kuvacanam, durvacanam, khaloktiḥ, durālāpaḥ, durvādaḥ, apavādaḥ, garhaṇam, paruṣoktiḥ, śapanam, vidūṣaṇam, adhikṣepaḥ   

duṣṭaṃ vacanam।

kenāpi durvacaṃ na prayoktavyam।

canam

samīkṣaṇam, guṇāguṇaparīkṣā, guṇadoṣavivecanam, guṇadoṣaparīkṣaṇam, guṇadoṣanirūpaṇam   

kasyāpi viṣayasya pariśīlanena tasya guṇadoṣāṇāṃ kathanam।

nāṭakasya samīkṣaṇaṃ lekhituṃ śikṣikayā uktaḥ।

canam

pravacanam   

vistareṇa dhārmikopadeśasya kriyā।

vayaṃ mahātmanaḥ pravacanaṃ śrotuṃ gacchāmaḥ।

canam

nirīkṣaṇam, anvīkṣaṇam, vyapadeśaḥ, avekṣaṇam, avekṣā, ālocanam   

sāvadhānacittena avalokanam।

vidyārthinaḥ prayogaśālāyāḥ anvīkṣaṇaṃ kurvanti।

canam

vacanam   

saṃjñāviśeṣaḥ, vyākaraṇaśāstre nāmapadeṣu prātipadikabodhyapadārthānāṃ saṃṅkhyāvabodhanam tathā ca kriyāpadeṣu abhihitānāṃ kārakāṇāṃ saṃṅkhyāvabodhanam vidhānam।

yalliṅgaṃ yad vacanaṃ yā ca vibhaktiḥ viśeṣyasya talliṅgaṃ tad vacanaṃ sā eva vibhaktiḥ viśeṣaṇasya।

canam

ekavacanam   

vyākaraṇe tat vacanaṃ yena ekasya bodhaḥ bhavati।

rāmaḥ pustakaṃ paṭhati ityasmin vākye pustakam ekavacane asti।

canam

bahuvacanam   

vyākaraṇe tat vacanaṃ yena ekasmāt adhikasya bodhaḥ bhavati।

pustakasya bahuvacanaṃ pustakāni iti।

canam

abhiṣecanam, abhiṣekaḥ   

maṅgalāya mantroccāraiḥ kuśena durvayā ca jalasiñcanam।

purohitaḥ śivaliṅge abhiṣecanaṃ karoti।

canam

yācanā, atiyācanam, bhikṣaṇam, mārgaṇam, prayācanam, eṣaṇam   

bhaikṣasya avasthā bhāvaḥ vā।

tasya yācanāṃ śrutvā ahaṃ dayānvitaḥ jātaḥ।

canam

chalaḥ, chalam, vañcanam, vañcanā, parivañcanam   

chalanasya karma।

ārakṣakaiḥ agnirathe chalaṃ kurvāṇaḥ vañcakāḥ gṛhītāḥ।

canam

abhayadānam, abhayavacanam   

bhayāt rakṣaṇārthaṃ dattasya vacanasya kriyā।

rājā bandine abhayadānaṃ dattavān।

canam

abhayavacanam   

nirbhayārtham āśvāsanapradānam।

rājñā abhayavacanaṃ dattvā guptacaraḥ preṣitaḥ।

canam

siñcanam, niṣecanam, saṃsekaḥ, āsekaḥ, upapāyanam, utsvedanam, pāyanā   

secanasya kriyā।

udyānapālakaḥ udyānasya siñcane vyastaḥ।

canam

racanam, saṃniveśaḥ, kṛtiḥ   

racanāyāḥ kāryam।

dvicakravāhanasya racane ekā horā vyayībhūtā।

canam

saṃkucanam   

saṃkocasya kriyā।

tvacaḥ saṃkucanāt śirasi tisraḥ spaṣṭāḥ rekhāḥ dṛśyante।

canam

yantraracanam   

yantrāṇāṃ samūhaḥ yaḥ kriyāyāḥ sañcālanaṃ karoti।

kuśalaḥ yantravid bhavituṃ yantraracanasya yogyaṃ jñānam āvaśyakam asti।

canam

prapañcanam, vistāraḥ, vikāsitā, vikāsaḥ   

kāryasya vistṛtīkaraṇam।

bhavān anāvaśyakaṃ prapañcanaṃ mā karotu।

canam

bhikṣā, yācñā, yācanā, yācanam, bhikṣaṇam, paropasarpaṇam, prayācanam, vatiḥ   

dainyatāvaśāt kim api prārthanātmikā kriyā।

atra bhikṣā keṣāñcan janānām upajīvikā asti।

canam

pūjā, pūjanam, arcanam   

jalapuṣpanaivedyādādīnām arpaṇena dhārmikakāryasampādanasya bhāvaḥ।

saḥ mandire pūjāyāḥ anantaram arcakāya dakṣiṇāṃ dadāti।

canam

galanam, praścotanam, avasyandanam, anusiñcanam   

siñcanasya kriyā।

rasasya galanasya saṃrodhānantaraṃ tālarasena yuktaḥ ghaṭaḥ vṛkṣāt avaruhyate।

canam

punarnirvācanam   

punaḥ nirvācanam।

nirvācanaprakriyāyāṃ keṣucana nirvācanakendreṣu viplavena punarnirvācanam ādiṣṭam।

canam

śuṣkacarcanam, vikathā, vṛthākathā, hatajalpitam   

sārahīnaṃ kathanam।

bhavataḥ śuṣkacarcanaṃ śrotuṃ mama samīpe samayaḥ nāsti।

canam

utkvathanam, utsecanam   

dravapadārthe atyuṣṇatayā budbudodgamanaṃ yāvat uṣṇīkaraṇasya kriyā।

dugdhasya utkvathanaṃ vismṛtya śīlā sambhāṣaṇe eva magnā jātā।

canam

kvathanam, utkvathanam, utpacanam   

drave atyuṣṇatayā budbudodgamanam।

dugdhasya kvathane ārambhe sati jvālāṃ nyūnīkarotu।

canam

mocanam, pratimocanam, vimocanam   

bandhanāt mukteḥ kriyā।

ahaṃ tasya adhamasya mocanam etāvat śīghraṃ na kariṣyāmi।

canam

mocanam, vimocanam   

bandhanāt mukteḥ kriyā।

mama samīpe svālaṅkārāṇāṃ mocanaṃ kartuṃ paryāptaṃ dhanaṃ nāsti।

canam

muktiḥ, svātantryam, svatantratā, mocanam, avaśatā, mokṣaṇam   

muktasya avasthā bhāvaḥ vā।

amerikādeśe dāsavargāṇāṃ mukteḥ śreyaḥ abrāhamaliṅkanamahodayasya asti।

canam

āśīḥ, āśāsyam, maṅgalecchā, āśīruktiḥ, āśīrvacanam, āśīrvādaḥ   

anyasya kasyāpi māṅgalyārthaṃ īśvare kṛtā prārthanā।

kadācit auṣadhasya apekṣayā āśīḥ eva adhikā prabhāvaśālinī bhavati।

canam

niṣedhoktiḥ, viruddhavacanam, nidarśanam, virodhaḥ   

asammateḥ pradarśanam।

niṣedhoktiṃ sthagayitvā kimapi bhāvātmakaṃ kāryaṃ karotu।

canam

vimocanam   

paśunaḥ bandhanāt muktatā।

vāhanāt paśunaḥ vimocanāt anantaraṃ tebhyaḥ jalaṃ dātavyam।

canam

vimocanam   

niyantraṇasīmādibhyaḥ dūrīkaraṇam।

arjunasya dhanuṣaḥ bāṇasya vimocanaṃ śatrūṇāṃ manasi bhayam utpādayati।

canam

punarnivācanam   

punaḥ kṛtaṃ nirvācanam।

kāṅgresādhyakṣa iti padasya kṛte soniyāgāndhīmahodayāyāḥ punarnirvācanasya prakriyā ārabdhā।

canam

viśvalocanam   

ekaḥ koṣaḥ ।

viśvalocanasya ullekhaḥ koṣe asti

canam

śāṇḍilyasūtrapravacanam   

ekaḥ ṭīkāgranthaḥ ।

śāṇḍilyasūtrapravacanasya ullekhaḥ koṣe asti

canam

triḥsahavacanam   

ekaḥ granthaḥ ।

triḥsahavacanam iti āpastambasya granthaḥ asti

canam

triḥsahavacanam   

ekaḥ granthaḥ ।

triḥsahavacanam iti āpastambasya granthaḥ asti

canam

kāñcanamālā   

ekā strī ।

kāñcanamālāyāḥ ullekhaḥ kośe vartate

Parse Time: 1.923s Search Word: canam Input Encoding: IAST IAST: canam